Carl Edvard Ekman, född 7 mars 1826 i Göteborgs domkyrkoförsamling,[6] död där 24 december 1903 (folkbokförd i Östra Eneby församling, Östergötlands län),[7][8] var en svensk industriman.

Carl Edvard Ekman
Född7 mars 1826[1][2]
Gustavi församling[3][2][4], Sverige
Död24 december 1903[3][1][4] (77 år)
Gustavi församling[3][1][4], Sverige
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[4], bruksägare[5][4]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1859–)[4]
Förstakammarledamot, Östergötlands läns valkrets (1867–1893)[4]
Politiskt parti
Skånska partiet ()[4]
Första kammarens minoritetsparti ()[4]
MakaAugusta Ekman[3][4]
BarnAnna Gustafva Maria Ekman (f. 1850)[4]
Axel Ekman (f. 1869)[4]
FöräldrarGustaf Henric Ekman[4]
SläktingarGustaf Ekman (syskon)[3]
Janne Ekman (syskon)[3]
Redigera Wikidata

Biografi redigera

Ekman var bruksägare i Finspång och politiker (liberal); ledamot av borgarståndet 1859–1860 och 1862–1863 samt av första kammaren 1867–1893, ledamot av Kungliga Lantbruksakademien 1879 samt av Kungliga Vetenskapsakademien från 1889. Carl Edvard Ekman, som tillhörde släkten Ekman från Göteborg, var bara 23 år då han tillträdde som förvaltare av Finspångs bruk, men mycket driven tekniker och organisatör som förstod vad som förväntades av honom.

Det dröjde inte länge innan han övertog andelar i bruket och efter åtta år stod han som ensamägare. Rörelsen var när han tillträdde delvis förfallen, men han började omedelbart en stor omorganisation och modernisering. På mindre än tjugo år tiodubblades tillverkningen och nya produkter och ny teknik introducerades. Sveriges första valsverk för tillverkning av stångjärn startades och en ny stor produkt blev järnvägsräls. Kanoner var fortfarande den största produkten och 1879 slogs exportrekord med inte mindre än 2 720 ton sålda kanoner.

Carl Ekman var en av de sista stora brukspatronerna. Liksom sina föregångare de Geerarna ordnade han sociala inrättningar för sina anställda.[9] renoverades enligt nya moderna principer och han donerade pengar till en skola, som uppkallades efter honom. Han såg även till att det inrättades sjukhus och ett ålderdomshem.

Ekman anlitade en av den svenska folkskolans pionjärgestalter, Anders Berg, som, tillsammans med sin son Fridtjuv Berg, här utvecklade de första impulserna till det sena 1800-talets skola. Fridtjuv Berg blev med tiden ecklesiastikminister och lade i den rollen grundstenen till den svenska skolan så som den utvecklades under hans nära framtid.

Han blev änkling den 28 april 1895.[10]

Utmärkelser redigera

År 1861 blev Ekman riddare av Nordstjärneorden och den 1 december 1880 kommendör med stora korset av Vasaorden. Han var kommendör i Österrikiska Franz Josephsorden med kraschan, officer av Italienska S:t Mauritius- och Lazarusorden, riddare av Ryska Sankt Anna-orden av tredje klassen, riddare av Franska Hederslegionsorden och riddare av Danska Dannebrogsorden.

Referenser redigera

  • Ekman, 5. Karl Edvard i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)
  • Sveriges statskalender för skottåret 1896, [Bihang : utdrag ur Norges statskalender], utgifven efter Kongl. Maj:ts nådigste förordnande af Dess Vetenskaps-Akademi, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1896, s. 379, 478, 500.

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/GLA/13180/F/11 (1899-1904), bildid: 00065140_00345, sida 342, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 1 november 2021.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Göteborgs Gustavi eller Domkyrkoförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13180/C/5 (1816-1827), bildid: A0007178_00172, sida 331, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 1 november 2021.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d e f] Carl Edvard Ekman, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j k l m] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 62, Ekman i Finspång, Carl E, läst: 22 januari 2022.[källa från Wikidata]
  5. ^ Sveriges statskalender 1877, Kungliga Vetenskapsakademien, 1876, s. 72, Carl Edward Ekman, Bruksegare, läs onlineläs online, läst: 16 februari 2022.[källa från Wikidata]
  6. ^ Gustavi domkyrkoförsamlings födelse- och dopbok 1816–1827, s. 330
  7. ^ Östra Eneby församlingsbok 1901–1905, s. 98
  8. ^ Östra Eneby församlings död- och begravningsbok 1895–1912, s. 119
  9. ^ "Spettaln" var en skola i Risinge församling i Finspång under åren 1760–1875. Källa: Finspång - ett 1900-tal - Utbildning - Skolor i Risinge församling Arkiverad 10 januari 2001 hämtat från the Wayback Machine. Läst 2011-06-14.
  10. ^ Sveriges dödbok 1901-2009 Swedish death index 1901-2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231. ISBN 978-91-87676-59-8 

Externa länkar redigera