Flodtärna

fågelart i familjen måsfåglar

Flodtärna[2] (Sterna aurantia) är en måsfågel som förekommer i södra Asien från Pakistan till Vietnam.[3] Arten minskar kraftigt i antal och upptas numera på IUCN:s röda lista över hotade arter, placerad i kategorin sårbar.

Flodtärna
Status i världen: Sårbar[1]
Adult i häckningsdräkt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
FamiljMåsfåglar
Laridae
SläkteSterna
ArtFlodtärna
S. aurantia
Vetenskapligt namn
§ Sterna aurantia
AuktorGray, 1831

Utseende redigera

Flodtärnan är en relativt stor och robust tärna, 38–46 centimeter i längd. I häckningsdräkt har den en karakteristiskt gulorange och kraftig näbb samt dessutom svart hätta, gråvit undersida och långa gråvita yttre stjärtpennor. I vinterdräkt tappar den de yttre stjärtpennorna har en grå hätta med svart ögonmask.[4]

Läte redigera

Bland lätena hörs betonade, nedåtböjda "kyEEer" samt korta och gnissliga "krree", enstaka eller i lösa serier. När den är uppspelt yttrar den ett upprepat rullande läte som i engelsk litteratur återges "keerrr-wick".[5]

Utbredning och systematik redigera

Fågeln förekommer från östra Pakistan till södra Indien och Sri Lanka samt österut genom Nepal till sydvästra Kina (Yunnan) och Mekongdeltat.[6][3] Den är mestadels stannfågel med endast korta nomadiska rörelser men några få fåglar övervintrar utmed södra Asiens kuster.[6] Tillfälligt har den setts i Afghanistan och Iran.[1][7] Arten behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Ekologi redigera

Flodtärnan bebor floder och färskvattensjöar där den uteslutande häckar på sandöar mellan februari och maj i små kolonier med vanligen färre än 20 par.[6] Den häckar gärna tillsammans med andra tärnor, indisk saxnäbb och mindre vadarsvala.[6] I en grund uppskrapad grop i sanden lägger den oftast tre, sällsynt fyra, ägg som den rapporteras ruva i 18–19 dagar men troligen längre.[6] Arten lever huvudsakligen av fisk, små kräftdjur och insekter.[1]

Status och hot redigera

Flodtärnan var tidigare en vanlig och vida spridd art, och fram till 2016 ansågs beståndet vara livskraftigt. Data visar dock att arten minskar relativt kraftigt i antal, en utveckling som tros fortgå på grund av dammbyggen och antagande om mer störningar från människan. Internationella naturvårdsunionen har därför höjt dess hotstatus, först till nära hotad 2016 och 2020 till sårbar. Världspopulationen uppskattas till mellan 50 000 och 100 000 individer.[1]

Namn redigera

På svenska har den även kallats indisk flodtärna. Dess vetenskapliga artnamn aurantia betyder "orangefärgad".[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2020 Sterna aurantia . Från: IUCN 2020. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2020-3. Läst 21 december 2020.
  2. ^ BirdLife Sverige (2020) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ Grimmett, R.; Inskipp,C. & Inskipp, T. 1999. Birds of the Indian Subcontinent. Oxford University Press
  5. ^ Gochfeld, M., J. Burger, E. F. J. Garcia, and P. F. D. Boesman (2020). River Tern (Sterna aurantia), version 1.0. I Birds of the World (J. del Hoyo, A. Elliott, J. Sargatal, D. A. Christie och E. de Juana). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.rivter1.01
  6. ^ [a b c d e] Gochfeld, M., Burger, J., Garcia, E.F.J. & Boesman, P. (2018). River Tern (Sterna aurantia). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/54020 1 maj 2018).
  7. ^ Mitchell, Dominic (2017). Birds of Europe, North Africa and the Middle East : An Annotated Checklist. Barcelona: Lynx Edicions. sid. 192. ISBN 978-84-941892-9-6 
  8. ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4

Externa länkar redigera