Sir George Murray, född den 6 februari 1772 i Perth, Skottland, död den 28 juli 1846, var en brittisk militär och politiker.

George Murray
Född6 februari 1772[1][2]
Crieff, Storbritannien
Död28 juli 1846[1][2] (74 år)
Belgrave Square, Storbritannien
BegravdKensal Green Cemetery
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland och Kungariket Storbritannien
Utbildad vidRoyal High School
Edinburghs universitet
SysselsättningPolitiker[3]
Befattning
Ledamot av Irlands kronråd
Ledamot av Kronrådet
Ledamot av Förenade kungarikets 7:e parlament
Storbritanniens 7:e parlament, Perthshire (1824–1826)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 8:e parlament
Storbritanniens 8:e parlament, Perthshire (1826–1830)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 9:e parlament
Storbritanniens 9:e parlament, Perthshire (1830–1831)[4]
Ledamot av Förenade kungarikets 10:e parlament
Storbritanniens 10:e parlament, Perthshire (1831–1832)[4]
Ordförande i Royal Geographical Society (1833–1835)
Ledamot av Förenade kungarikets 11:e parlament
Storbritanniens 11:e parlament, Perthshire (1834–1834)[5][4]
Politiskt parti
Konservativa partiet
MakaLady Louisa Paget[6]
BarnLouisa Murray[7]
FöräldrarSir William Murray of Ochtertyre, 5:e Bt.[7]
Augusta Mackenzie[7]
Utmärkelser
Riddare med storkors av Bathorden (1813)
Riddare med storkors av Guelferorden (1816)
Fellow of the Royal Society (1823)
Redigera Wikidata

Murray deltog med utmärkelse i kriget mot Napoleon, bland annat 1801 i Egypten och 1807 i lord Cathcarts anfall på Köpenhamn, samt var generalkvartermästare under sir John Moore i dennes expedition till Sverige 1808.

Han innehade sedan samma befattning under Wellington i dennes fälttågPyreneiska halvön och blev 1812 generalmajor. Han erhöll 1813 knightvärdighet, var 1814 guvernör i Kanada och utmärkte sig vid dess försvar mot Förenta staterna.

Åren 1828-1830 var Murray kolonialminister i Wellingtons ministär samt tillhörde 1834–1835 och 1841–1846 som generalfälttygmästare Peels första och andra ministär. År 1841 blev han general. Murray utgav "Letters and Despatches of John Churchill, First Duke of Marlborough" (1845–1846).

Källor

redigera

Tryckta källor

redigera
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6571xzw, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p858.htm#i8573.[källa från Wikidata]
  3. ^ Hansard 1803–2005, Hansard-ID (1803-2005): sir-george-murray, läst: 22 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e] The History of Parliament, History of Parliament-ID: 1820-1832/member/murray-sir-george-1772-1846.[källa från Wikidata]
  5. ^ Hansard 1803–2005.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p858.htm#i8573, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]