Fiholm, Södermanland

ett slott i Eskilstuna kommun
Uppslagsordet ”Fiholms slott” leder hit. För säteriet och fideikommisset i Västmanland, se Fiholm, Västmanland.
Fiholms huvudbyggnad.

Fiholm är ett slott vid Mälaren i Jäders socken, Eskilstuna kommun.

HistoriaRedigera

 
Fiiholm avbildat i Suecia-verket 1695.
 
Fiholms stenladugård.

Fiholms gods nämns för första gången 1275 i och med att kung Valdemar Birgersson daterade ett brev i "Fyæholm" den 5 februari 1275. Fiholm såldes den 23 april 1402 till drottning Margareta av Erik Valdemarssons änka Ermegard. Redan två år senare, 1404, donerades Fiholm av Erik av Pommern till Johanniterklostret i Eskilstuna.

År 1562 erhöll riksrådet Gabriel Kristiernson Oxenstierna Fiholm som förläning av kung Erik XIV.

När Axel Oxenstierna år 1617 ärvde Fiholm, planerade han att uppföra ett slott. Han anlitade bland annat Nicodemus Tessin den äldre och två ståtliga flygelbyggnader i fransk-holländsk renässansstil byggdes och stod färdiga 1642. Själva huvudbyggnaden ritades 1642 av den franske arkitekten Simon de la Vallée i holländsk renässansstil, men den blev aldrig uppförd. En bidragande orsak kan ha varit att Simon de la Vallée hastigt avled 1642 efter att ha blivit nedslagen av överste Erik OxenstiernaStortorget i Stockholm. Inte heller anlades renässansträdgården ner mot Sörfjärden av Mälaren. Arkitekten utförde liksom till Riddarhuset i Stockholm ett större och ett mindre förslag, där byggherren valde det större av dem båda med en åtta alnar längre huvudbyggnad och två alnar längre flygelbyggnader (En aln = 59,5 cm). En av de bevarade projektritningarna visar ett skyddstak över den stora fritrappan, en eftergift för den tidens svåra vintrar som måste ha stört huvudfasadens estetiska verkan. Arkitekten synes ha utformat den stora anläggningen med starka intryck av det gigantiska franska renässansslottet Charleval som liksom Fiholm aldrig blev fullbordat.

En kanditatuppsats i ämnet informationsdesign har framlagts 2018 vid Mälardalens högskola där en 3D bild och byggnadsmodell i papper har utförts av den aldrig uppförda huvudbyggnaden. Denna och två affischer användes i en utställning av traktens hembygdsmuseum om byggherren rikskansler Axel Oxenstierna. Till följd av att de byggda flyglarnas fönstermått använts (huvudbyggnaden måste haft större och ögre fönster) har väggpartierna blivit för breda i relation till fönsteröppningarna och den stora frontespisens form kan ifrågasättas, då den avviker från de utförda flyglarnas.Likaså är fönsteromfattningarna med radierande slutstenar som på Fiholmsflyglarna ett tillägg av de stenmästare som arbetade i en mer ålderdomlig stil, här borde de klassicistiska fönsterramarna i sten på Tidö ha passat bra som man vet har ritats av de la Vallée. Ändock är upplägget mycket intressant och resultatet ger oss en god uppfattning av hur högslottet kan ha sett ut om det hade byggts.

Slottet köptes 1784 av Joakim Beck-Friis. Han gjorde egendomen till fideikommiss tillsammans med Börringekloster i Skåne. År 1791 lät Gustav III utnämna fideikommissen till grevskap, det enda i Sverige.

Till gården hör flera grupper arbetarbostäder, huvudsakligen uppförad under 1800-talet. Bland de äldsta märks de timrade, panelade och rödmålade husen för trädgårdsmästaren, mjölaren och smeden samt den så kallade "Knolburen" där godset ogifta drängar bodde. Under slutet av 1800-talet uppfördes Långbygget, Änkehuset och Stenhuset tre arbetarbostäder med tillhörande lång vedbodslänga samt den ljusputsade Fiskarstugan invid Sörfjärden. Huvuddelen av godsets ekonomibyggnader härrör även de från slutet av 1800-talet. Sydost om slottsflyglarna invid allén mot Bränne ligger vid Kvarnbacken ett par arbetarlängor samt grunden efter Fiholms väderkvarn. Längre ut ligger Fiholmsby, en gårdanläggning från början av 1900-talet.[1]

Verksamheten idagRedigera

Fiholm såldes 1907 av Corfitz Beck-Friis, varvid fideikommissnaturen överfördes på kapital. Egendomen har därefter styckats. Dessförinnan omfattade Fiholm i socknarna Jäder, Kjula samt Barva 29 113/220 mantal. Ägare till återstoden av Fiholm (6 1/4 mantal) blev kabinettskammarherre Eric Hallin. I dag ägs slottet av Charlott och Göran Mörner.

Se ävenRedigera

Vidare läsningRedigera

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefulla miljöer i Södermanland, artikel i Sörmlandsbygden 1988:2

Externa länkarRedigera