Öppna huvudmenyn

Hans Lidman

fiske- och vildmarksskildrare

Hans Lidman, född 22 augusti 1910 i Sveg, död 4 april 1976 i Edsbyn i Ovanåkers kommun i Hälsingland (självmord), var en svensk författare och fotograf.

Han flyttade med föräldrar till Edsbyn redan 1910 och växte upp och förblev bosatt i Edsbyn. Han var självlärd biolog och lokalt verksam för naturskydd och hembygdsforskning, bland annat som initiativtagare till och ordförande i den lokala naturskyddsföreningen och som ordförande i hembygdsföreningen i Ovanåker och med redaktörskap i hembygdsårsboken Hälsingerunor 1947-1956[1][2]. Edsbyns Museum tillkom på hans initiativ och med hans drivande inverkan[3].

Han gifte sig med Clary Näslund från Härnosand 1943, som var utbildad till lärare med sitt första lärarjobb i Edsbyn från augusti 1939. De kom att träffa varandra vid hennes första dag på skolan i Edsbyn. Hon träffade även Hans Lidmans äldre syster Gun Lidman samma dag, som också var utbildad lärare. Clary Lidman kom sedan att bidra med stöd för honom i hans författarskap med att läsa och rätta hans manus[4].

BiografiRedigera

Från och med 1933 skrev han tidningsartiklar (till lokaltidningen Ljusnan) och från och med 1941 skrev han närmare en bok om året, flera utkomna postumt och utöver det även en mängd artiklar och då främst fiske- och naturartiklar till olika facktidskrifter[5]. För att försörja sig arbetade han till en början i ungdomsåren med diverse ströjobb, somliga av lärlingskaraktär (han kallade sig skogspraktikant), som flottare, timmermätare, skogshuggare och vägmätare[6]. Hans troligen första arbete var som flottare i Öjungsbäcken som 15-åring 1926. Hans start som bokförfattare, av "Ovanåkersböckerna", kom sig av erhållet uppdrag från Nordiska Museet om intervjuer med frågelistor av kulturtraditionsbärande åldringar inom socknen, som han sedan bearbetade och publicerade[7]. Från 1945 kunde han lämna sina andra arbeten och bli författare på heltid.

Han gjorde sig som författare känd som mest fiske- och naturskildrare och han var sedan barnaår en hängiven fiskare, sedan särskilt som flugfiskare (idag som en suveränt oöverträffbar skildrande ikon för flugfiskare[8]) och utvecklade sina natur- och kulturkunskaper redan som ung genom mestadels ensamma vandringar och fiske inom Ovanåkers och angränsande delar av Hälsinglands skogar och skrev med detta som tema bland annat böckerna Fisket i våld (1942), Det nappar i Svartån (1945), Fiskefeber (1960) och Sommarkväll vid Svartån (1961) mfl, som i alla med det fiktiva namnet "Svartån" beskriver ån Flaxnan söder om Edsbyn, eller främst den övre delen, Mållångsboån[9][10] nedströms sjön Mållången. Och från början om sina tidigaste fiskeupplevelser där, först som sjuttonåring från 1928[11], och de närmast kommande åren. Senare användes namnet även för hans författade upplevelser från överst i åsystemet, vid Övre Tälningsån, när fisket i Mållångsboån och Flaxnan förstördes[12] genom ombyggnation 1944 av flottningsdammen överst i ån till damm för årsregleringsmagasin[13]av sjön Mållången för samtidig vattenkraftsutbyggnad i Voxnan vid Alfta[14], som därefter genom nolltappning av vatten ur dammen sommartid genast förstörde fiskemöjligheterna i hela ån.

Efter ombyggnationen av dammen i översta Mållångsboån sökte sig Hans Lidman även till vandringar och fiske i Norrlands inland och fjällvärld, från Härjedalen till Nordkalotten och även inom Norge och norra Finland. Flera av de författade berättelserna i hans sedan utgivna böcker har sitt ursprung från upplevelserna därifrån, men också med inblandade sådana från Ovanåkersskogarna eller "Svartån". Nordkalotten kom att bli ett av hans favoritområden med flera utgivna böcker med detta område som tema.

Böckerna "Den sjungande dalen" utgiven 1954 och sedan "Det nappar i Svartån" 1958 (FiB-upplagan) var de som han publikt slog igenom med som författare: Även boken "Pärlugglans skog" (1960) blev en stor framgång. Under ett antal år efteråt, under 50- och 60-talen var han näst Astrid Lindgren den mest säljande författaren i Sverige och därför starkt efterfrågad av sina kontrakterade bokförläggare, vilket sedan, med allt ökande krav på sig själv, blev till en för honom alltmer tilltagande psykiskt ohanterbar sjukdomsframkallande press[15][16]. De sista åren var han mer produktiv än någonsin.

Hans Lidman skrev också boken Lim-Johan – ett levnadsöde om den naivt målande konstnären och byoriginalet med mera Johan Erik Olsson, Edsbyn, vars alster under sin livstid ej hade uppskattats, utan hade hånats och mestadels förskingrats. Postumt fick Hans Lidman i uppdrag av museimannen Philibert Humbla, Gävle, att insamla och tillsammans föra fram Lim-Johans kvarvarande tavelkonst och göra den allmänt känd, och som numera är mycket högt värderad, utställd på Edsbyns museum och Moderna museet. Hans Lidman var också utöver kunnig om Lim-Johans tavelkonst kunnig tavelsamlare av flera kända stora mästares verk, Rembrandt, Munch, Picasso, Chagall, Matisse, John Steen, Mårten Andersson m.fl.

Totalt skrev han ett 60-tal böcker, varav många titlar översattes till ett 10-tal språk[17], särskilt många blev utgivna på norska (23 st) och även på finska (13 st). Böckerna med fiskeberättelser kan dock ha ett helt annat urval av berättelser än de svenska böckerna med samma namn[18][19].

Böckerna om fiske blev kanske hans största framgångar, men Lidmans böcker är svåra att genrebestämma därför att de innehåller en blandning av skönlitteratur, dokumentärer om människor och natur och hans egna tankar och upplevelser.[20]

Hans böcker finns samlade i en Hans Lidman-avdelning i Edsbyns bibliotek och i Edsbyns museum i samma byggnad, där i museet även en del av hans fotografier och representativa tillhörigheter finns utställda. I museet finns även många av hans manus och fotografier mm samlande i arkiv, även digitalt.

Sedan 1987 finns ett Hans Lidman Sällskapet med årliga möten och utflykter i Edsbytrakten och med utgivningar av årsskrifter.

Han är begravd på Ovanåkers kyrkogård.

BibliografiRedigera

  • 1941Från 1800-talets Ovanåker
  • 1942Fisket i våld
  • 1942Gamla Ovanåkersoriginal
  • 1943Känt folk i gamla Ovanåker
  • 1944Gamla Ovanåkersknektar
  • 1945Det nappar i Svartån
  • 1945Kulturbilder från gamla Ovanåker
  • 1946Skogen kallar
  • 1947Skogsvandringar
  • 1948Fjällfisken hugger
  • 1948Edsbyn i bild (finns i tre något olika upplagor 1948-49)
  • 1950En jägarens ungdomssynder
  • 1951Sommardagar
  • 1951Fäbodnatt
  • 1952Fiskefeber
  • 1953Vinterdagar
  • 1954Den sjungande dalen
  • 1955Nappatag
  • 1956Bortom stigarna
  • 1956Sommar i torpet
  • 1957Nordkalott
  • 1958Det nappar i Svartån (ny omarbetad upplaga)
  • 1958Mångmilaskog
  • 1959Laxögat
  • 1959Sonfjället
  • 1960Tranropet
  • 1960Pärlugglans skog
  • 1960Fiskefeber (något omarbeted)
  • 1961Sommarkväll vid Svartån
  • 1962Lax i Mörrum
  • 1962Ovanåkers socken
  • 1963Mina lyckliga år
  • 1963Äventyr i norr
  • 1963Fäbodar (redaktörskap)
  • 1964Gäddan som alltid högg
  • 1964Nordkalott (ny upplaga i pocket)
  • 1965Fäbodminnen (redaktörskap)
  • 1965Solen och frosten
  • 1966Kamrat i norr
  • 1967I Tintomaras spår
  • 1968Nådasmulor
  • 1968Fisket i våld (ny omarbetad upplaga)
  • 1969Under silverbågen
  • 1970Tusen vingar
  • 1971Lim-Johan – ett levnadsöde
  • 1971Napp i norr
  • 1972Gudanatt
  • 1973Resa in i solen
  • 1974Munkakliv
  • 1974Olle Nordberg – en nordisk faun
  • 1975Lapplands stjärna
  • 1975Bruset från Björnån
  • 1976Fina fisken
  • 1976Johnny Mattsson – träkonstnär
  • 1977Dansen kring järnet
  • 1978Vargen tog min Mari
  • 1979Polarnatt
  • 1981Det gula ögat
  • 1984Renstigen
  • 1985Finnskog
  • 1985Skogsvandringar (ny upplaga)
  • 1986Möte vid Svarttjärn
  • 1987Kring kojelden
  • 1988Uvabo-Karin (återutgivning av berättelser ursprungligen publicerade i Levande livet på 1930-talet[21])
  • 1995En vit fluga i Jaurekaska
  • 2004Min bäck, min å
  • 2007Den nya vägen
  • 2008Nattens drottning
  • 2011 - Sommarnatt - vandringar och möten

Priser och utmärkelserRedigera

KällorRedigera

  1. ^ Häger, P.W. (1961). Hans Lidman, framgångsrik hälsingeförfattare, i: Hälsingerunor, en hembygdsbok 1961. sid. 118-123 
  2. ^ Andersson, Albert (1976). Till minnet av Hans Lidman, i: Hälsingerunor, en hembygdsbok 1976. sid. 133-139 
  3. ^ Eriksson, Göran och Malmsten, Hans (2015). Längs stigarna med Hans Lidman : Från en tid då allt tycktes möjligt. sid. 198 
  4. ^ Lidman, Clary (2005). Liten dagbok, Hans Lidman Sällskapet, Årsskrift 2005. sid. 3-82 
  5. ^ Malmsten, Hans (2017). Hans Lidmans samlade skrifter : En bibliografi. sid. 1-75 
  6. ^ Eriksson, Göran och Malmsten, Hans (2015). Längs stigarna med Hans Lidman : Från en tid då allt tycktes möjligt. sid. 73 
  7. ^ Lidman, Clary (1989). Min make Hans Lidman, författare, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 117-126 
  8. ^ Westrin, Gunnar (1989). Hans Lidman i mitt hjärta, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 99-110 
  9. ^ Lidman, Hans (1955). Nappatag. sid. 23 
  10. ^ Bäckström, Lage (1989). Hans Lidmans brev till Lage Bäckström, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 32-34 
  11. ^ Bäckström, Lage (1989). Hans Lidmans brev till Lage Bäckström, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 32 
  12. ^ Lidman, Hans (1996). Ett vatten dör, Mållongsboåns vattensystem regleras, i: Hans Lidman Sällskapets Årsskrift 1996, Noveller, reportage och artiklar ur Sportfiskaren 1937-1953. sid. 49-54 
  13. ^ Vattenregleringsföretagen/VRF, www.vattenreglering.se/vattenhushållning 
  14. ^ Lidman, Hans (1996). Bygden som sålde sin själ, i: Hans Lidman Sällskapets Årsskrift 1996, Noveller, reportage och artiklar ur Sportfiskaren 1937-1953. sid. 55-58 
  15. ^ Fall, Carl-Axel (1989). Samtal med Karl-Fredrik Björn, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 63-72 
  16. ^ Smedman, Rolf (1989). Tillbaka till Svartån, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 11-16 
  17. ^ Andersson, Albert (1976). Till minne av Hans Lidman, i: Hälsingerunor, en hembygdsbok 1976. sid. 139 
  18. ^ Eriksson, Göran och Malmsten, Hans (2015). Längs stigarna med Hans Lidman: Från en tid då allt tycktes möjligt. sid. 386-387 
  19. ^ Malmsten, Hans (2017). Hans Lidmans samlade skrifter: En bibliografi. sid. 27-29 
  20. ^ [dels.nu/sällskapen ”De Litterära Sällskapen i Sverige (DELS), Hans Lidman-sällskapet”]. dels.nu/sällskapen. 
  21. ^ Information från bokstugan.se

Externa länkarRedigera