Ångbåten Tessin lämnar Lödöse. Till höger i bild AB Lödöse Varfs lastångare Lisa. Foto: Lödöse museum.
Ångarna Necken och Elfängen vid infarten till de äldre slussarna i Trollhättan 1923.

PassagerartrafikenGöta älv, Nordre älv och Trollhätte kanal sköttes från 1830-talet till 1950-talet av älvbåtar, vilka älvdalens jordbrukare och fabriker var beroende av för att kunna transportera produkter och jordbruksvaror till Göteborg och torgen för försäljning. Trafiken förband Göteborg med Kungälv, Trollhättan och Vänersborg. Turerna sträckte sig även till norra Halland, Bohusläns södra kust och till orter vid Vänern. Det fanns lokala båtlinjer i Göteborgs hamn, liksom mellan Bohus och Kungälv. Säveån trafikerades under en tid av en ångslup som kallades Kaffebrännaren, den forslade bland annat beväringar till Kvibergs kaserner.[1] Numer är det endast inom Göteborgs hamn det fortfarande finns reguljär turtrafik med Älvsnabben. I Trollhättan görs turistturer sommartid av rederiet Strömkarlen med Elfkungen (IV) (motoriserat ångfartyg byggt 1885 som WärstaW. Lindbergs Varvs- och Verkstads AB (Södra varvet) i Stockholm).[2][3][4].

Innan tågtrafiken på Bergslagsbanan mellan Göteborg och Trollhättan började 1877, var ångbåt det snabbaste färdmedlet på sträckan. Länge efter det kunde ångbåtarna konkurrera med lägre priser. Mellan 1896 och 1907 var trafiken som störst, då det fanns 12 älvbåtar i drift för 9 rederier. Verksamheten sköttes från Göteborg, Kungälv, Nol, Lödöse, Lilla Edet, Trollhättan och Vänersborg. Utefter älven fanns det 24 bryggor på bohussidan, som var utan järnvägslinje, och 25 bryggor på västgötasidan. En del bryggor hade väntsalar. Dessutom förekom försäljning av rusdrycker ombord, fram till 1902 då rätten för utskänkning av rusdrycker upphävdes av länsstyrelsen. Det förekom även att de ångfartyg som trafikerade Göta kanal angjorde älvens ångbåtsbryggor.

Rederier, båtar, varv och linjerRedigera

Ordnade i kronologisk ordning från verksamhetens start.
  • Ångfartygs AB Särö, Särö:
    • Särö (I), (ångfartyg byggt 1864 på Keillers Werkstad), 1864-1867 Onsala-Särö-Göteborg-Lilla Edet.[16][17]
  • P. Kuylenstierna, Vänersborg:
  • Ångbåts AB Necken, Göteborg:
    • Necken (ångfartyg byggt 1868 på Lindholmen) 1868-1937 Göteborg-Trollhättan.[19][20]
    • Elfkungen (I) (ångfartyg byggt 1859 på Keillers Werkstad) 1869-1880 Särö-Göteborg-Trollhättan.[21][22]
    • Elfdrottningen (ångfartyg byggt 1875 på Lindholmen) 1876-1880 Särö-Göteborg-Trollhättan.[21][23]
  • Nya Ångbåts AB Lilla Edet:
    • Lilla Edet (II) (ångfartyg byggt 1873 på Keillers Werkstad, omdöpt till Särö (II) 1901) 1873-1907 Särö-Göteborg-Lilla Edet.[6][24]
    • Elffröken (ångslup byggd 1863 som Sjöfröken på Lindholmen) 1879-1908 Göteborg-Lilla Edet.[21][25]
    • Göta Elf (II) (ångfartyg byggt 1884 på Torskog) 1884-1908 Göteborg-Lilla Edet, förliste 1908 vid Lilla Bommen, Göteborg, 26 omkomna, bärgades.[5][26]
  • Ångbåts AB Inland, Kungälv (1876-1917):
    • Inland (ångfartyg byggt 1876 på Lindholmen) 1876-1881 Göteborg-Kungälv-Kornhall-Tjörn.[5][27]
    • Tessin (ångfartyg byggt 1870 på Lindholmen) 1876-1881 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[14][15]
    • Nordre Elf (I) (ångfartyg byggt 1866 som Elfkungen (II) på Lindholmen) 1889-1898 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[8][9]
    • Nordre Elf (II) (ångfartyg byggt 1898 på Torskog) 1898-1917 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[28][29]
    • Venern (ångfartyg byggt 1872 i Vänersborg).
  • Lilla Edets Ångbåtsbolag (J.F. Bodén), Lilla Edet:
    • Hebe (ångfartyg byggt 1880 på Torskog) 1881-1884 Göteborg-Lilla Edet.[5]
  • Ångfartygs AB Elfkungen, Vargön:
    • Elfkungen (I) (ångfartyg byggt 1859 på Lindholmen) 1881-1886 Särö-Göteborg-Trollhättan.[21][22]
    • Elfkungen (II) (ångfartyg byggt 1866 på Lindholmen) 1886-1888 Göteborg-Trollhättan.[8][9]
    • Elfkungen (III) (ångfartyg byggt 1881 som BlekingeOskarshamns Mekaniska Verkstad) 1888-1937 Göteborg-Trollhättan.[30][31]
  • Marstrands Nya Ångfartygs AB, Marstrand (1875-1951):
    • Tessin (ångfartyg byggt 1870 på Lindholmen) 1881-1889 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[14][15]
  • Nordre Elfs Ångbåts AB:
    • Nordre Elf (I) (ångfartyg byggt 1866 som Elfkungen (II) på Lindholmen) 1888-1889 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[8][9]
  • Ångfartygs AB Turisten, Trollhättan (1891-1918):
    • Turisten (I) (ångfartyg byggt 1860 som Garibaldi på Södra varvet, Stockholm) 1891-1908 Göteborg-Trollhättan.[14][37]
    • Turisten (II) (ångfartyg byggt 1908 på Eriksberg) 1908-1918 Göteborg-Trollhättan.[14][38]
  • Ångbåts AB Karl Gustaf, Nol:
    • Karl Gustaf (ångslup byggd 1866 som Lidingö på Lindholmen) 1891-1897 Göteborg-Nol.[10][39]
  • Kungälfs Nya Ångbåts AB (1895-1930):
    • Vinga (ångfartyg byggt 1891 på Bergsunds Mekaniska Verkstad) 1896-1930 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[40][41]
    • Freja (ångfartyg byggt 1877 som Kalmarsund N:o 5 på Motala Verkstad) 1905-1918 Göteborg-Kungälv-Kornhall.[30][42]
  • Ångbåts AB Romeo, Göteborg:
    • Romeo (ångslup byggd 1866 som Lidingö på Lindholmen) 1897-1908 Göteborg-Lödöse.[10][39]
  • A.G. Friländer, Göteborg:
  • Knut Kihlman, Västerlanda socken
    • Lilla Edet (III) (ångfartyg byggt 1897 som Juno (II) i Karlstad) 1933-1939.[6]
  • Anders Melin Pettersson, Nödinge:
    • Turisten (III) (ångslup byggd 1866 som Lidingö på Lindholmen) 1934-1937.[39]
  • Pandion AB, Göteborg:
    • Elfängen (II) (ångfartyg byggt 1899 på Eriksberg) 1942-1956 Göteborg-Vänersborg.[30][35]
  • För ospecificerade bolag:
    • Wadman, förliste i Göteborg.
    • Wettern (I), hjulångare omdöpt 1843 till Westergötland 1838-.
    • Wettern (II), ångfartyg, Göteborg-Mariestad under mitten av 1840-talet, Göteborg-Askersund från mitten av 1850-talet till mitten av 1860-talet.[45]
    • Wenern (ångfartyg byggt 1853 på Keillers Werkstad) 1853-1859 Göteborg-Trollhättan-Karlstad.[46]
    • Thorskog (II) (ångslup byggd 1866 som Kongelf (1866)) 1875-.[10][12]
    • Elfprinsen (ångslup byggd 1866 som Kongelf (1866)), kolliderade 1883 med ångfartyget Hebe vid Honeröds brygga, Romelanda och sjönk, bärgades senare.[30][12]
    • Trollhättan, ångslup 1928-1935.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Yngve Rollof: Sveriges inre vattenvägar del 4, sid 47
  2. ^ Kjellberg (1990) sid 55
  3. ^ Wärsta, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  4. ^ Rederi AB Strömkarlen (läst 17/8 2019)
  5. ^ [a b c d] Kjellberg (1990) sid 58
  6. ^ [a b c] Kjellberg (1990) sid 60
  7. ^ Lilla Edet (1859), Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  8. ^ [a b c d] Kjellberg (1990) sid 56f
  9. ^ [a b c d] Elfkungen (1866), Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  10. ^ [a b c d e f] Kjellberg (1990) sid 59
  11. ^ Kongelf (1861), Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  12. ^ [a b c] Kongelf (1866), Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  13. ^ Kongelf (1875), Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  14. ^ [a b c d e f g] Kjellberg (1990) sid 63
  15. ^ [a b c d] Tessin, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  16. ^ [a b] Kjellberg (1990) sid 62
  17. ^ Särö (1864), skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  18. ^ Wenersborg, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  19. ^ [a b] Kjellberg (1990) sid 61
  20. ^ Necken, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  21. ^ [a b c d] Kjellberg (1990) sid 56
  22. ^ [a b] Elfkungen (1859), Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  23. ^ Elfdrottningen, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  24. ^ Lilla Edet (1873), Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  25. ^ Sjöfröken, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  26. ^ Göta Elf, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  27. ^ Inland, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  28. ^ Kjellberg (1990) sid 61f
  29. ^ Nordre Elf, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  30. ^ [a b c d e f g] Kjellberg (1990) sid 57
  31. ^ Blekinge, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  32. ^ Juno, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  33. ^ Nohl, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  34. ^ Runan, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  35. ^ [a b] Elfängen, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  36. ^ Ingeborg, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  37. ^ Garibaldi, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  38. ^ Turisten, Skärgårdsbåtar.se (läst18/8 2019)
  39. ^ [a b c] Lidingö, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)
  40. ^ Kjellberg (1990) sid 63f
  41. ^ Vinga, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  42. ^ Kalmarsund, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  43. ^ Kjellberg (1990) sid 59f
  44. ^ Kungälf, Skärgårdsbåtar.se (läst 18/8 2019)
  45. ^ Sveriges skeppslistor 1837-1885 (läst 17/8 2019)
  46. ^ Wenern, Skärgårdsbåtar.se (läst 17/8 2019)

KällorRedigera