Wikipedia

Herman Petersen

svensk affärsman och riksdagsman för borgarståndet

Herman Lorentsson Petersen, född 29 december 1713 i Göteborg, död 13 augusti 1765 i Stockholm, var en svensk affärsman, kommerseråd,[1] riksdagsman för borgarståndet[2] vars barn adlades för hans förtjänster med namnet af Petersens.[3] Petersen var en mycket förmögen man som tillhörde den så kallade Skeppsbroadeln, han var direktör i Svenska Ostindiska Companiet,[4] Saltkontoret och Växelkontoret[4] liksom delägare i ett flertal bolag. Han har uppmärksammats för sin inblandning i växelkursskandalen under riksdagen 1765–1766.[5]

Herman Petersen
Herman Petersen målad av Gustaf Lundberg
Född29 december 1713
Göteborg, Sverige
Död13 augusti 1765 (51 år)
Stockholm, Sverige
FarAbraham Petersen
MorChristina Tham
TitelDirektör
Grosshandlare
Kommerseråd
StyrelserSvenska Ostindiska Companiet
Växelkontoret
Saltkontoret

Bakgrund redigera

Herman Petersen var son till grosshandlaren och rådmannen[2] Abraham Petersen i Göteborg, vars släkt enligt traditionen kom från Stettin. Släkten var på 1600-talet ansedd såsom inflytelserik borgarfamilj i Göteborg.[6] Petersens mor Johanna Christina Tham,[7] var dotter till rådmannen Volrath Tham från Sachsen. Vidare var hon syster till kommerserådet Sebastian Tham.[8]

Petersen gjorde år 1736 stora inköp i Göteborg under en auktion.

Karriär redigera

Petersen & Bedoire redigera

Petersen grundade bolaget Petersen & Bedoire år 1743 tillsammans med sin svåger Fredrik Bedoire. Bolaget Petersen & Bedoire exporterade stångjärn, ammunition, mässingstråd, beck, tjära och bräder. Därtill företog Petersen & Bedoire handel med djurskinn av varg, räv och lo. Den viktigaste destinationshamnen var Lübeck. Utöver Lübeck var Amsterdam och Lissabon betydande mottagare av varor exporterade från Sverige.[9]

Åtminstone under åren 1747–1755 mottog Petersen & Bedoire plåtar och går-koppar som skeppats till Frankrike i utbyte mot silver.[10]

Petersen fick 1746 tillsammans med tre andra köpmän privilegium på handeln med Madeira och Kanarieöarna i sex år.[11]

1747–: Svenska Ostindiska Companiet redigera

År 1747 tillträdde Petersen som direktör i Svenska Ostindiska Companiet.[12][13]

1750–1762: Saltkontoret redigera

Petersen började sin bana som grosshandlare i Stockholm, och tillträdde som direktör i juli 1750 i det nyinrättade Saltkontoret, som var en halvstatlig inrättning i Stockholm. Han tog sedermera avsked från Saltkontoret år 1762.

–1765: Växelkontoret redigera

Petersen var direktör i Växelkontoret.[14]

Under växelkontorsskandalen 1765, som gick av stapeln under riksdagen 1765, ansattes Petersen mycket hårt jämte Claes och Johan Abraham Grill, Johan Henrik Lefebure och Gustaf Kjerman.[15] Petersen ansågs behöva lagföras för sina åtgöranden i växelkontoret. Detta eftersom kursen hade stigit kraftigt under början av 1760-talet, och intressenterna därigenom hade förmått sig själva att skapa personliga förmåner. Petersen undgick straff eftersom han tidigt i rättegångsprocessen avlidit i augusti 1765[4] till följd av slag.[9][16]

Övriga uppdrag och äganden redigera

Petersen var delägare i Stora Stadsvarvet, i beckbruken Danvik och Svindersvik, i en segelduksfabrik, i ett mässingsbruk och i ett sockerbruk. Vidare var han bankofullmäktig.

Egendomar och fideikommiss redigera

Petersen köpte år 1757 ett hus i Gamla stan av friherre Erland Broman, vilket i dag kallas Petersenska huset.[17][18] Vidare var han innehavare av flera andra fastigheter i Stockholmsområdet. Däribland märks Stora Nyckelviken som uppfördes som sommarnöje åt Herman Petersen. Därtill lät han uppföra det lusthus som i dag är beläget intill trädgården i Nyckelviken. I dag associeras Petersen liksom den af Petersenska ätten framför allt med egendomen Erstavik. Fideikommisset Erstavik[19][20] tillkom år 1765 efter ett testamente som Petersen efterlämnat.[4] Den siste och åttonde fideikommissarien blev Johan af Petersens som avled 2015. Därefter har Erstavik övergått till att bli ett fideikommissaktiebolag, Herman Petersen Fideikommiss AB.[21]

Familj redigera

 
Charlotta Bedoire (1725–1808).

Petersen ingick två äktenskap under sin levnadstid. Det första äktenskapet ingick Petersen såsom kontorstjänsteman år 1741 med Magdalena Bedoire som kom från en mycket framstående borgarfamilj i Stockholm, vilket kan ha varit ett skäl till att han erhöll burskap strax därefter. Hon var dotter till Jean Bedoire och Maria Juliana Paradis. Det andra äktenskapet ingicks år 1753 med hans första makas kusin, Charlotta Bedoire (1725–1808),[22][5] dotter till Frans Bedoire och Maria Elisabeth Ross.[7]

Barn med Magdalena Bedoire:

  1. Johan Abraham (1742–1795), kanslist, fideikommissarie till Erstavik
  2. Herman (1743–1814), lanthushållare

Barn med Charlotta Bedoire:

  1. Anna Charlotta (1755–1810), gift med en av rikets herrar, fältmarskalken Wilhelm Mauritz Klingspor
  2. Johanna Maria (1760–1838), statsfru hos drottningen,[23] gift med greven Hugo Wilhelm Hamilton till Barsebäck[24]
  3. Julie (1765–1791), gift med envoyén, friherren och hovmarskalken Henrik Jakob von Düben

Referenser redigera

  1. ^ Olán, Eskil (1920). Ostindiska compagniets saga: historien om Sveriges märkligaste handelsföretag. Elanders Boktryckeri Aktiebolag. https://books.google.se/books?id=JxAPAQAAMAAJ&q=petersen+ostindiska&dq=petersen+ostindiska&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwik47bLne_vAhVOpYsKHQHTBrM4ChDoATAHegQIAhAC. Läst 8 april 2021 
  2. ^ [a b] Lindahl 1900, sid. 295.
  3. ^ Mörner, Göran. ”Donationer, depositioner och förvärv – juli 2020-november 2020”. Arte et Marte: s. 54. https://www.riddarhuset.se/wp/wp-content/uploads/2021/03/Arteetmarte_2021_1.pdf. Läst 26 april 2021. 
  4. ^ [a b c d] Lindahl 1900, sid. 296.
  5. ^ [a b] Lyttkens, Alice (2014-12-19). Hasard med guldmynt. Albert Bonniers Förlag. ISBN 978-91-0-014796-9. https://books.google.se/books?id=ABfYBQAAQBAJ&pg=PT43&dq=herman+petersen+ostindiska&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjS7MyVku_vAhXulIsKHRd2DAAQ6AEwBnoECAkQAg#v=onepage&q=herman%20petersen%20ostindiska&f=false. Läst 8 april 2021 
  6. ^ Kuylenstierna, Oswald (1923). Svensk rokoko: människor och dagligt liv. A. Bonnier. https://books.google.se/books?id=LRHIAAAAIAAJ&q=herman+petersen+saltkontoret&dq=herman+petersen+saltkontoret&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjt3Oe28e7vAhUtlYsKHRDUD7wQ6AEwB3oECAQQAg. Läst 8 april 2021 
  7. ^ [a b] Anrep, Gabriel (1862). Svenska adelns Ättar-taflor utgifna af Gabriel Anrep. P. A. Nōrstedt & Söner. https://books.google.se/books?id=b6FAAAAAcAAJ&pg=PA168&dq=herman+petersens&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj6mMuZ4u7vAhVl-SoKHS_aDpMQ6AEwA3oECAQQAg#v=onepage&q=herman%20petersens&f=false. Läst 8 april 2021 
  8. ^ Anders Svensson (3 juli 2016). ”Af Petersens – Ostindiska och Erstavik |”. https://gamlagoteborg.se/2016/07/03/af-petersens-ostindiska-och-erstavik/. Läst 8 april 2021. 
  9. ^ [a b] ”Herman Petersen - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7134. Läst 8 april 2021. 
  10. ^ Sjöstrand, Erik Rudolf (1908). Mynt och bankpolitik under Hattväldet 1738-1764. Almqvist & Wiksells boktryckeri-a.-b. https://books.google.se/books?id=QQNDAAAAIAAJ&q=petersen+ostindiska&dq=petersen+ostindiska&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi-xraqne_vAhXKtYsKHSMRBU8Q6AEwBnoECAMQAg. Läst 8 april 2021 
  11. ^ Sweden (1746). Kongl. Maj:ts nådige privilegium, för handelsmännen Claes Grill, Joachim Scultz [sic, Jean H. Lefebure, och Herman Petersen, til en handels inrättande på Madera och Canarie öarne]. tryckt uti Kongl. Tryckeriet, hos ... Pet. Momma. https://books.google.se/books?id=duSGkZ07V9YC&pg=PP6&dq=herman+petersen&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjRptPR9-7vAhXKtYsKHSMRBU8Q6AEwBnoECAEQAg#v=onepage&q=herman%20petersen&f=false. Läst 8 april 2021 
  12. ^ Svenska män och kvinnor
  13. ^ riksbank, Sveriges (1931). Sveriges riksbank, 1668-1918 [-1924 bankens tillkomst och verksamhet]. P.A. Norstedt. https://books.google.se/books?id=OfANAQAAMAAJ&q=herman+petersen+saltkontoret&dq=herman+petersen+saltkontoret&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjt3Oe28e7vAhUtlYsKHRDUD7wQ6AEwCHoECAUQAg. Läst 8 april 2021 
  14. ^ Lindahl, Carl Fredrik. ”296 (Svenska millionärer. Minnen och anteckningar / 5)”. runeberg.org. https://runeberg.org/millionar/5/0296.html. Läst 11 april 2021. 
  15. ^ Bedoire, Fredric (2009). Hugenotternas värld. Från religionskrigens Frankrike till skeppsbroadelns Stockholm. sid. 280–281 
  16. ^ ”Af Petersens - Ostindiska och Erstavik | Svensson”. 21 juli 2011. https://blog.zaramis.se/2011/07/21/af-petersens-ostindiska-och-erstavik/. Läst 11 april 2021. 
  17. ^ Fredberg, Carl Rudolf Andersson (1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia, och kulturdrag. Bröderna Weiss boktryckeri. https://books.google.se/books?id=0FM-AQAAMAAJ&q=herman+petersen+ostindiska&dq=herman+petersen+ostindiska&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjS7MyVku_vAhXulIsKHRd2DAAQ6AEwAnoECAQQAg. Läst 8 april 2021 
  18. ^ Svenska författare. Albert Bonniers. 1941. https://books.google.se/books?id=D-dMAQAAMAAJ&q=herman+petersen+ostindiska&dq=herman+petersen+ostindiska&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjS7MyVku_vAhXulIsKHRd2DAAQ6AEwBXoECAcQAg. Läst 8 april 2021 
  19. ^ ”Herman Petersen Fideikommiss AB | Info & Löner | Bolagsfakta”. www.bolagsfakta.se. https://www.bolagsfakta.se/5591909840-Herman_Petersen_Fideikommiss_AB. Läst 8 april 2021. 
  20. ^ POSTEN, NACKA VÄRMDÖ. ”Oviss framtid för storgods från 1700-talet”. www.nvp.se. Arkiverad från originalet den 9 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230109211733/https://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2015/11/oviss-framtid-for-storgods--fran-1700-talet. Läst 8 april 2021. 
  21. ^ Bedoire, Fredric; Ulrich Lange, Carl af Petersens, Mikael Josephson (2022). Köpmansfurstens arv. sid. 234 
  22. ^ Storkyrkoförsamlingen FIa:4 (1800-1819) Bild 81 / Sida 151
  23. ^ Fersen (grefve), Fredrik Axel von (1870). Historiska skrifter. Norstedt. https://books.google.se/books?id=Qr1OAQAAIAAJ&pg=PA143&dq=petersen+bedoire&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwj02qvSoO_vAhXxsIsKHUgdCLM4ChDoATAAegQIBhAC#v=onepage&q=petersen%20bedoire&f=false. Läst 8 april 2021 
  24. ^ von.), Lars Engeström (greve (1876). Minnen och anteckningar, utg. af E. Tegnér. 2 bder. https://books.google.se/books?id=N2cIAAAAQAAJ&pg=PA57&dq=petersen+ostindiska&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi-2MX3nu_vAhWqlYsKHSfHAbo4FBDoATAHegQIBxAC#v=onepage&q=petersen%20ostindiska&f=false. Läst 8 april 2021 

Tryckta källor redigera

Vidare läsning redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Herman_Petersen&oldid=54349444”