Grinduga är en småort och by i Valbo socken, Gävle kommun, Gävleborgs län.

Grinduga
småort
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Gävle kommun
Distrikt Gävle Staffans distrikt
Koordinater 60°38′14″N 17°17′40″Ö / 60.63722°N 17.29444°Ö / 60.63722; 17.29444
Area 10 hektar (2020)[1]
Folkmängd 63 (2020)[1]
Befolkningstäthet 6,3 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S7107[2]
Beb.områdeskod 2180SB141 (2000–)[3]
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
Ortens läge i Gävleborgs län
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Byn omtalas första gången i skriftliga källor 1514, då rågångssyn hölls mellan Grinduga och Älvkarleö på grund av gränstvist mellan bönderna i Uppland och Gästrikland om rätta gränsen. Gränsen granskades av uthäradsmän från Våla och Tierps härader som dömde till Älkarlebybornas fördel. Man rannsakade rågången från Ärtmanshyttan (nu Hyttön) i Hedesunda socken, som var ett ”huvudrör”. Därifrån till Långhäll och till Harnäs fanns visare som pekade mot det andra huvudröret, det på Harnäs, vilket dock befanns vara rivet. Detta rör hade tidigare varit helt, vilket kunde intygas av levande vittne. Dessa huvudrör är och kallas Älvkarlerör mellan Älvkarleby och Grinduga, som det varit av hedenhös. Rågången har även rannsakats och gillats (tidigare än 1514) av en synenämnd om sex bönder från Österlövsta socken och sex bönder från Västlands socken med fyra vidervarumän från Gårdskär och Marma, Västlands sn samt en borgare från Uppsala och två frälsemän – Sten Kristiernsson (Oxenstierna) på Vik, Balingsta socken och Gudmund Persson på Örby, Vendels socken. [4] 1541-1569 fanns fyra skattehemman i byn[5].

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b] Statistiska småorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per småort, Statistiska centralbyrån, 31 mars 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, Statistiska centralbyrån, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Uppsala läns norra domsagas häradsrättsprotokoll…ang bättre rätt till strömfallet Lanforsen”, Sthlm 1913-16
  5. ^ Rahmqvist, Sigurd; ”Det medeltida Sverige" – band 11 – "Gästrikland", Riksantikvarieämbetet, 1998, sid 93 , ISBN 91-7209-136-3