Öppna huvudmenyn
Denna artikel handlar om järnvägen och bolaget med namnet Gotlands järnväg. Se Järnvägar på Gotland för en allmän beskrivning av Gotlands järnvägar

Gotlands järnväg (GJ) var det första järnvägsföretaget att öppna en järnväg för allmän trafik på Gotland, vilket skedde 1878. Den första sträckan var VisbyHemse och utöver passagerare transporterades mestadels lantbruksprodukter. Snart byggdes järnvägen ut och kom till sist fram till Burgsvik i söder och Lärbro i norr. Planer på en förlängning från Lärbro till Fårösund fanns länge men realiserades aldrig. Järnvägen var smalspårig med spårvidden 891 mm (tre svenska fot) och var anlagd med räls som hade rälsvikten 15,2 kg/m.[2]

Gotlands Järnväg
Burgsviks station.jpg
Rälsbusståg vid Burgviks station strax innan förstatligandet.
Allmänt
PlatsGotland
Anslutande järnvägslinjerSlite-Roma Järnväg
Klintehamn-Roma Järnväg
Ronehamn–Hemse Järnväg
Visby-Visborgsslätt-Bjärs Järnväg
Organisation
Invigd10 september 1878
Avstängd1960
ÄgareGotlands Järnvägs AB (1878–1947)
Svenska staten (1947–1960)
BanoperatörGotlands Järnvägar (1878–1947)
Gotlands Järnvägar (statligt) 1947–1948
Statens Järnvägar 1947–
Tekniska fakta
Längd117 kilometer
Spårvidd891 millimeter (Smalspår)
Största tillåtna axellast7,0 ton
Största lutning10 
Hastighet60/80 km/h
Källor[1][2]
Linjekarta
km
Unknown BSicon "exKBHFa"
35,4 Lärbro 1921-
Unknown BSicon "exHST"
31,3 Othem
Unknown BSicon "exHST"
24,2 Tingstädeträsk
Unknown BSicon "exBHF"
23,3 Tingstäde 1899-
Unknown BSicon "exBST"
20,8 Tingstäde grp
Unknown BSicon "exBST"
19,8 Martebomyr 1904-
Unknown BSicon "exBHF"
16,8 Martebo 1899-
Unknown BSicon "exBST"
14,8 Rollum 1906-
Unknown BSicon "exBHF"
11,1 Väskinde 1896-
Unknown BSicon "exHST"
5,1 Hästnäs 1896-
Unknown BSicon "exHST"
2,8 Flygfältet
Unknown BSicon "exHST"
2,1 Bingerskvarn
Unknown BSicon "exBST"
1,5 Visby renhållningsverk
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZg+r"
Andelsslakteriet -1962
Unknown BSicon "exHST"
1,4 Slakthusspåret
Unknown BSicon "exHST"
0,9 Österport 1896-
Transverse water Unknown BSicon "d" Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "d"
Östersjön
Unknown BSicon "exKBHFa" Unknown BSicon "exdSTRc2" Unknown BSicon "exABZg3" Unknown BSicon "d"
Visby hamn -1962
Unknown BSicon "d" + Unknown BSicon "exSTR"
Unknown BSicon "exSTR+1"
Unknown BSicon "exSTRc4" + Unknown BSicon "exBHF"
Unknown BSicon "d"
0 Visby 1878-
Unknown BSicon "exvSTR" Unknown BSicon "exvKHSTa-STR" Unknown BSicon "d"
Visby
Unknown BSicon "exdSHI2l"
Unknown BSicon "exdSHI2gl" + Unknown BSicon "exdSHI2+r"
Unknown BSicon "exdSHI2g+r" Unknown BSicon "exvSTR-"
◄hamnensicksack 25 ‰[1]
Unknown BSicon "exdENDEe" Unknown BSicon "exdLSTR" Unknown BSicon "exdSTR"
Hampfabriken
Unknown BSicon "exv-LSTR" Unknown BSicon "exdSTR"
Visby-Visborgsslätt-Bjärs Järnväg
Unknown BSicon "exBST"
3 Silikattegelfabriken 1903-
Unknown BSicon "exHST"
7,3 Stora Vede 1878-
Unknown BSicon "exHST"
9,2 Rosendal 1904-
Unknown BSicon "exBST"
9,4 Rosendalsvägen
Unknown BSicon "exHST"
10,6 Sylfaste 1878-
Unknown BSicon "exBHF"
13,3 Barlingbo 1878-
Unknown BSicon "exBST"
14,7 Stafva åkra(Stava) 1904-
Unknown BSicon "exHST"
17,8 Karby 1907-
Unknown BSicon "exABZg+l"
Slite-Roma Järnväg►Slite
Unknown BSicon "exBHF"
20,4 Romakloster(Roma) 1878-
Unknown BSicon "exENDEaq" Unknown BSicon "exABZg+r"
Roma sockerbruk
Unknown BSicon "exABZgr"
Klintehamn-Roma Järnväg◄Klintehamn
Unknown BSicon "exHST"
21,9 Högbro
Unknown BSicon "exHST"
24,7 Viklau 1898-
Unknown BSicon "exBHF"
27,1 Bjärges 1878-
Unknown BSicon "exBHF"
31,6 Buttle 1878-
Unknown BSicon "exHST"
32,4 Stenbrottet
Unknown BSicon "exBHF"
39,8 Etelhem 1878-
Unknown BSicon "exHST"
44,7 Starrlause
Unknown BSicon "exBHF"
46,5 Stånga 1878-
Unknown BSicon "exBST"
48,2 Stånga grusgrop 1878-
Unknown BSicon "exBST"
Rone myr
Unknown BSicon "exHST"
52,3 Tjängdarve 1885-
Unknown BSicon "exABZg+l"
Ronehamn–Hemse Järnväg►Ronehamn
Unknown BSicon "exBHF"
54,3 Hemse 1878-
Unknown BSicon "exHST"
57,7 Alva kyrka 1900-
Unknown BSicon "exHST"
59 Alva
Unknown BSicon "exHST"
59,9 Bingevägen 1947-
Unknown BSicon "exBHF"
63,4 Havdhem 1900-
Unknown BSicon "exHST"
65,3 Havdhems tegelbruk 1908-
Unknown BSicon "exHST"
67,7 Grötlingbo 1908-
Unknown BSicon "exBHF"
71,4 Fidenäs 1908-
Unknown BSicon "exHST"
73,6 Västergårda 1908-
Unknown BSicon "exHST"
76,3 Björklunda pensionat 1946-
Unknown BSicon "exKRW+l" Unknown BSicon "exKRWgr"
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKBHFe"
78,7 Burgsvik
Unknown BSicon "dWASSER" Unused track end end Unknown BSicon "d"
Burgsviks hamn
Unknown BSicon "vWASSER-"
Östersjön
Källor[3][4][5][6]

Innehåll

HistoriaRedigera

AnläggandeRedigera

Ett första förslag gällande järnväg på Gotland framlades år 1870 där man föreslog en järnväg mellan Visby och Havdhem. Frågan kom upp i landstinget vid två tillfällen under 1870-talets början och 1874 startades ett upprop för att samla in medel för anläggandet av en järnväg. Visby stad beslöt att bidra med en halv miljon kronor för att anlägga en järnväg Visby–Hemse och en konstituerande bolagsstämma hölls i Gotlands järnvägsaktiebolag den 30 november 1875 där regementsläkaren Ernst Leijer utsågs till bolagets förste verkställande direktör. Man beslöt att banan skulle dras från Visby över Roma till Hemse och ha spårvidden tre svenska fot (891 mm).

Arbetet påbörjades med schaktningsarbeten i april 1877 och linjebygget startade i maj samma år, hela bygget kunde avslutas i september 1878 och kostnaderna hade då uppgått till 1 175 716 kronor och 67 öre att jämföra med den beräknade kostnaden å 1 300 000 kronor. Gotlands Järnväg invigdes den 10 september 1878 av den dåvarande konungen Oscar II.

En av de mest betydelsefulla industrietableringarna för järnvägens del var när Roma sockerbruk öppnade 1894. Brukets behov av sockerbetor gav upphov till en kraftig trafikökning varje höst under betkampanjerna och denna utveckling blev även bidragande orsak till att ytterligare järnvägsbolag startade på ön. Som en följd av sockerbrukets närvaro blev Roma snart öns största knutpunkt eftersom GJ där mötte både Klintehamn–Roma Järnväg (KlRJ) och Slite–Roma Järnväg (SlRJ).

Eftersom Gotlands landskap är mycket platt krävdes det inte några större ingrepp för att kunna lägga spår och linjerna blev därför raka och utan kraftigare stigningar. Ett undantag var dock den korta sträckan mellan Visby station och Visby hamn. Spåret lutade kraftigt utför och halvvägs tvingades tågen dessutom byta riktning för att lyckas komma ner till hamnens nivå. Tack vare den i övrigt lätthanterade topografin lyckades dock de gotländska järnvägsföretagen hålla nere kostnaderna och kunde dessutom koppla flera vagnar till loken än vad som var brukligt på motsvarande fordon på fastlandet.

Mellankrigstiden och Andra världskrigetRedigera

Under mellankrigstiden märkte Gotlands järnväg liksom många andra järnvägar av den begynnande konkurrensen från privatbilismen. Under denna tid införskaffade bolaget även bussar för att möta konkurrensen från biltrafiken. I och med att andra världskriget ut med besinransoneringar och en omfattande placering av militär på Gotland järnvägen oumbärlig för att klara av de transporter samhället behövde. Under krigsåren var därför trafiken mycket intensiv.

Efterkrigstid, förstatligande och nedläggningRedigera

Efter freden minskade åter trafiken. Redan 19 november 1945 anlände dock den första rälsbussen som beställts från Hilding Carlssons mekaniska verkstads AB i Umeå i november 1943. Rälsbussen målades i en signalröd färg som sedan kom att bli karakteristisk för Gotland. 1947 hade bolaget fyra motorvagnar och samt sju olika släp. Rälsbussarna innebar att persontrafiken kunde göras billigare. Ångloken kom dock fortsätta att tjänstgöra vid bolaget. 1946 beställdes även ett antal dielsellokomotorer. Leveranserna kom dock att dröja på grund av svårigheter att få fram växlar och drivkedjor och först våren 1948 levererades de första, då hade staten redan tagit över trafiken på Gotland.[7]

Arméförvaltningen hade i januari 1941 köpt den av Trafik AB Västerhejde-Visby tidigare trafikerade järnvägen Västerhejde-Visby sedan bolaget likviderats årsskiftet 1939/1940 då man ansåg den central för försvaret. Banan kom dock att läggas ned 1946. 1941 besökte Förstatligandeberedningen Gotland för att undersöka möjligheten till förstatligande av järnvägen på ön. Man meddelade 1942 att man senare under samma år skulle utreda planerna vidare, men frågan verkar ha runnit ut i sanden. När frågan åter dök upp på agendan 1944, fanns inte längre några aktuella planer. 1943 tillsattes en riksdagskommitté, 1943 års Järnvägskommitté, som behandlade frågan om hur kommunikationerna skulle skötas inför ett kommande fredsslut. Det första betänkandet presenterades 1945. Man var på det klara med att med freden skulle lönsamheten för järnvägen minska drastiskt, särskilt på de mindre linjerna. Det stod helt klart att någon kraftigare utbyggnad eller upprustning av järnvägsnätet på Gotland fanns det inte lönsamhet i. Trots det hade enskilda gotlänningar 1944 gjort en framstöt att försöka få till stånd en förlängning av järnvägslinjen från Lärbro till Fårösund. Gotlands Järnvägs styrelse uttryckte 1945 i sin årsberättelse oro över vikande inkomster och ökade lönekostnader, och 1946 ökade tendenser, varför man själv anhöll hos Förstatligandebredeningen om förhandlingar för att få järnvägen övertagen av SJ.[8]

Efter fortsatta utredningar och förhandlingar gick svenska staten 1947, och köpte upp aktiemajoriteten i Gotlands järnväg och materiel och banor från de båda andra kvarvarande järnvägsbolagen. Något privat bolag i egentlig mening var Gotlands järnväg inte. Vid förstatligandet ägdes 50 % av aktierna av Visby stad. 28 % ägdes av andra kommuner, SSA ägde 1 % och Visby bryggerier 1 % medan 20 % ägdes av privatpersoner. Under ett år drevs dessa som det statliga bolaget Gotlands järnväg för att sedan bli en del av Statens Järnvägar (SJ).[9]

SJ genomförde en hel del förändringar i de rutiner som tidigare funnits och byggde dessutom upp en ny verkstad för underhåll i Visby. Snart märktes dock att försöken till rationalisering och bättre lönsamhet inte räckte till. Detta ledde till att trafiken upphörde 1953 på banan Hablingbo–Klintehamn–Roma–Slite. Tack vare denna kraftiga minskning av nätets omfattning visade faktiskt siffrorna en mindre vinst året efter men snart var förlusterna ett faktum igen och ett rejält bakslag drabbade järnvägen när Roma sockerbruk valde att övergå till lastbilstransporter 1956. Därmed hade den största kunden försvunnit och kurvorna pekade genast brant neråt. Grustransporter till bygget av den nya landningsbanan vid Visby flygplats, som byggdes så att linjen Visby–Lärbro kom att korsa den, gav förvisso en del intäkter men situationen var ohållbar. Snart togs beslutet att trafiken skulle upphöra efter sommaren 1960. Således gick de sista ordinarie tågen i trafik på den gotländska järnvägen den 30 september 1960.

Ytterligare två år körde dock Andelsslakteriet i Visby trafik mellan slakteriet och Visby hamn (cirka två kilometer) med diesellok och några kylvagnar. Under 1962 var det däremot slut och sedan 1961 hade man ägnat sig åt att riva upp spår, auktionera ut stationshus och andra byggnader samt skrota fordon. Några fordon som tillhörde Sveriges Järnvägsmuseum transporterades 1963 till Roma för att ställas upp framför stationshuset som ett minne av järnvägsepoken. Ganska snart vandaliserades vagnarna och loket vilket ledde till bildandet av Föreningen Gotlandståget som syftade till att rädda fordonen från att skrotas.

Ånglok vid bolagetRedigera

  • Nr. 1, Wisby - byggt 1877 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1952.
  • Nr. 2, Polhem - byggt 1877 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1952.
  • Nr. 3, Gotland - byggt 1878 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948. Skänktes 1956 till Järnvägsmuseet, sedan 1992 deponerat hos Gotlands Hesselby Jernväg.
  • Nr. 4, Hemse - byggt 1890 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1952.
  • Nr. 5, Roma - byggt 1894 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1952.
  • Nr. 6, Framåt - byggt 1897 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. Skrotat 1946.
  • Nr. 7, Tingstäde - byggt 1899 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1955.
  • Nr. 8 (saknade namn) - byggt 1890 vid Nydqvist & Holm AB, köpt från Stockholm–Roslagens Järnvägar 1900. Såldes igen till Visby-Visborgs slätts järnväg 1911. Skrotat 1942.
  • Nr. 8 (II, saknade namn) - byggt 1939 Motala Verkstad och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1960.
  • Nr. 9, Ernst Leijer - byggt 1902 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1959.
  • Nr. 10, Hoburgen - byggt 1909 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1969.
  • Nr. 11, Polhem - byggt 1909 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolaget till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1958.
  • Nr. 12, Lärbro - byggt 1920 vid Nydqvist & Holm AB och levererat till Gotlands järnväg samma år. I trafik för bolagt till SJ:s övertagande 1948, skrotat 1958.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens underdåniga berättelse för året 1910 (Elektronisk resurs). Bidrag till Sveriges officiela statistik. S, Allmänna arbeten (Online) ; 39. Stockholm. 1911. sid. 112. Libris 11720494. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/BISOS%20S/Allmanna%20arbeten%20S%20Historisk%20statistik%201900-talet%201910.pdf  Arkiverad 3 november 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b] Ragnar, Martin; Kahl, Bertil; Svensson, Anders (2013). Statens järnvägar på Gotland: historien om järnvägens nedgång och fall. Malmö: Stenvalls. Libris 14929937. ISBN 9789172661837 [sidnummer behövs]
  3. ^ ”Visby - Denna trafikplats tillhör bandel nr 660”. Historiskt.se. http://www.historiskt.nu/bandata/bandelsdata/Bandel/Alla/l0634.htm. Läst 11 februari 2015. 
  4. ^ ”Visby”. Banvakt.se. http://banvakt.se/sok.php?bandel=660&objekt=10962. Läst 11 februari 2015. 
  5. ^ Westrin, Theodor, red (1921). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 32 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 801. Libris 8072220. http://runeberg.org/nfcl/0425.html 
  6. ^ Westrin, Theodor, red (1924). Nordisk familjebok: konversationslexikon och realencyklopedi. Bd 36 (Ny, rev. och rikt ill. uppl.). Stockholm: Nordisk familjeboks förl. sid. 34. Libris 8072220. http://runeberg.org/nfcp/0033.html 
  7. ^ Statens Järnvägar på Gotland - Historien om järnvägens nedgång och fall, Martin Ragnar, Bertil Kahl & Anders Svensson
  8. ^ Statens Järnvägar på Gotland - Historien om järnvägens nedgång och fall, Martin Ragnar, Bertil Kahl & Anders Svensson
  9. ^ Statens Järnvägar på Gotland - Historien om järnvägens nedgång och fall, Martin Ragnar, Bertil Kahl & Anders Svensson

Externa länkarRedigera