Harbo kyrka

kyrkobyggnad i Svenska kyrkan i Harbo, Sverige

Harbo kyrka är en kyrkobyggnad i Harbo i Uppsala stift, församlingskyrka i Harbo församling. Kyrkan har ett medeltida ursprung, sannolikt från 1400-talet. Socknen finns dock omtalad redan i början av 1300-talet, och kyrkan måste ha haft en äldre föregångare. 1400-talsvalven i Harbo kyrka är byggda samtidigt med övriga kyrkan. De valvmålningar som idag finns i kyrkan är tillkomna i samband med renoveringen 1892, oklart om de baserar sig på några återfunna medeltida målningsfragment. År 1712 överkalkades de då befintliga medeltidsmålningarna i vapenhuset.

Harbo kyrka
Kyrka
Harbo kyrka
Harbo kyrka
Land Sverige Sverige
Län Uppsala län
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Uppsala stift
Församling Harbo församling
Koordinater 60°06′18″N 17°12′49″Ö / 60.10500°N 17.21361°Ö / 60.10500; 17.21361
Invigd 1400-talet
Klockstapeln
Altare

1762 byggdes en klockstapel utanför kyrkomuren, som ersatte en tidigare klockstapel på samma plats. Klockstapel på platsen omtalas tidigast 1651 då den "gjordes ny". 1776 förlängdes kyrkobyggnaden i östlig riktning och bland förändringarna märks bland annat att man rev vapenhuset. Kyrktaket är ett mansardtak och ger kyrkan karaktär av en 1700-talsbyggnad. 1892 genomfördes en renovering, då man dekorerade kyrktaket med målningar i gotisk stil, oklart i vilken utsträckning de baserats på bevarade målningar, och en ny orgelläktare byggdes. Den senaste renoveringen gjordes 1951-1952 då man bland annat skapade ett nytt altare och predikstol.

På kyrkogårdens östra sida ligger ett gravkor av putsat tegel, som 1810 uppförts av baron Carl Vilhelm v. Knorring för hans föräldrar, nu använt som bisättningskapell.

InventarierRedigera

Ett medeltida triumfkrucifix, från mitten eller slutet av 1400-talet, hänger ännu i kyrkan. Två apostlabilder från senare hälften av 1400-talet, en madonnabild av senmedeltida typ och fyra små statyetter som troligen kommer från ett förstört altarskåp.

Insats till dopfunt i koppar från kyrkan slutet av 1600-talet fanns tidigare i kyrkan, den förvaras numera i Statens historiska museum.

En av ljuskronorna inköptes av församlingen på Distingsmarknaden 1680, en annan skänktes av kyrkoherde Noraei arvingar till kyrkan 1689. Den tredje kronan inköptes av församlingen av tacksamhet för att bygden skonats från plundring då ryssarna härjade landet 1720. En silverkanna för nattvardsvinet, tillverkad 1667 av silvret från en söndrig flaska finns ännu i kyrkans ägo.

KällorRedigera

Externa länkarRedigera