Flaxnan är en å i Hälsingland som mynnar i sjön Lössnan, söder om Edsbyn. Den övre delen av Flaxnan närmast nedströms sjön Mållången heter dock Mållångsboån och som är den å som författaren Hans Lidman, Edsbyn, beskrivit i flera av sina fiskeböcker som "Svartån"[1]. Namnet Flaxnan avser alltså egentligen och används lokalt bara för ån från halvvägs nedströms sjön Mållången, från något uppströms Flaxenbo och vidare ned. Ån rinner här meandrande (därav namnet Flaxnan) och alltmer djupt nedskuret i tjockt finsandlager av avsatt isälvsdeltasediment. På flera kartor brukar alltså namnet Flaxnan dock felaktigt förekomma använt för ån i sin hela längd från Mållången till Lössnan.

Tidigare fiske redigera

Fisket i Mållångsboån och i Flaxnan, som Hans Lidman fick uppleva som sjuttonåring från 1928[2] och som han beskrivit mest i sina tidigaste fiskeböcker, förstördes totalt 1944[3] genom att den äldre tidigare temporärt bara för flottningens behov använda dammen i åns översta del, nära utloppet ur Mållången, byggdes om till en damm för att permanent dämma och reglera Mållången som årsregleringsmagasin,[4] för samtidigt utbyggt kraftverk i Voxnan vid Alfta,[5] vilket omintetgjorde fisket genom en i vattendomen 1944 ej reglerad men skedd noll-tappning av vatten under sommarhalvåret.

Dämt vattenmagasin redigera

Årsreglering för vattenkraftsändamål innebär omvänd ekologiskt skadlig vattenföring mot det naturliga, att högsta vattenföring sker vintertid mot att det naturligt alltid är minimiflöde vintertid och att vårflödet används för fyllning av till våren tömt vattenmagasin så att naturlig gödande vårflod reduceras eller ej sker tydligt samt att vattenmagasinet fylls successivt under sommarhalvåret intill senhösten. Sedan 2001 har det därför, efter klagomål från bland annat sportfiskets intressenter och den lokala ortsbefolkningen till länsstyrelsen Gävleborg, därefter på länsstyrelsens begäran, av Mark- och miljödomstolen meddelats en ny vattendom om en minimitappning ur dammen om 1 m3/s maj–september och 0,5 m3/s under övrig tid, samt om anläggning av ett vattenomlöp runt dammen för fiskvandring[6].

Ny vattendom är på gång att beslutas eftersom resultatet av vattendomen 2001 inte varit tillfredsställande. En ansökan från länsstyrelsen Gävleborg om omprövning av villkor för reglering av sjön Mållången (och sjön Tälningen uppströms) har gjorts 2018[7]. Länsstyrelsen anser att det viktigaste vid en omprövning är att få till stånd bestämmelser som säkerställer fiskvägens funktion under hela vandringsperioden, mer förenlig med miljöbalkens hänsynsregler än nuvarande reglering.

Nuvarande fiske redigera

Fiskevattet är i några delar av Mållångsboån restaurerat från tidigare utförd flottledsrensning. I ån (hela Mållångsboån ned till bron vid Holmen i Kammahav) tillåts endast flugfiske med flugspö med ett särskilt lokalt fiskekort för bara den sträckan, men i ån i delen nedströms vid Kammahav och i Flaxnan är även mete och spinnfiske tillåtet med fiskekort från Alfta Fiskevårdsområde. Öring finns sparsamt i Flaxnan och den nedre delen har även ett svagt harrbestånd. I Mållångsboån har öring utplanterats i flera år sedan restaureringen gjorts under 2000-talet.

Flottningsepoken redigera

Flottningen i Mållångsboån och Flaxnan ifrån Tälningsområdet började som tidigast känt efter uppköp av skog där från 1862 eller 1863. På 1870-talet flottades timmer även från sjön Amungen efter landtransport över vattendelaren, landtröskeln mellan sjöarna Amungen och Fläten mot Mållångens sjösystem. Skogsbolagen anlade 1878–1890 flottled i vattendraget kallat "Tälningsvattnet" från Tälningsområdet och nedströms,[8] som blev allmän flottled genom bildning av Tälningsvattnets flottningsförening. Sista året det flottades timmer i Mållångsboån var 1957. Lämningar efter flottning samt vattendrivna verk har inventerats och värderats inför återställningsåtgärder av ån efter flottledsrensning.[9]

Etymologi redigera

Vattendraget Tälningsvattnet kallades lokalt i Kammahav på 1800-talet innan flottningsepoken börjat för "Torrån", troligen efter sitt ursprungliga av över vattenytan synligt blockstenstäta "torra" utseende. Först efter flottningens början och behov fick delsträckorna de särskiljande nya olika och nuvarande använda namnen ända ifrån Tälningsområdet till Voxnan.

Av lämnad uppgift enligt frågelista, utsänd 1790 till sockenbeskrivning för utarbetad geometrisk karta över Hälsingland, på anmodan av landshövdingen i Gävleborgs län och sammanställd 1790–1791, framgår att det då centralt i Alfta socken använda och ursprungliga ånamnet dock var Moraån.[10] Detta förklarar namnet på den i Mållångsboån längsta strömsträckan benämnd Mora strömmar (eller Mor(a)strömmen) och att det där tidigare givits namnet Morkaret på det i översta delen av Morströmmen belägna ålkaret. Detta ålkar, som var byggt 1553 enligt syneprotokoll för av kungen 1552 beordrad kommission för rannsakning av fiskena i Hälsingland, beskrivs igen i protokoll vid rannsakning 1637 vara beläget "i Morkarebäcken i Telningsån 1 km nedanför Mållången".[11] Namnet Moraån,[a] liksom namnet Telningsån[b] och namnet Mållången[c] har alltså använts från minst tidigt 1600-tal, troligen även från tidigare befolkade sekel, minst 1500-talet. Ordet mor(a) (moora) står, som i andra ortnamn, etymologiskt för lokal förekomst av gammal örtrik barrskog, vanligen tätvuxen ibland sumpig/sank granskog.[12][13]

Uppkomst av det fiktiva namnet Svartån för Flaxnan redigera

Åsträckan nedanför Mållångsboån, den från Helséngården på Holmen i Kammahav och nedströms, den flacka lugna sträckan genom Kammahav, benämndes av lokalbefolkningen där förr bara som "Åan". Den rinner där av vårfloden djupt nederoderad i finsand, sedimenterat i ett tidigare isälvsdelta strax under högsta kustlinjen, med "tvärdjupa brinkar med svarta bråddjup nedanför Ågrensgården i Kammahav" (en häst som råkat gå ner sig i ån kom inte upp själv utan fick dras upp med hjälp av traktor). Bo Hylén skriver att han "kan dra [sig] till minnes att namnet ("Svartån") nämndes ibland innan Hans Lidmans böcker kom ut, men då sade man "Svartåa".[14] Detta vittnesmål skulle sannolikt betyda att namnet Svartån hade uppkommit genom och därför bara varit använt av några av de vanligt långt utsocknes ifrån kommande flottarna under flottningsepoken och sannolikt blev som följd att Hans Lidman hört och tagit detta, för dem i hans hembygd okända ånamnet till sig, som sitt täcknamn för hela ån. Hans Lidman började också dessutom tidigt (alltså tidigare än i sina tidningsartiklar och böcker) bli van med att använda sig av det fiktiva namnet Svartån, då som täcknamn för sina fångade åttahektos öringar i Öjebäcken centralt i Edsbyn, där han på hemväg under sina tidiga år i Mållångsboån också brukade fiska. Alltså namnet Svartån då använt som "en god och förutseende fiskarlögn" för öringarna i Öjebäcken, som han inte ville få konkurrens om; "ingen visste om dem", menade Lidman.[15].

Djurliv. redigera

Utter och bäver har sedan en tid åter kunnat ses i ån. Forsärla har häckat i det gamla brofästet i Moraströmmen.

Anmärkningar redigera

  1. ^ Ån som dock då benämnts "Morabäcken", jämför med namnet "Torrån" ovan.
  2. ^ Ån som är som ett "rotskott" (telning) ifrån den långa sjön Mållången.
  3. ^ Kommet ur det tidigare namnet Malungen ("sandstrandssjön").

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ Lidman, Hans (1955). Nappatag. sid. 23 
  2. ^ Bäckström, Lage (1989). Hans Lidmans brev till Lage Bäckström, i: Hans Lidman Sällskapet, Hans Lidman-Norrlandsfiskaren. sid. 32–33 
  3. ^ Lidman, Hans (1996). Ett vatten dör, Mållongsboåns vattensystem regleras, i: Hans Lidman Sällskapets Årsskrift 1996, Noveller, reportage och artiklar ur Sportfiskaren 1937–1953. sid. 49–54 
  4. ^ Vattenregleringsföretagen/VRF, www.vattenreglering.se/vattenhushållning 
  5. ^ Lidman, Hans (1996). Bygden som sålde sin själ, i: Hans Lidman Sällskapets Årsskrift 1996, Noveller, reportage och artiklar ur Sportfiskaren 1937–1953. sid. 55–58 
  6. ^ Östersunds tingsrätt, Miljödomstolen (2001). Dom 2001-09-21 meddelad i Östersund, Mål nr M 3-00. sid. 1–11 
  7. ^ Länsstyrelsen Gävleborg, Enheten för miljö (2018-03-29). Ansökan om omprövning av villkor för reglering av sjöarna Tälningen och Mållången i Ovanåkers kommun. sid. 1–21 
  8. ^ Ohlsson, Johan (1961). Alfta förr och nu. sid. 26 
  9. ^ Elise Hovanta & Niklas Groop, Stigfinnaren, Arkeologi och kulturhistoria AB (2019). Flaxnan, Övre och Nedre Tälningsån, Inventering och värdering av kulturmiljöer 2018 i Alfta och Voxna socknar i Hälsingland. Länsstyrelsen Gävleborg Rapport 2019:2 
  10. ^ Bringéus, Nils-Arvid (1961). Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790–1791. Tillkomna på anmodan av landshövdingen F. A. U. Cronstedt. sid. 76. ”Moora-åen kommer ur Mållången, går genom flere sjöar och faller ut i Wiksjön” 
  11. ^ Ohlsson, Johan (1954). Ålfisket i Alfta. I Hälsingerunor - en hembygdsbok 1954. sid. 24, 27 
  12. ^ Brink, Stefan (1984). Ortnamn i Hälsingland. sid. 94–95 
  13. ^ Pamp, Bengt (1974,1988). Ortnamnen i Sverige. sid. 60,109 
  14. ^ Hylén, Bo (2009). Från Flaxnan till Mora strömmar, i: Längs stigarna, Hans Lidman Sällskapets medlemsblad nummer 3 verksamhetsåret 2008/2009. sid. 4–5 
  15. ^ Lidman, Hans (1955). Nappatag. sid. 24–25 

Externa länkar redigera