Fredrik Tersmeden (militär)
Fredrik Tersmeden, född 9 februari 1752 på Väst-Sura i Västmanland, död 20 september 1819 i Stockholm, var en svensk friherre, militär och ämbetsman.
| Fredrik Tersmeden | |
| Född | 9 februari 1752 Sura församling, Sverige |
|---|---|
| Död | 20 september 1819 (67 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Militär |
| Befattning | |
| Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1809–1810 (1809–1810)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1810 (1810–1810) Ordförande, Krigshovrätten (1812–1816) Kammarrättspresident, Kammarrätten i Stockholm (1812–1819)[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag Riksdagen 1812 (1812–1812) | |
| Maka | Marie Stanislas Josefine Tersmeden |
| Barn | Wilhelm Fredrik Tersmeden (f. 1802)[1] |
| Föräldrar | Jacob Tersmeden den yngre Magdalena Elisabeth Söderhielm |
| Släktingar | Jacob Niclas Tersmeden (syskon) Per Reinhold Tersmeden (syskon) Lars Gustaf Tersmeden (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Svärdsorden (1789) Kommendör av Svärdsorden (1800) Kommendör med stora korset av Svärdsorden (1810) Kungliga Serafimerorden (1816) | |
| Redigera Wikidata | |
Biografi redigera
Fredrik Tersmeden var son till assessorn Jacob Tersmeden den yngre och brukspatronessan Magdalena Elisabet Söderhielm och gifte sig 1801 med friherrinnan Maria Stanislas Josefine Sparre.[2]
Då Tersmeden var 16 år blev han förare vid Västmanlands regemente och året efter blev han livdrabant. 1775 blev han löjtnant vid Upplands regemente och 1783 förste major vid Hälsinge regemente, där han som chef för regementet deltog i finska kriget 1788–1790, bland annat i Kapitais och Anjala.
Han befordrades 1792 till överstelöjtnant och blev 1795 generaladjutant och överste i armén.
På grund av hög arbetsbelastning lämnade Tersmeden regementet 1798 och förordnades samma år till vice president i Krigskollegium. 1809 blev han friherre och utnämndes 1812 till generalmajor, ordförande i krigshovrätten samt president i Kammarrätten.
Som ämbetsman hade han flera förtroendeuppdrag, som till exempel ledamot i alla Gustav IV Adolfs krigs- och statskonseljer, liksom uppdrag inom statsberedningen, ledamot i statsutskottet vid 1809 och 1810 års riksdagar samt fullmäktig i riksgäldskontoret och järnkontoret.
Fredrik Tersmeden var far till Wilhelm Fredrik Tersmeden.
Referenser redigera
Noter redigera
- ^ [a b c] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 1, 1985, s. 458, Tersmeden i Ramnäs, Wilhelm F, läst: 11 april 2022.[källa från Wikidata]
- ^ ”Tersmeden nr 338 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Tersmeden_nr_338. Läst 28 april 2021.
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på artikeln Tersmeden, Fredrik Svenskt biografiskt handlexikon (SBH), utgiven 1906.
| Juridiska titlar | ||
|---|---|---|
| Företräddes av Carl Nathanael af Klercker |
Ordförande i krigshovrätten 1812– |
Efterträddes av |
| Företräddes av |
President i kammarrätten 1812– |
Efterträddes av |
| Svenska adelstitlar | ||
| Ny titel | Friherre inom ätten Tersmeden(1) 1809–1819 |
Efterträddes av Wilhelm Fredrik Tersmeden |
Anmärkningar och referenser
| ||
| 1. Med 1809 års regeringsform infördes § 37 som begränsar adelskapet till primogenitur. Den äldste manlige bröstarvingen (äldste sonen eller, i brist på söner, närmaste annan manlig ättling) blir då adlig efter faderns död. | ||