Glada 1980-talet

högkonjunkturen mellan 1980-talets mitt och 1990-talets början

Glada 1980-talet, glada 80-talet eller glada åttiotalet, kallas den högkonjunktur som pågick under mitten och slutet av 1980-talet. Uttrycket dök i någon högre grad upp i svenska dagstidningar i början av 1990-talet[1][2][3] men redan 1980 hade Kar de Mumma släppt en bok med titeln Det glada 80-talet.[4] Begreppet alluderar på uttrycket det glada tjugotalet.

Globen i Stockholm byggdes under denna tid.

Bakgrund

redigera

Från Oljekrisen 1973 och fram till ungefär andra halvan av 1982 kännetecknades av en internationell lågkonjunktur. Många industrier slog igen, eller hade slagit igen eller rationaliserade och minskade på arbetsstyrkorna. Samtidigt som efterfrågan låg stilla eller bara ökade marginellt, skedde ingen deflationsspiral som kännetecknade 1930-talets lågkonjunktur utan istället var det en stagflation som tog vid, vilket innebar att arbetslösheten ökade samtidigt som inflationen gjorde det. Denna utveckling drabbade hela västvärlden i varierande grad. Även dåvarande Östeuropa drabbades indirekt trots det ringa handelsutbytet med omvärlden, genom att man fick allt svårare att försörja sig själva utan tvingades ta massiva statslån, vilket i början av 1990-talet kom att kasta länderna i en direkt kris då öststaternas regimer föll.

Sverige kom ändå relativt lindrigt undan jämfört med andra länder som Republiken Irland eller grannlandet Danmark vilka befann sig i en nästan ständig finanskris vid den här tiden. Sveriges riksbank var på den tiden underställd Sveriges riksdag och dessa vidtog åtgärder för att klara av konkurrensen med omvärlden samtidigt som levnadsstandarden inte skulle försämras direkt. Mellan 1976 och 1982 genomfördes sex stora devalveringar av den svenska kronan. Vid det sista tillfället, i oktober 1982[5], lovade den då nytillträdde statsministern Olof Palme och finansministern Kjell-Olof Feldt att devalveringen på 16 % "skulle bli den sista i svensk historia".

Den 21 november 1985 släpptes utlåningen fri[6], och parat med att det i omvärlden rådde en högkonjunktur då ledde till att även Sverige drogs med.

Trender

redigera

En yuppiekultur utvecklades på Stockholms fondbörs. Mobiltelefoner blev kända som "yuppienallar".[7] Även begreppet finansvalp var vanligt om unga affärsmän. Den samtida yuppiekulturen kritiserades bland annat av Stig Malm i hans första maj-tal 1987.[8]

Att köpa och sälja konst blev också populärt inom affärsvärlden.[9]

Kultur och andra nöjen

redigera

Globen i Stockholm, som byggdes 1986–1988 och invigdes 1989, har beskrivts som uttryck för den samtida framtidsoptimismen.[10] Även sommarlandsfenomenet blommade ut.[11]

 
Flera sommarland byggdes i Sverige under dessa år. Skara Sommarland var ett av dem.

Se även

redigera

Källor

redigera
  1. ^ https://tidningar.kb.se/search?q=%22Glada%2080-talet%22&searchGranularity=part
  2. ^ https://tidningar.kb.se/search?q=%22Glada%201980-talet%22&searchGranularity=part
  3. ^ https://tidningar.kb.se/search?q=%22Glada%20%C3%A5ttiotalet%22&searchGranularity=part
  4. ^ https://libris.kb.se/bib/8353901
  5. ^ Horisont 1982. Bertmarks. sid. 220-221 
  6. ^ ”Ollevik: Alliansen har skapat nya branscher”. Svenska Dagbladet. 13 oktober 2013. http://www.svd.se/naringsliv/ollevik-alliansen-har-skapat-nya-branscher_8609916.svd. Läst 19 februari 2015. 
  7. ^ Yvonne Edenholm (6 maj 2011). ”För dig som saknar yuppienallen”. Ny teknik. Arkiverad från originalet den 20 februari 2015. https://web.archive.org/web/20150220202101/http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article3171514.ece. Läst 20 februari 2015. 
  8. ^ Spängs Thorbjörn (3 februari 1997). ”Stadshuset: En halv miljard försvann. 10 år sedan de vidlyftiga optionsaffärerna”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/arkiv/stockholm/stadshuset-en-halv-miljard-forsvann-10-ar-sedan-de-vidlyftiga. Läst 20 februari 2015. 
  9. ^ Matilda Gustavsson (15 april 2014). ”Omstridda avtal på Bukowskis”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/omstridda-avtal-pa-bukowskis/. Läst 20 februari 2015. 
  10. ^ Dahlberg, Hans. ”En liten tid av överdåd”. Hundra år i Sverige. Albert Bonniers. sid. 341 
  11. ^ ”Övergivna platser - Svenska sommarland, läst 28 september 2012”. Arkiverad från originalet den 2 november 2012. https://web.archive.org/web/20121102103844/http://www.jornmark.se/places_intro.aspx?placeid=98&lang=#. Läst 27 september 2012.