Gröndalsvägen

gata i Gröndal

Gröndalsvägen ligger i stadsdelen Gröndal i södra Stockholm. Vägen är stadsdelens huvudgata och sträcker sig från Lövholmsvägen i öster till och inom bostadsområdet Ekensberg i väster. Längs vägen finns många kulturhistoriskt värdefulla byggnader och områden.

Gröndalsvägen med Tvärbanan vid hållplats Gröndal, vy österut i höjd med Sjöbjörnsvägen, oktober 2020.

HistorikRedigera

 
Mörtvikens och Vintervikens dalgångar på W.M. Carpelans karta från 1817.
 
Lindvägen och Pilvägen, på en karta över Gröndals Villastad 1904.

En tidig föregångare till dagens Gröndalsvägens var en landsväg som sträckte sig i ost-västlig riktning i Mörtvikens dalgång från Gröndalshamnen och gården Stora Gröndal förbi den numera försvunna Ormsjön till Ekensbergs värdshus. Kring sekelskiftet 1900 blev vägen en del av Gröndals Villastad. Den fick två namn: Lindvägen som i öster gick fram till Stora Gröndal och Gröndalshamnens ångbåtsbrygga och Pilvägen som i väster ledde till Ekensbergs varv. Vägarna anlades av det 1898 nybildare Gröndals Tomt- och Byggnadsaktiebolaget vars affärsidé var att skapa ett mönstersamhälle med ordnad stadsplan för "såväl affärsmannen, fabrikanten och hantverkaren som för den skötsamme arbetaren".

I början av 1900-talet växte i snabbt tak en villabebyggelse fram längs med Gröndals huvudvägar, så även vid Pilvägen och Lindvägen. Det rörde sig om så kallade hyresvillor byggda i trä av arbetare och hantverkare. Husen innehöll flera mindre lägenheter där en bostad innehades av byggherren/ägaren och resten hyrdes ut. Den ”ordnade stadsplanen” fanns dock bara på pappret, verkligheten var en annan och i ett reportage i Dagens Nyheter sommaren 1905 kunde man läsa att Gröndal saknar både ordentliga vägar samt vatten- och avloppsledningar.

Vid Gröndalsvägens mellersta avsnitt, i dagens kvarter Ratten, byggdes mellan 1911 och 1913 även några stenhus av innerstadskaraktär.[1] Villabebyggelse övervägde dock ända in på 1940-talet. Vid Gröndalsvägen fanns som mest ett 40-tal villor, alla med egna namn som ”Marielund”, ”Rosenholm”, ”Ellensro”, ”Rosenhäll”, ”Ellensdal”, ”Ekefrid” och ”Annedal”. De flesta har med tiden försvunnit, ”Ekefrid” (nuvarande Gröndalsvägen 58) och ”Ellensro” (nuvarande Gröndalsvägen 86) finns kvar, båda är grönmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär ”att bebyggelsen har ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”.[2] Av historisk bebyggelse vid Gröndalsvägen existerar idag även det gamla torpstället Charlottendal med anor från 1780-talet samt Ekensbergs värdshus även det från 1700-talet. Båda är k-märkta i gällande stadsplan.

Historiska bilderRedigera

Dagens GröndalsvägenRedigera

 
Gröndalsvägen.
 
Tvärbanan byggs på Gröndalsvägen, vy mot sydost från Lustigkullavägen. 1999.

År 1920 fick Gröndalsvägen sitt nuvarande namn när den första officiella stadsplanen upprättades av Stockholms stadsbyggnadskontor. I den angavs "sluten kvartersbebyggelse" längs Gröndalsvägen, vilken vid namngivningen beskrevs som "huvudtrafikleden genom Gröndal". På 1930-talet uppfördes en sorts centrumbebyggelse med bostäder och affärer i kvarteret Charlottendal vid Gröndalsvägen 13-19. Arkitekt var Peder Clason som gav byggnaden en stram funktionalistisk stil, och byggherre var Kooperativa Byggnadsföreningen Husbygge.[3] Vid Gröndalsvägen 14-22 (kvarteren Babord och Fören) byggde Stockholms stads fastighetskontor på 1940-talet fem punkthus i rött tegel, arkitekt Ernst Hawerman.[4]

Idag präglas Gröndalsvägens mellersta del av de stjärnhus och terrasshus, ritade av arkitektfirman Backström & Reinius, som under 1940- och 1950-talen uppfördes av byggmästare Olle Engkvist (se Stjärnhusen, Gröndal och Terrasshuset, Gröndal). Området med Gröndals terrass- och punkthus är av riksintresse för kulturmiljövården och en bra representant för den svenska folkhemsarkitekturen. Terrasshusen längs Gröndalsvägen 50-56 med butiker i bottenvåningen och biografen Galjonen (i drift 1952–1962) på hörnet samt Lundbergs konditori (sedan 1946 på sammas plats[5]) mittemot blev Gröndals nya centrum. Husen är blåmärkta av Stadsmuseet, vilket innebär att de bedöms ha "synnerligen höga kulturhistoriska värden". Teamet Olle Engkvist och Backström & Reinius skapade även Gröndals kyrka, uppförd 1969 vid Gröndalsvägen 61.

Efter att Ekensbergs varv lades ner 1971 förlängdes Gröndalsvägen dit till det nya bostadsområdet Ekensberg som tillkom på 1980-talet efter Lars Brydes arkitektkontors ritningar och med AB Stockholmshem som byggherre.[6] Inom Ekensbergsområdet existerar fortfarande arbetarbostaden Gula Villan från omkring 1880, kallad "Ekensbergsfemman" (Gröndalsvägen 152) och före detta Ekensbergs värdshus (Gröndalsvägen 184).[7]

I anslutning till Gula Villan lät Stockholmshem bygga Pensionärshemmet Eken som stod färdigt 1957. Anläggningen ritades av Nils Sterner, chefsarkitekt vid Stockholms stads fastighetskontor och består av ett höghus med ursprungligen 146 enrumslägenheter och fem små längor anordnade i en båge i ett och ett halvt plan med ett 39 enrumslägenheter.[8]

Nutida bilderRedigera

Kommunikationer och trafikRedigera

Den 27 oktober 1923 började spårvagn 18 ”Gröndalsbanan” gå på Gröndalsvägen. Den gick på sträckan mellan Gröndal och Slussen. Till en början vände spårvagn 18 på Gröndalslunden (vid dagens Gröndals kyrka). På 1940-talet förlängdes spåret västerut till Mörtviken med slutstation ”Ekensberg” där spårvagn vände vid Ormsjöplan. 1949 ersattes spårvagnen av trådbuss nr 98 som i sin tur ersattes av motorbuss nr 63 i samband med högertrafikomläggningen i september 1967.

I och med invigningen av Essingeleden i augusti 1966 fick Gröndal även via Gröndalsvägen och trafikplats Gröndal en direktanslutning till leden mot norr till och från Stockholm. Sedan juni 2000 trafikeras Gröndalsvägen igen av en spårvagn, Tvärbanan, som får samsas med vägtrafiken mitt i gatan. Idag kör utöver Tvärbanan även buss nr 133, 152 och 161 på delar av Gröndalsvägen.

Bilder, trafikRedigera

Intressanta byggnader och områdenRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: RATTEN 6
  2. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  3. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: CHARLOTTENDAL 12
  4. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: FÖREN 2 och BABORD 4
  5. ^ Lundbergs konditori
  6. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: STAPELBÄDDEN 5
  7. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: BOTTENSTOCKEN 12 - husnr 1, EKENSBERGSFEMMAN
  8. ^ RAÄ:s bebyggelseregister: BOTTENSTOCKEN 10

KällorRedigera

Externa länkarRedigera