Öppna huvudmenyn

Joakim Beck-Friis

greve, riksråd
Fler personer med samma namn, se Joachim Beck-Friis

Joakim Beck-Friis, född 22 juli 1722 och död 3 augusti 1797 på Börringeklosters slott, var en svensk ämbetsman.

Joakim Beck-Friis föddes som son till majoren Corfitz Ludvig Beck-Friis och Maria Sofia Skogh, av den skånska adelssläkten Beck-Friis. Han studerade vid Lunds universitet och ingick i statlig tjänst 1740. Beck-Friis avancerade ganska snabbt, och blev hovrättsråd 1757 och revisionssekreterare 1761. Som en nitisk medlem av hattpartiet vid riksdagarna, upphöjdes han vid partiets seger 1769 till riksråd och erhöll 1770 serafimerbandet. I rådet utsattes han för motpartiets hat genom att i första hand privilegiera partikamrater vid ämbetsutnämningar och blev av det samma avlägsnad från sin plats vid mössornas maktövertagande i maj 1772, men fick återkomma till samma position i augusti efter Gustav III:s statskupp. Beck-Friis satt kvar som riksråd fram till 1789, då Gustav III gjorde slut på institutionen med kungliga råd. Han överflyttades nu till rikets allmänna ärenders beredning, men lämnade helt statens tjänst 1793.

Beck-Friis har dock främst gjort sig känd som instiftare av ett eget grevskap – det enda i sitt slag i Sverige. Vid faderns död blev han innevahare av de stora Friiska fideikommissegendomarna i Danmark, och erhöll av Kristian VII tillåtelse att sälja dem mot utbyte av andra gods i Sverige. Han inköpte då Fiholm och sökte hos Gustav III rätt, vilket beviljades honom 1791, att inrätta grevskap av Fiholm tillsammans med egendomen Börringekloster. Den som träder i besittning av egendomen tilldelas automatiskt namn och vapen av grevliga ätten Beck-Friis. Då Joakim Beck-Friis dog utan arvingar 1797, gick grevskapet i arv till hans brorson Corfitz Ludvig Beck-Friis.

Joakim Beck-Friis gifte sig 1745 med friherrinnan Vilhelmina Staël von Holstein.

Se ävenRedigera

KällorRedigera

Företrädare:
Peter von Psilander
Landshövding i Kronobergs län
17631769
Efterträdare:
Adam Johan Raab