Wikipedia

Ekensbergs värdshus

byggnad i Gröndal i Stockholm

Ekensbergs värdshus är ett byggnadsminnesklassat barockhus vid Gröndalsvägen 184 i bostadsområdet Ekensberg i stadsdelen Gröndal i Stockholm. Byggnaden tros vara uppförd runt sekelskiftet 1700[1] och fungerade tidvis under århundradet som sjökrog, därav namnet ”värdshus”. 1978 blev byggnaden k-märkt[2] som byggnadsminne, och grönklassades även 2006[3] av Stadsmuseet i Stockholm[4] vilket innebär att "bebyggelsen har ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt”. 2009 ombildades huset till bostadsrätter[5].

Värdshuset, november 2023.
Ekensbergs värdshus då det var kontor för Ekensbergs varv, 1931.
Karta över Ekensbergs ägor från 1748, med värdshuset utmärkt.

Byggnaden redigera

Byggnaden är ett sluttningshus uppfört med ljusputsat tegel i tre våningar med suterräng under ett brutet sadeltak. Gaveln pekar mot sydväst och den tidigare strandkanten. Skorstenen som kragar ut något från fasadlivet på västgavelns övre våningar ger huset karaktär, men är inte ursprunglig som framgår av äldre bilder. Ingen av våningarna har idag en eldstad. Grundplanen är en rektangel men något förskjuten i sidled som en romb, troligen för att anpassas till terrängen som här består av berg i dagen. Husets suterrängvåning har stengolv, troligtvis i ordovicisk kalksten,[6] klostervälvda innertak[7] och vad som tros vara sina ursprungliga innerdörrar,[8] faktorer som möjligen kan peka på ett byggår innan 1700. På grund av landhöjningen stod huset vid tiden för uppförandet i sluttningen ner mot Mälaren, vars strandlinje gick högre upp än idag. Utanför fanns en liten ö, och strandkanten gick ungefär där nuvarande Gröndalsvägen sträcker sig genom området. Viken mellan ön och fastlandet kallades Ormsjön.

 
Träsnitt av Ekensbergs värdshus, ca 1800-talets mitt.

Tidig ägarhistorik redigera

Ekensbergs värdshus finns för första gången omnämnt i ett lagfartsprotokoll för skatterättigheter år 1735.[9] Brevet var upprättat vid tinget i Svartlösa härad - ett tingshus som möjligen kunde varit byggnaden själv (se nedan i tredje stycket under denna rubrik):

"Blef den under Årsta Säterie belägne hästhaga och derå uppbygde Krog, som Grefven och Lagmannen Högvälborne Herr Lars Cronhielm till Instrument- och Glasbrukssmeden oppå Kungsholmen i Stockholm Mester Gustaf Hårdt försåldt för bemälte Hårdt till laga fastas erhållande uppbuden 2:a g:n. Actum ut Supra. På Häradstings Rättes bevägnar Carl Stierneroos." [10]

Troligtvis hade greve Cronhielm köpt Ekensberg och kringliggande mark år 1722 från greve och överståthållare Gustaf Adam Taube.[11] Greve Taube kan möjligen kommit över byggnaden och marken från någon av ätterna Ulfsparre, Posse eller Oxenstjerna, som ägt Ekensbergs ägor under 1600-talet.[12] Det är dock inte känt vem som uppförde huset eller när, och vad ägor/hus ursprungligen kan ha haft för namn eller funktion, även om det flera gånger omnämns som f.d. tingshus i litteraturen.[13] [14] [15]

Någon gång mellan lagfartsprotokollets utfärdande och 1752 sålde Gustaf Hårdt krogen till tullinspektör Mårten Engman. Engman sålde 1752 krogen vidare till borgaren och traktören Olof Engman, för 1800 riksdaler plus en årlig ränta på 50 riksdaler. Huset förekommer utöver 1735 års köpebrev i två fastebrev, daterade 1754 och 1794, vilka också betecknar ägarförändringar.

 
Blyertsskiss av Ekensberg från vattnet, C.S. Bennet, ca 1820-50.

Bellman och värdshuset i kulturen redigera

”

 Morgon supen, Movitz, går;
Ljuvligt böljan svallar;
Ser du Ekensberg? Gutår!
Hör hur folket trallar;
Där framsätter en sin fot.
Klotet käglorna slår mot
Uti bergen skallar?

”
”

 "Alltså blev det afgjordt att Rachel, följande afton skulle dansa på Ekensberg.
Detta Värdshus har Naturen, i sin nåd, skapat, eller rättare sagt skapat de täcka trakterne deromkring. Der skulle mången hyddans och det landtliga lifvets vän vilja nedslå sina bopålar. Der skulle en ung och skön hustru andas en frisk luft; och för unga hustrur är frisk luft ganska hälsosam; hvilket just icke bör vara någon nyhet för mina vårda läsare. Att detta Värdshus hyser en dans-salong, synes vara en natur-nödvändighet, hvilket äfven en satirisk åskådare måste medgifva."

”

-

”

Se på Hessingen! det stiger
Grönklädt ur sin lugna fjärd.
Se på Ekensberg! det niger
Uppå berget åt vår färd.
Under loppet holmar flyga
Snabbt förbi, i vågen smyga
Sina lätta bilders verld.

”


 
Ur romanen "Eremiten på Ekensberg" av J.H. Rosén (1883).
 
"Ett farwäl af Ekensberg och dess omgifningar", av Adolph Lindblom ur diktsamlingen "Tre wackra WISOR"(1863)

Ekensberg var känt som värdshus redan vid mitten av 1700-talet och är 1769 omnämnt av Carl Michael Bellman i Fredmans Epistel N:o 48 (Solen Glimmar). Samma år var traktören på krogen Olof Nordström, borgare i Stockholm, och som framgår i episteln fanns här även en kägelbana. Ekensbergs värdshus är också centralt i romaner som "Balen på Ekensberg, skådespel efter naturen, med stort spektakel" (Stockholm, 1816) av Carl Gustaf Valberg, i Johan Magnus Roséns "Eremiten på Ekensberg" (1883) samt i handlingen för Sven Lidmans "Köpmän och krigare" (1930). Värdshuset och dess "värdshusnymf" omnämns också i Mollbergs epistlar (1819) av Carl Fredrik Dahlgren, som hyllar värdshuset med Bellmans sång när han seglar förbi.[16]

I hovkanslern Johan H Dahlgrens (1798-1888) självbiografi "Hök och dufva" beskriver författaren hur han vid arton års ålder åkt till värdshuset och "uppoffrat en butelj punsch" för att få tillträde till husets innersta krets;

”

"ett litet nobelt sällskap, af de största lättingar och äfventyrare, hvilka bestodo af afskedade officerare och tjenstemän från kriget, samt någon f.d. handelsbokhållare, men bland hvilka åtskilliga vackra röster funnos, och der en U*, stor och tjock i åminnelse, men en glad och rolig kapellmästare i den lilla muntra cirkeln, der Bellmans sånger hördes från början till slut. Ville man åter förlusta sig i Ordens-mysterierne, kunde man ingått som en värdig ledamot i Svea-Gripen-Orden eller Gröna rutan."[17]

”


Att det litterära sällskapet bakom tidskriften Polyfem, tätt knutet till Gröna rutan, kan ha haft sina sammankomster i Ekensbergs värdshus finns en antydan om i ledamoten Lorenzo Hammarskölds brev till kamraten Gjörwell 1810.[18]

År 1780 annonserades följande utbud i Dagligt Allehanda: "Godt hembryggt öl och svagdricka, samt franskt vin och cognac, portugisvin och godt destillerat brännvin; äfven finnes på krogen godt Stockholms dubbelöl".[19]

Kända historiska personligheter i och kring värdshuset redigera

Den berömde stockholmstjuven "Lasse-Maja" besökte värdshuset, enligt självbiografin "Den Byxlöse Äfwentyraren" (1833).[20] Att greve Carl August Ehrensvärd var flitig gäst hos värdshuset framgår av hans korrespondens.[21]

Även Årstafrun Märta Helena Reenstierna besökte värdshuset, och kan ha haft viss kontakt med boktryckaren som tog över när krogen lades ned. Hon anmärker dock i sin dagbok för juli 1806 att hon ämnat dricka punsch där, som brukligt, men fann att värdshusverksamheten vid detta datum var nedlagd - troligen eftersom huset under denna period var ett boktryckeri, och värdshusverksamheten inte återupptogs förrän 1807 (se nedan):

"Vid förbifarten af Ekensberg, 12 lossades 8 sköna kanonskott, som roade oss mycket; vi trodde där efter vanligheten vara värdshus, och ärnade taga Pounch där, men oss sades, att så ej var." [22]

Utöver detta finns bevarad korrespondens från Carl von Linnés student, den senare berömde entomologen och araknologen Carl A. Clerck, till sin läromästare där han år 1753 från värdshuset skickat en utförlig beskrivning och teckning av en Cimex lectularius, som tagits »d. 20 Maji på Ekensberg utom Horns tull på en Asp».[23]

Riddaren och kaptenen Carl Wilhelm von Königstedt, som författade den första svenska boken om schack ("Kort avhandling om schack-spel", Stockholm 1771)[24] avled på Ekensbergs värdshus den 21 februari 1791.[25]

I den svenska pressen under 1700-talets slut ger annonserna för borttappade och upphittade persedlar på Ekensberg en rik bild av värdshusets klientel; en hovtrumpetarhatt [26], en gyllene kråsnål med ekollon och blad,[27] ett sidenparaply med handtag i elfenben,[28] ett guldörhänge i tunnbandsstil med guldsmeden Limnells stämpel[29] och en liten brun och vit hund "af Spaniel ras".[29]

Boktryckeri redigera

Under 1700-talets slut, det vill säga under den första svenska tryckfrihetsperioden, höll huset ett boktryckeri ägt av en man vid namn Jonas Hultander (d. 1825).[30][31][32][33]. Enligt kyrkoboken var Hultander bosatt med sin syster, vars förnamn inte står upptecknat.[34] Eventuellt kan Hultanders namn ha sammanblandats med en J. Hultman, upptagen som boktryckare 1792 enligt Svensk boktryckeri-historia 1483–1883 (1883).[1]

Hultander var troligtvis bekant med Bellman, då han stod som hyresvärd för, och bekostade begravningen åt, skaldens svåger Claes Arrhen von Kapfelman.[35] Litet är känt om vilka böcker som trycktes just i huset, men det var omnämnt som verksamt hos Kungliga Nummerlotteriet.[36]

Efter detta återgick Ekensberg till att vara ett värdshus av den övre rangen, där man ofta höll baler, under traktören Johan Åkerberg (född i september 1770), där han höll sin verksamhet från cirka 1807 till och med 1814, då huset blev föremål för en bodelning mellan Åkerberg och hustrun Katarina Maria (född Holmberg).[37]

Gruvkontor, varv och industrilokal redigera

 
Ekensberg omkring 1900.

År 1848 inrättades bland annat en zinkfabrik i byggnaden, då denna sålts till grosshandlaren och gruvintressenten Carl Fredrik Settervall år 1848. Settervall anlade en zinkfabrik som skulle bearbeta zink som utvanns vid hans malmfält i Godegård, Östergötland. Ett zinkverk för malmförädling, där sammanlagt 171 ton ren zink framställdes, var mellan år 1849-54 i drift i Ekensberg,[38] Mellan år 1873 och 1970[39] fanns Ekensbergs Varvs kontor i huset. Från 1875 inrymdes Ekensbergsvarvets kontor som fanns här under drygt 100 år. Som framgår av Häradsekonomiska kartan från 1901 fanns då en ångsåg på ön. Genom omfattande utfyllnader, som utfördes av Ekensbergs Varv kring sekelskiftet 1900, blev ön en del av Ekensbergs landtunga och det gamla värdshuset återfinns idag något längre inåt land, men på sin ursprungliga plats. I slutet av 1970-talet revs varvets anläggningar för att ge plats åt nya bostadshus. I stadsplanebestämmelserna från den 10 februari 1978 (Pl 6977) föreslogs att endast det gamla värdshuset skulle bevaras och blev k-märkt i stadsplanen.

Värdshuset byggdes om 1984 efter ritningar av EGE arkitektkontor. Huset innehöll då bland annat möteslokal, snickeriverkstad samt vävstuga samt användes som festlokal av lokala hyresgästföreningen i Ekensbergsområdet. Ekensbergs värdshus är den enda byggnad på sin ursprungliga plats, som finns kvar från varvsepoken. Huset är grönmärkt av Stockholms stadsmuseum, vilket innebär ”att fastigheten har bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.”

Bostadsrätter redigera

2009 ombildades det gamla varvshuset till en bostadsrättsförening, där var och en av de tre bostadsrätterna har sin egen våning och entré. Föreningens namn är Stapelbädden 6.[40]

Se även redigera

Källor redigera

Noter redigera

  1. ^ ”Stockholmskällan: Gröndal”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0025930_01_ocr.pdf. Läst 30 januari 2023. 
  2. ^ ”Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister för k-märkta hus”. Riksantikvarieämbetet. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21300000021427&page=historik&visaHistorik=true. Läst 1 februari 2023. 
  3. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR) - Riksantikvarieämbetet”. bebyggelseregistret.raa.se. https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/search.raa. Läst 3 februari 2023. 
  4. ^ ”Karta, Stockholms Stadsmuseum”. Stockholms Stadsmuseum. https://kartor.stockholm.se/bios/dpwebmap/cust_sth/kul/klassificering/. Läst 2 februari 2023. 
  5. ^ https://www.allabrf.se/brf-stapelbadden-6-stockholm/summering
  6. ^ ”Gröndalsvägen 184 | Fantastic Frank”. www.fantasticfrank.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230804020054/https://www.fantasticfrank.se/objekt/OBJ17365_1245521946/bilder#5. Läst 4 augusti 2023. 
  7. ^ ”Gröndalsvägen 184 | Fantastic Frank”. www.fantasticfrank.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230804020054/https://www.fantasticfrank.se/objekt/OBJ17365_1245521946/bilder#13. Läst 4 augusti 2023. 
  8. ^ ”Gröndalsvägen 184 | Fantastic Frank”. www.fantasticfrank.se. Arkiverad från originalet den 4 augusti 2023. https://web.archive.org/web/20230804020054/https://www.fantasticfrank.se/objekt/OBJ17365_1245521946/bilder#4. Läst 4 augusti 2023. 
  9. ^ https://www.kringla.nu/kringla/objekt?referens=raa/bbr/21300000021427
  10. ^ ”Frälseskattelägenheten Ekensberg”. https://filer.hembygd.se/brannkyrka/uploads/files/2023/04/01/medlemsblad%20nr%2014%201956.pdf. Läst 25 september 2023. 
  11. ^ ”2 (Gröndals-Tidning. Illustrerat Jubileumsblad)”. runeberg.org. 9 april 1913. https://runeberg.org/grondals/0004.html. Läst 5 oktober 2023. 
  12. ^ Wilhelm Tham (9 april 1850). ”283 (Beskrifning öfver Stockholms län)”. runeberg.org. https://runeberg.org/thamstoc/0287.html. Läst 5 september 2023. 
  13. ^ ”Gröndal förr och nu”. https://www.hsb.se/contentassets/8bb5b23aa9114d32885420f4c5cbcf7c/grc3b6ndal20fc3b6rr20och20nu.20av20liisa20nordenstam201988.pdf. Läst 5 oktober 2023. 
  14. ^ ”Salén-Nytt”. http://www.gevis.dinstudio.se/files/Salen-Nytt_1968-4.pdf. Läst 5 oktober 2023. 
  15. ^ ”Svenska Dagbladet 1923”. Svenska Dagbladet. 29 oktober 1923. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2023. https://web.archive.org/web/20231030062254/https://scontent.farn2-2.fna.fbcdn.net/v/t39.30808-6/397519036_6827765803955289_3563595312075431193_n.jpg?_nc_cat=108&ccb=1-7&_nc_sid=5f2048&_nc_ohc=QGhBs7tE8i0AX_32OVP&_nc_ht=scontent.farn2-2.fna&oh=00_AfB-a75pT3KLXVmiluxHATxnZ2fmbsARZYEFLfnd9WGUPw&oe=6543FC8C. Läst 30 oktober 2023. 
  16. ^ Carl Fredric Dahlgren (9 april 1875). ”I:85 (Samlade skrifter)”. runeberg.org. https://runeberg.org/cfd/a0085.html. Läst 10 augusti 2023. 
  17. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/DahlgrenJH/titlar/H%C3%B6kOchDufvaEllerEfterFemtio%C3%85r/sida/6/faksimil?s_query=ekensberg&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%7D&s_word_form_only=true&s_lbworkid=lb1580078&hit_index=0. Läst 5 september 2023. 
  18. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/LjunggrenG/titlar/SvenskaVitterhetens4/sida/64/faksimil?hit_index=0&s_query=gr%C3%B6na%20rutan&s_lbworkid=lb11647&s_mediatype=faksimil&s_word_form_only. Läst 5 september 2023. 
  19. ^ Kungliga biblioteket. ”DAGLIGT ALLEHANDA 1780-09-02”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/9tmzkhnm0225q8c/part/1/page/4. Läst 12 mars 2024. 
  20. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/MolinL/titlar/Lasse-Majas/sida/61/etext?show_search_work&s_query=ekensberg&s_lbworkid=lb1656244&s_mediatype=etext&s_word_form_only&hit_index=0&traff=w62_432&traffslut=w62_432. Läst 9 januari 2024. 
  21. ^ Ehrensvärd, Carl August (1916). C.A. Ehrensvärds brev. Stockholm, Bonnier. http://archive.org/details/caehrensvardsbre02ehre. Läst 11 augusti 2023 
  22. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/ReenstiernaMH/titlar/%C3%85rstadagboken1/sida/350/faksimil?show_search_work&s_query=v%C3%A4rdshus&s_lbworkid=lb1191313&s_mediatype=faksimil&s_word_form_only&hit_index=14&traff=w349_140&traffslut=w349_140. Läst 8 augusti 2023. 
  23. ^ Carl von Linné. ”265 (Bref och Skrifvelser af och till Carl von Linné / Första afdelningen. Del V. Bref till och från svenska enskilda personer: Bäck 1756-76, C och D)”. runeberg.org. https://runeberg.org/linnebref/1-5/0275.html. Läst 9 januari 2024. 
  24. ^ ”LIBRIS - sökning: zper:"^Königstedt Carl Wilhelm...”. libris.kb.se. http://libris.kb.se/hitlist?q=zper:%22%5EK%C3%B6nigstedt%20Carl%20Wilhelm%20von%201739%201791%5E%22&p=1&m=10&d=libris&f=browse. Läst 12 mars 2024. 
  25. ^ Kungliga biblioteket. ”INRIKES TIDNINGAR 1791-03-03”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/vd6mww0624hpsb1/part/1/page/3. Läst 12 mars 2024. 
  26. ^ Kungliga biblioteket. ”DAGLIGT ALLEHANDA 1781-09-11”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/fzr3pn4r045r4lz/part/1/page/4. Läst 12 mars 2024. 
  27. ^ Kungliga biblioteket. ”DAGLIGT ALLEHANDA 1811-07-24”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/cwp2p3sp04mt3jx/part/2/page/3. Läst 12 mars 2024. 
  28. ^ Kungliga biblioteket. ”DAGLIGT ALLEHANDA 1786-06-28”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/h1t5rs7t5kztqdn/part/1/page/4. Läst 12 mars 2024. 
  29. ^ [a b] Kungliga biblioteket. ”DAGLIGT ALLEHANDA 1810-03-01”. Svenska tidningar. https://tidningar.kb.se/sb4h4kz441k90p5/part/1/page/4. Läst 12 mars 2024. 
  30. ^ Riksarkivet. ”Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/?Sokord=f%C3%B6rmyndarkammaren&EndastDigitaliserat=false&AvanceradSok=False&FacettFilter=arkis_ark_arkivinstitution$Stockholms+stadsarkiv:&FacettState=oJnWmw:c%7Cundefined:c%7C&page=3&postid=Arkis+540a984d-bb2e-4804-a688-008c9db52183&tab=post&s=Balder. Läst 28 juni 2023. 
  31. ^ ”Digitaliserade register, Stockholms län, SE/RA/870001/2/1/5 (1772-1800) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054050_00095#?c=&m=&s=&cv=94&xywh=-1550,-276,9486,5515. Läst 25 april 2023. 
  32. ^ ”Brännkyrka kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/SSA/0003/A I/3 (1792-1800) - Riksarkivet - Sök i arkiven”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0054017_00036. Läst 28 februari 2023. 
  33. ^ ”Kronotaxeringslängder 1783-1795”. sok.stadsarkivet.stockholm.se. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/Bildvisning/Default.aspx?app=kronotaxeringslangder-1783-1795&indexvarde1=H#bild4478. Läst 31 maj 2023. 
  34. ^ ”Kyrkobok”. https://sok.stadsarkivet.stockholm.se/bildarkiv/egenproducerat/kyrkobok/K013O0221-0240.pdf. Läst 2 december 2023. 
  35. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BellmanCM/titlar/BellmanStandardupplagan9/sida/II.68/faksimil?s_query=hultander&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%7D&s_word_form_only=true&s_lbworkid=lb8200332&hit_index=0. Läst 8 augusti 2023. 
  36. ^ ”Litteraturbanken | Svenska klassiker som e-bok och epub”. litteraturbanken.se. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BellmanCM/titlar/BellmanStandardupplagan9/sida/II.69/faksimil?traff=lb8200332_166863&traffslut=lb8200332_166863&s_query=hultander&s_from=0&s_to=29&s_text_filter=%7B%7D&s_word_form_only=true&s_lbworkid=lb8200332&hit_index=0. Läst 8 augusti 2023. 
  37. ^ Aglert, Av Agneta (24 februari 2012). ”Traktören på Ekensberg”. nu & då. https://agnetaaglert.wordpress.com/2012/02/24/traktoren-pa-ekensberg/. Läst 1 juli 2023. 
  38. ^ Joel Haugard (9 april 1944). ”43 (En belgisk gruva vid norra Vättern)”. runeberg.org. https://runeberg.org/belgisk/0045.html. Läst 5 september 2023. 
  39. ^ ”Ekensberg - stockholmshamnar.se”. www.stockholmshamnar.se. https://www.stockholmshamnar.se/Historia/Platser/Stockholm/Ekensberg/. Läst 1 februari 2023. 
  40. ^ ”BRF Stapelbädden 6.” (på svenska). Allabrf.se. https://www.allabrf.se/brf-stapelbadden-6-stockholm. Läst 25 mars 2023. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ekensbergs_värdshus&oldid=54596297”