Fredrik Pacius

tysk kompositör och orkesterledare som var bosatt i Finland

Fredrik Pacius eller Friedrich Pacius, född 19 mars 1809 i Hamburg, Tyskland, död 8 januari 1891 i Helsingfors, var en tysk-finländsk tonsättare och violinist. Han kallas ibland för "den finska musikens fader".

Fredrik Pacius
Född19 mars 1809[1][2][3]
Hamburg[4]
Död8 januari 1891[1][5][6] (81 år)
Helsingfors[7]
BegravdSandudds begravningsplats
Medborgare iHamburg och Finland
Utbildad vidGelehrtenschule des Johanneums
SysselsättningKompositör, musikpedagog, dirigent, universitetslärare
Befattning
Professor
ArbetsgivareHelsingfors universitet
Noterbara verkVårt land, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm och Kung Karls jakt
BarnMaria Collan (f. 1845)
Utmärkelser
Sankt Stanislausorden, tredje klass (1856)[8]
Riddare av Vasaorden (1857)[8]
Kommendör av Isabella den katolskas orden (1882)[8]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Pacius var musikelev till Ludvig Spohr och Moritz Hauptmann i Kassel. Han anställdes som violinist i Kungliga hovkapellet 1828 i Stockholm, blev "musiklärare" (det vill säga musikdirektör) vid Helsingfors universitet 1834 och utnämndes till professor 1860, samt blev hedersdoktor 1877.[9]

Fredrik Pacius levde större delen av sitt liv i Finland och kallas ibland för "den finska musikens fader". Han tonsatte 1848 Johan Ludvig Runebergs dikt Vårt land som inleder Fänrik Ståls sägner. På Floradagen den 13 maj 1848 uruppfördes denna tonsättning av dikten på Gumtäkts äng i Helsingfors. Sången framfördes av Akademiska Sångföreningen till ackompanjemang av Gardets Musikkår under Pacius ledning. Denna dikt och tonsättning är idag Finlands nationalsång. Musiken används även i den estniska nationalsången, Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, men med annan text.

Pacius opera Kung Karls jakt var den första operan som skrevs i Finland. [10]

Han är begravd på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.[11]

Kompositioner redigera

  • Orkesterverk
    • Symfoni i d-moll (1850)
    • Ouvertyr i Ess-dur (1826)
    • Violinkonsert i fiss-moll (1845)
  • Vokala verk
    • kantater
    • lieder
  • Kammarmusik
    • Stråkkvartett i Ess-dur (1826)

Operor redigera

Övrigt redigera

Kantater, orkesterstycken, en- och flerstämmiga sånger.

Utmärkelser redigera

[Redigera Wikidata]

Källor redigera

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ International Music Score Library Project, Fredrik Pacius, läst: 9 oktober 2017, licens: Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell.[källa från Wikidata]
  3. ^ Fredrik Pacius, Biografiskt lexikon för Finland, Svenska litteratursällskapet i Finland, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 14 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  5. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Fredrik (Friedrich) Pacius, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ MEHI – Mediekonstdatabasen.[källa från Wikidata]
  7. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c d e f] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, läst: 12 september 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 1113 
  10. ^ Bra Böckers lexikon, 1978. 
  11. ^ ”Hietaniemen hautausmaa – merkittäviä vainajia” (på finska). Helsingfors kyrkliga samfällighet. https://www.helsinginseurakunnat.fi/material/attachments/hautausmaat/hietaniemi/w8GZkM0y7/Hietaniemen_merkittavia_vainajia.pdf. Läst 12 juli 2016. 

Litteratur redigera

  • Andersson, Otto: Den unge Pacius och musiklivet i Helsingfors på 1830-talet. Schildt, Helsingfors 1938.
  • Mäkelä, Tomi: Fredrik Pacius, kompositör i Finland. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Helsingfors 2009. ISBN 978-951-583-192-7
  • Mäkelä, Tomi: Der Pionier: Fredrik Pacius. Opernwelt, 11, 2009, sid. 36-44.

Externa länkar redigera