Hästveda
Hästveda är en tätort i Hässleholms kommun.
| Hästveda | |
| Tätort | |
.jpg) | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Hässleholms kommun |
| Distrikt | Hästveda distrikt |
| Koordinater | 56°17′10″N 13°56′8″Ö / 56.28611°N 13.93556°Ö |
| Area | 292 hektar (2018)[1] |
| Folkmängd | 1 733 (2018)[1] |
| Befolkningstäthet | 5,935 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Hästveda |
| Postnummer | 280 23 |
| Riktnummer | 0451 |
| Tätortskod | T2940[2] |
| GeoNames | 2707217 |
  Ortens läge i Skåne län
| |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
HistoriaRedigera
Ortnamnet skrevs 1145 Hestwite och är sammansatt av de fornnordiska orden för häst respektive skog. Hästveda betyder således 'skogen där hästarna drevs på bete'.[3]
Hästveda var och är kyrkby i Hästveda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Hästveda landskommun. I denna inrättades för orten 11 mars 1887 Hästveda municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1959.[4]
BefolkningsutvecklingRedigera
| Befolkningsutvecklingen i Hästveda 1900–2015[5][6] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 398 | † | ||
| 1960 | 1 114 | |||
| 1965 | 1 277 | |||
| 1970 | 1 490 | |||
| 1975 | 1 724 | |||
| 1980 | 1 939 | |||
| 1990 | 1 829 | 236 | ||
| 1995 | 1 764 | 236 | ||
| 2000 | 1 651 | 240 | ||
| 2005 | 1 682 | 239 | ||
| 2010 | 1 623 | 249 | ||
| 2015 | 1 693 | 288 | ||
† Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900. | ||||
SamhälletRedigera
I centrala Hästveda ligger sjön Lilla Sjö, som ingår i ett strövområde beläget invid hembygdsparken. I hembygdsparken drivs även sommartid ett vandrarhem.
I Hästveda finns Hästveda kyrka från 1100-talet. Kyrkan har kalkmålningar från 1200- och 1500-talen.
Väster om Hästveda ligger Barnens by som är en sommarkoloni som ägs av Malmö kommun. 5 km nordväst om tätorten ligger Åbuamossen på vilken det sedan 1905 bedrivs torvbrytning.
KommunikationerRedigera
Hästveda ligger vid Södra stambanan och 15 december 2013 fick orten på nytt trafik med lokaltåg efter ett långt uppehåll. Nya plattformar byggdes. Busslinje 536 passerar Hästveda, med resmöjligheter till Hässleholm och Osby.[7] Från Hästveda utgick tidigare den numera nedlagda Hästveda-Karpalunds Järnväg med trafik till Kristianstad.
UtbildningRedigera
I Hästveda finns ett litet högstadium där barnen ifrån Hästveda, Ballingslöv och Farstorp går.
EvenemangRedigera
Hästveda marknad med sin hästmarknad hålls varje år, alltid den andra torsdagen i juli med förmarknad på onsdagen.
SportRedigera
Hästveda arrangerar en inomhusfotbollscup, Snapphanecupen, som funnits sedan 1989. Cupen spelas i jämna åldrar på ungdomssidan och för seniorer. Hästveda har även en brottarklubbar på damsidan, Hästveda BK. Där brottas bland annat OS-meriterade Ida-Theres Nerell och Helena Allandi. Hästveda har även en fotbollsklubb, Hästveda IF, vars herrlag 2011 spelade i Division 6 Norra Skåne och vars damlag spelade i division 5 Norra Skåne.[8] Hästvedas ungdomslag samarbetar med Farstorps GoIF. I Hästveda finns även en Motorsportklubb, Hästveda FRC, som arrangerar tävlingar inom Folkrace och Offroad på sin anläggning Harabackens Motorstadion.
Kända personerRedigera
- Bengt Gustafsson, överbefälhavare
- Per-Ola Ljung, fotbollsspelare och -tränare
- Sonja Stjernquist, sångerska och skådespelare
- Karl Ragnar Gierow, författare, ständig sekreterare och akademiledamot i Svenska Akademien mm.[9]
FörsvarsmaktenRedigera
Strax utanför Hästveda ligger en av Försvarsmaktens två operativa stridslednings- och luftbevakningscentraler, Södra stridsledningscentralen (Kobran). Anläggningen är ett detachement och organiseras under Luftstridsskolan (LSS).[10] Centralen byggdes 1965-1966 och blev operativ under namnet LFC Kobran, men går sedan år 2001 under namnet StriC Kobran.[11] Centralen är inrymd i en bergsanläggning 50 meter under markytan och motsvarar tre fyravåningshus med en total golvyta på cirka 10 000 kvadratmeter och rymmer mellan 100 och 200 arbetsplatser.[12][13]
ReferenserRedigera
NoterRedigera
- ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läst: 30 december 2013
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris länk. ISBN 91-7229-020-X
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistikdatabasen”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 16 februari 2013. https://web.archive.org/web/20130216112310/http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/start.asp. Läst 5 september 2011.
- ^ ”TIdtabell linje 536”. Skånetrafiken. http://www.skanetrafiken.se/P4W/Regionbuss/111211_121208/Regionbuss_536_111211_121208.pdf. Läst 2 januari 2012.[död länk]
- ^ ”Kontaktuppgifter och tävlingar - Hästveda IF”. Skånes Fotbollförbund. http://www.skaneboll.se/information/?feid=11057. Läst 3 september 2011.
- ^ ”Biografi - Karl Ragnar Gierow”. http://karlragnargierow.se/biografi/. Läst 3 januari 2015.
- ^ ”Om Luftstridsskolan”. Försvarsmakten. Arkiverad från originalet den 12 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110812054629/http://www.forsvarsmakten.se/lss/Om-skolan/. Läst 17 januari 2012.
- ^ ”Besök ”Hemliga berget””. Krigsflygskolans Kamratförening. 15 mars 2008. http://www.f5kamratförening.se/berget.htm. Läst 17 januari 2012.
- ^ Nilsson, Ewe (19 december 2001). ”Nytt stridslednings- system tas i bruk”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/article791184/Nytt-stridslednings--system-tas-i-bruk.html. Läst 2 juli 2011.
- ^ Lindén, Johannes (23 juni 2010). ”Nytt hopp för Berget”. Kristianstadsbladet. http://www.kristianstadsbladet.se/hassleholm/hastveda/article952220/Nytt-hopp-for-Berget.html. Läst 2 juli 2011.