Axel Brusewitz
Axel Karl Adolf Brusewitz, född 9 juni 1881 i Vichtis, Nylands län, död 27 september 1950, var en svensk statsvetare, professor skytteanus vid Uppsala universitet 1923–1947.
| Axel Brusewitz | |
 | |
| Född | 9 juni 1881[1][2][3] Vichtis[1], Finland |
|---|---|
| Död | 27 september 1950[4] (69 år) Uppsala församling[1], Sverige |
| Begravd | Uppsala gamla kyrkogård[5] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Docent, politiker, statsvetare[1] |
| Befattning | |
| Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet (1923–1947) | |
| Arbetsgivare | Uppsala universitet |
| Redigera Wikidata | |
Brusewitz föddes i Finland som son till Adolf Brusewitz och Sigrid Jönsson. Fadern fick tjänst som föreståndare vid gas- och vattenverket i Eslöv, och familjen kom till Sverige där släkten varit verksam sedan 1600-talet.
Brusewitz tog mogenhetsexamen i Uppsala och fortsatte sina studier vid universitetet där. Han blev filosofie kandidat 1903, och filosofie licentiat 1909. År 1913 disputerade han för filosofie doktorsgrad med avhandlingen Representationsfrågan vid 1809-10 års riksdag och blev docent samma år vid Uppsala universitet. Brusewitz var en av de 12 första medlemmarna i den socialdemokratiska studentföreningen Laboremus som bildades 1902.
Redan året därefter lämnade han tjänsten för att undervisa officersaspiranter i stats- och samhällslära vid Krigsskolan samt modersmål vid Uppsala folkskoleseminarium.
År 1923 utsågs han till professor skytteanus. I det ämbetet bidrog han avsevärt till att stimulera till studier i statskunskap. Han var mycket högt ansedd och hade flera betydande anhängare.
Han forskningsinsats gällde frågor om parlamentarismens villkor och utveckling. Riksdagen och grundlagarna var föremål för flera viktigare arbeten, som Riksdagens kontrollmakt (1938), Utrikesfrågors behandling i den svenska riksdagen (1941) och Studier öfver 1809 års författningskris (1917).
År 1916 gifte han sig med Sara Ihran. Brusewitz blev 1924 ledamot av Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala. Han ligger begraven på Gamla kyrkogården i Uppsala.
| Företrädare: Georg Andrén |
Skytteanska professuren 1923–1947 |
Efterträdare: Carl-Arvid Hessler |
| Företrädare: Germund Wirgin |
Inspektor för Uplands nation 1933-1945 |
Efterträdare: Erik Lönnroth |
Källor redigera
- Osignerad artikel i Svenska Män och Kvinnor 1
- Vem är det 1953
Noter redigera
- ^ [a b c d] Axel K A Brusewitz, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Axel Brusewitz, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, ISBN 978-953-6036-31-8, Axel Karl Adolf Brusewitz.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok, 18810609-141 Brusewitz, Axel Karl Adolf, läst: 25 september 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, Brusewitz, Axel Karl Adolf, läs online, läst: 25 september 2019.[källa från Wikidata]
Vidare läsning redigera
- Brusewitz, 4. Axel Karl Adolf i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Brusewitz, 4. Axel K. A. i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
- P. O. Granström: Axel Brusewitz i Svenskt biografiskt lexikon (1926)