Gustav Heinrich Ralph von Koenigswald

tysk paleontolog

Gustav Heinrich Ralph von Koenigswald (ofta G.H.R. Koenigswald eller G.H. Ralph von Koenigswald), född 1902 i Berlin, död 10 juli 1982 i Bad Homburg von der Höhe, var en tysk geolog/paleontolog.

Gustav Heinrich Ralph von Koenigswald
COLLECTIE TROPENMUSEUM Dr. G.H.R. von Koenigswald tijdens onderzoek naar schedels op Java TMnr 10018632.jpg
Gustav Heinrich Ralph von Koenigswald på Java 1938.
Född13 november 1902[1][2][3]
Berlin[4]
Död10 juli 1982[1][2][3] (79 år)
Bad Homburg[5], Tyskland
MedborgarskapKonungariket Nederländerna och Tyskland[5]
Utbildad vidHumboldt-Universität zu Berlin
Tübingens universitet
Münchens universitet
Kölns universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningGeolog, förhistoriker, paleoantropolog, antropolog[6], paleontolog[6], arkeolog, universitetslärare[5]
ArbetsgivareUniversitetet i Utrecht (1948–1951)[5]
Universitetet i Utrecht (1951–1968)[7]
Utmärkelser
Guldmedalj (1954)[7]
Redigera Wikidata

Koenigswald föddes i Berlin 1902 under en tid då många stora upptäckter gjordes inom geologi och djurens (och människans) evolution. Från att tidigt ha fascinerats av områdena så började han vid 15 års ålder bygga upp sin egen samling av fossil med en hörntand från en noshörning. Sin utbildning fick han på universiteten i Berlin, Tübingen, Köln och München.

Stora upptäckterRedigera

Bland annat så är Koenigswald en av de tidiga utforskarna av förmänniskan Homo erectus. Framför allt var han inblandad i de senare exemplar av arten som upptäcktes på Java och i Peking-området (Pekingmänniskan. Han är också namngivare till flera av de namn som givits Homo erectus innan den nuvarande benämningen blev standard, bland annat Pithecanthropus erectus och Meganthropus javanensis. Genuset pithecanthropus används för övrigt fortfarande av vissa asiatiska forskare. Koenigswald står även som namngivare till Gigantopithecus blakii. Mycket av sin forskning företog han på Java.

Andra världskrigetRedigera

En del av andra världskriget tillbringade Koenigswald som fånge i japanska krigsläger. Han lyckades dock dölja en stor del av fossilen som han grävt upp från japanerna. Endast ett av kranierna blev konfiskerat av den japanska krigsmakten och förärat den japanske kejsare Hirohito som gåva. Detta förde i och för sig forskningen framåt då amerikanska forskare som arbetat med Homo erectus i Afrika fick nys om skallen. Efter kriget så samarbetade Koenigswald med dessa när man gjorde upp beskrivningen av denna art.

Efter krigetRedigera

Efter andra världskriget förärades Koenigswald en professorstitel i Paleontologi vid universitetet i Utrecht i Nederländerna. Han kom att arbeta för universitet i tjugo år och gjorde under denna tid en del större upptäckter tillsammans med studenter i Sydafrika, Filippinerna, Borneo, Thailand och Pakistan. I Pakistan fann han flera fossil som han senare beskrev som Sivapithecus och Ramapithecus. Han var också länge en anhängare av teorin om att den indiska subkontinenten utgjorde mänsklighetens vagga. De sista fjorton åren av sitt liv ägnade han åt att bygga upp ett paleontologiskt forskningscenter i Frankfurt i sitt hemland Tyskland.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Gustav Heinrich Ralph von Koenigswald, Biografisch Portaal (på nederländska), Biografisch Portaal-nummer: 23720822, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66t3z4g, omnämnd som: Gustav Heinrich Ralph von Koenigswald, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Кёнигсвальд Густав фон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d] Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae, Catalogus Professorum Academiae Rheno-Traiectinae-ID: 1139, läst: 5 februari 2019.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] läs online, profs.library.uu.nl.[källa från Wikidata]