Frans Adolf von Schéele

svensk bergstjänsteman, kommunalman, överintendent och tecknare

Frans Adolf von Schéele, född 21 oktober 1795Prinsnäs, Norra Sandsjö socken, Jönköpings län, död 20 juli 1863 i Filipstad, var en svensk bergstjänsteman, kommunalman, överintendent och tecknare.

Frans Adolf von Schéele
Född21 oktober 1795[1][2][3]
Byarums församlingSverige[1]
Död20 juli 1863[1][2] (67 år)
Filipstads församlingSverige[1][2]
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidLunds universitet[2] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningPolitiker, bruksidkare, tecknare
Befattning
Hovjunkare
Kammarjunkare
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1828–1830)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1840–1841)[2]
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1859–1860)[2]
BarnAugusta Ekman (f. 1826)
Charlotte von Schéele (f. 1840)
SläktingarCarl von Schéele (syskon)
Knut Henning Gezelius von Schéele (syskon)[2]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Frans Adolf von Schéele var son till godsägaren, kammarjunkaren Adolf Fredrik von Schéele och Henrika Kristina von Knorring och från 1822 gift med Maria Elisabeth Lundqvist och far till Charlotte von Schéele, Anna Augusta Josefina Ekman och bror till Carl Axel Adam von Schéele. Morfadern Frans Henrik von Knorring var major, och farfadern bergsrådet, hovrättsassessorn och brukspatronen Christian Benjamin Schéele hade naturaliserats som svensk adelsman med namnet von Schéele.[4]

Efter studier i Lund blev von Schéele auskultant i Bergskollegium 1814 vid bergsstaten och förordnades 1823 till geschworner och bergmästare i Värmland 1835 samt överintendent 1860 i Värmland. Här stannade han resten av livet, och utvecklade i flera olika riktningar en verksamhet som gjort hans minne i landskapet levande. Redan 1824 erhöll han bergmästare titel, han utnämndes 1829 till kammarjunkare.

Både före och efter denna sista utnämning företog han utländska resor, studerade bergshanteringens utveckling i andra länder samt meddelade i tidskrifter och årsberättelser sina iakttagelser och rön, under det han försökte modernisera sin hemorts bergshantering.

Bland annat genom att grunda bergsskolan som fortfarande ligger i Filipstad. Skolan grundades 1830, och han hyllas än idag av studenterna.

Han verkade också på andra sätt för att upphjälpa och utveckla Värmland. Sålunda var han dels upphovsman, dels medverkande till stiftandet av värmländska bergselementarskolan, värmländska bergsmannaföreningen, Värmlands naturhistoriska förening, värmländska brandstodsföreningen och värmländska hypoteksföreningen. Dessutom bestridde han i tolv år sekreterarebefattningen hos Värmlands hushållningssällskap, var ombudsman för brandstodsföreningen, medlem av styrelsen över lantbruks-, trädgårds- och skogsskolorna inom länet; ordförande i bestyrelsen för Värmlands kommunikationsanstalter inom Bergslagen, i länets lasarettsdirektion, för Filipstads stadsfullmäktige med mera.

Under loppet av flera år gjorde han stora samlingar till Värmlands historia och beskrivning, av vilka han använde en del för det av honom anlagda stora planschverket Värmland i teckningar. Hans nit och verksamhet blev både bemärkta och belönade. Utom överintendentstiteln vid hovet 1860, fick han av Jernkontoret och Värmlands hushållningssällskap motta deras stora förtjänstmedaljer i guld, varjämte han hedrades med kallelse att vara ledamot i flera in- och utländska vetenskapliga samfund. 1838 blev han riddare av Nordstjerneorden.

Tillsammans med Fredrik af Robson företog Frans von Schéele 1827 en resa i Lappmarken, vilket resulterade i ett kartverk över Gällivareverken som utgavs 1828. von Schéele är troligen också upphovsman till en serie osignerade teckningar i den av de båda författade resejournal som förvaras vid Kungliga biblioteket i Stockholm. Flertalet av teckningarna avbildar endast fjällkonturer med angivande av olika lokaliteters färger. I några fall har han åstadkommit en torftig landskapsvy genom tillfogande av bebyggelse. På äldre dagar utgav han tillsammans med Uno Troili 10 häften med Wermland i teckningar efter naturen[5] 1858–1867.

Han gifte sig 1822 med Maria Elisabet Lundqvist, vars far G. Lundqvist var ålderman bland Stockholms kakelugnsmakare. En av deras döttrar var gift med Carl Edvard Ekman. Äldste sonen Christian Georg Robsahm von Schéele övertog faderns bruk, och blev far till Frans von Schéele.[6]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b c d] Frans A Scheele, von, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 6370, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h] Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon, 1906, s. 424, läs online, läst: 4 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  3. ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, doi: 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00309779, omnämnd som: Frans Adolf von Schéele.[källa från Wikidata]
  4. ^ Se tabeller 15, 13 och 12 i Anreps ättartavlor.
  5. ^ Libris
  6. ^ Anreps ättartavlor

Externa länkarRedigera