af Petersens är en svensk adlig ätt, som härstammar från affärsmannen Herman Petersen (1713–1765), vars barn adlades 1770 på faderns förtjänster[1] och som 1776 introducerades på Riddarhuset under nummer 2071. Bland Herman Petersens förfäder märks bryggaren och borgaren i Lübeck Hans Petersen (död 1677) som är den äldste kände stamfadern. Dennes son, Wolter Petersen (1647–1710), blev handlande i Stockholm och var farfar till Herman Petersen, som var grosshandlare i Stockholm och direktör i Svenska ostindiska kompaniet.

af Petersens
StamfarHerman Petersen (1713–1765), vars barn adlades 1770 på faderns förtjänster
SätesgårdErstavik i Nacka och Petersenska huset, Lilla Nygatan, Stockholm
Adlad1770
FramståendeLennart af Petersens (1913–2004), fotograf
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1776
GradAdlig ätt nr 2071

Den 31 december 2014 var 106 personer med efternamnet af Petersens bosatta i Sverige.[2][a]

Vapenbeskrivning

redigera
En skiöld af guld, belagd alt intill kanterne med ett blått kors, som till sin bredd svarar emot en tredjedel af skiölden. I hiertat af korset förekommer en mussla af guld, åtfölgd af tvänne naturliga mot höger vända ock med ett rödt band öfver nosen fängslade biörnhufvuden, ett på hvardera sidan, jämväl en ofvan ock en nedan inunder stäld aflång, något bruten med fot- och hufvudstucke försedd skiöld af silfver. Ofvanpå skiölden ses en öppen tornerhielm, hvaruppå emellan tvenne blå utslagne vingar upväxer ett kornax af guld med tvänne blå deromkring sig slingrande ormar. Hielmkrantsen är vriden af guld och blått och det skiölden omgifvande löfvärket är om hvart annat vridit med blått och guld. Aldeles som detta vapen med sina rätta och egenteliga färgor här bredevid afmålat finnes [...]
[4]

Personer med efternamnet af Petersens

redigera

Associerade fastigheter

redigera

Anmärkningar

redigera
  1. ^ Antal bärare av ett adlig namn inbegriper inte att samtliga är adliga. Namnet kan ha tagits av modern, vilket kan tyda på adlig börd men inte att personen i sig är adlig. Adelskap ärvs nämligen enbart på fädernet.[3]

Referenser

redigera

Tryckta källor

redigera