Guineaalethe

afrikansk fågel i familjen flugsnappare

Guineaalethe[2] (Alethe diademata) är en fågel i familjen flugsnappare inom ordningen tättingar.[3]

Guineaalethe
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteAlethe
ArtGuineaalethe
A. diademata
Vetenskapligt namn
§ Alethe diademata
Auktor(Bonaparte, 1850)
Synonymer
Vitstjärtad alethe

Utseende och läte redigera

Kongoalethen är en 18 cm lång trastliknande flugsnappare. Undersidan är ljus med grå anstrykning på bröstet och ansiktet, medan den är kanelbrun på ovansidan och centralt på hjässan. På stjärten syns tydliga vita spetsar på yttre stjärtpennorna. Ungfågeln är kraftigt fläckad ovan. Mycket lika systerarten kongoalethe har mer roströd ovansida, orange centralt på hjässan och saknar vitt i stjärten. Sången är en ljudlig och melodisk serie i tre till fyra stavelser, återgiven på engelska som ”whooo-wheet-whooee” eller liknande. Även hårda ”chht” kan höras.[4]

Utbredning och systematik redigera

Guineaalethe förekommer från Senegal och Gambia till Sierra Leone, Liberia, Ghana och Togo.[5] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Artstatus och släktskap redigera

Guineaalethe och kongoalethe (A. castanea) behandlades tidigare som samma art. De skiljer sig dock något åt i utseende, även i juvenil dräkt. Genetiska studier från 2003 stödjer också uppdelningen i två arter.[6] Artparet utgör en systergrupp till en klad i familjen bestående av trädnäktergalar, shamor och flugsnappare i bland annat Muscicapa.[7] Tidigare inkluderades ytterligare fyra arter i släktet, men genetiska studier visar att de endast är avlägset släkt, närmare snårskvättor i exempelvis Cossypha], och har därför brutits ut till ett eget släkte, Chamaetylas.

Familjetillhörighet redigera

Liksom ett antal andra små trastliknande fåglar som rödhake, näktergalar, stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor behandlades arten tidigare som en trast (Turdidae), men genetiska studier visar att de tillhör familjen flugsnappare (Muscicapidae).[7]

Levnadssätt redigera

Kongoalethe hittas i skogar i låglänta områden och bergstrakter upp till 1500 meters höjd. Där uppträder den skyggt i undervegetationen, enstaka eller i par. Ibland kan den följa svärmande vandringsmyror för att fånga insekter som skräms upp i svärmens framfart och kan då vara lätt att komma nära.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som livskraftig (LC).[1]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Alethe diademata Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.2 www.iucnredlist.org. Läst 1 september 2015.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ Gill, F & D Donsker (Eds). 2015. IOC World Bird List (v 5.2). doi : 10.14344/IOC.ML.5.2.
  4. ^ Collar, N. (2020). White-tailed Alethe (Alethe diademata), version 1.0. In Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie, and E. de Juana, Editors). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.ficale3.01
  5. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2019) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2019 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2019-08-11
  6. ^ Beresford, P. (2003). Molecular systematics of Alethe, Sheppardia and some other African robins (Muscicapoidea). Ostrich 74(1–2):58–73.
  7. ^ [a b] Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.

Externa länkar redigera