George de Godzinsky
George de Godzinsky, född 5 juli 1914 i Sankt Petersburg, död 23 maj 1994 i Helsingfors,[5] var en finlandsrysk kompositör, kapellmästare och pianist. Han komponerade även filmmusik, operetter och populärmusik.
| George de Godzinsky | |
 | |
| Född | 5 juli 1914[1][2] Sankt Petersburg |
|---|---|
| Död | 23 maj 1994[1] (79 år) Helsingfors[3] |
| Begravd | Sandudds begravningsplats |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Konstuniversitetets Sibelius-Akademi,  |
| Sysselsättning | Dirigent, kompositör, pianist |
| Befattning | |
| Dirigent i Eurovision Song Contest | |
| Barn | Robert de Godzinsky (f. 1950)[4] |
| Föräldrar | François de Godzinsky |
| Utmärkelser | |
| Pro Finlandia-medaljen av Finlands Lejons orden (1975) Statspriset i musik Gyllene Emma | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
de Godzinsky var son till François de Godzinsky och Maria Othmar-Neuscheller. Fadern var tjänstman vid ryska handelsministeriet och ledde på 1930-talet en jazzorkester i Helsingfors. Båda föräldrarna hade studerat piano i Sankt Petersburg under Alexander Siloti. Under efterdyningarna av ryska revolutionen flydde familjen över Ladoga till Finland på vintern 1920 och bosatte sig i Brunnsparken i Helsingfors. de Godzinsky praktiserade piano i ryska scoutkårens balalajkaorkester, Helsingfors balalajkaorkester och mindre biografensembler, och värvades 1930 som pianist i faderns jazzband. Modern lämnade omsider Finland för att bli konsertpianist i Schweiz.[5]
1931–1937 studerade de Godzinsky piano för Selim Palmgren, Erik Furuhjelm och Bengt Carlson vid Helsingfors konservatorium. I musikhistoria undervisades han av Leevi Madetoja och i musikteori av Erkki Melartin. Därutöver tog han lektioner i orkesterdirigering av Georg Schnéevoigt.[5] I princip självlärd som kapellmästare[6] blev de Godzinsky pianist vid Nationaloperan 1934 och var sedan 1935 involverad i åtskilliga operett-, opera- och balettuppsättningar.[6] Mellan 1938 och 1952 ledde han flera underhållningsorkestrar,[7] bland annat var han kapellmästare vid Svenska Teatern 1942–1952 och vid Stora Teatern i Göteborg 1952.[7] Operasångaren Fjodor Sjaljapin engagerade de Godzinsky som ackompanjatör under sin turné i Fjärran Östern 1935–1936, varunder 57 konserter gavs i Manchuriet, Kina och Japan.[5]
Under vinterkriget och fortsättningskriget ledde de Godzinsky högkvarterets underhållningsturnéer vid fronten, och var musikaliskt ansvarig vid Reino Palmroths vapenbrödraaftnar i Helsingfors mässhall. Efter freden anställdes han vid Suomen Filmiteollisuus som studiokapellmästare och filmkompositör.[5] Mellan 1938 och 1962 komponerade eller arrangerade han musik för 56 långfilmer,[6] och uppförde fyra baletter till H.C. Andersens sagor för TV.[5] På inrådan av Georg Malmstén ägnade sig de Godzinsky som filmkompositör mycket åt så kallad ledmotivsdramaturgi, vilket inte minst illustreras av situationsanpassningen av J. Alfred Tanners Kulkurin valssi i filmen På livets landsväg.[5]
Genom Nils-Eric Fougstedt[5] blev de Godzinsky 1953 kapellmästare för radions underhållningsorkester och kom så att vara fram till 1980.[6] En av höjdpunkterna i hans karriär var Nationaloperans baletts gästspel i Bergen, Warszawa, Paris och USA 1959–1965.[5] 1951 blev han dirigent för manskvartetten Skepparkvartetten och förde ett långt samarbete med Harmony Sisters, som populariserade hans arrangemang under turnéer i axelmaktsländerna under andra världskriget.[5] Sammanlagt komponerade de Godzinsky över 200 schlagersånger, 12 operetter, skådespel och musikaler och omkring 50 orkesterverk.[6] Därtill utförde han arrangemang för artister som Tapio Rautavaara och Olavi Virta.[5]
1980 fick de Godzinsky i pension. 1981 tilldelades han statspris, belönades med professorstitel 1985 och tillägnades 1991 en Jussistatyett för sina insatser inom film. Delstaten Wien gav honom 1990 en silvermedalj för hans kulturgärning för Österrike.[5] 1975 belönades han med Pro Finlandia-medaljen.
Referenser redigera
- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, George de Godzinsky, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ George de Godzinsky, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.hs.fi.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, areena.yle.fi, läst: 26 april 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i j k l] Jalkanen, Pekka. ”George de Godzinsky”. Biografiskt Lexikon för Finland. https://www.blf.fi/artikel.php?id=1047. Läst 14 oktober 2022.
- ^ [a b c d e] Uusitalo, Kari. ”George de Godzinsky”. Elonet.finna.fi. https://elonet.finna.fi/Search/Results?limit=0&lookfor=george+de+godzinsky&type=AllFields&filter%5B%5D=%7Eauthor2_id_str_mv%3A%22kavi.elonet_henkilo_105507%22. Läst 14 oktober 2022.
- ^ [a b] Kuka kukin on (Aikalaiskirja): Henkilötietoja nykypolven suomalaisista. Helsingfors: Otava. 1954. sid. 144. https://runeberg.org/kuka/1954/0144.html