Wikipedia

Fibromyalgi

medicinskt syndrom som främst kännetecknas av långvarig smärta och allodyni i så mån att relativt lätta tryck uppfattas som smärta

Fibromyalgi (latin: fibro-, "vävnad", grekiska: μυώ, myo-, "muskel", grekiska: άλγος, algos-, "smärta", syftande på muskel- och vävnadssmärta) eller fibromyalgisyndrom är ett medicinskt syndrom som främst kännetecknas av långvarig smärta och allodyni i så mån att relativt lätta tryck uppfattas som smärta.[1] Fibromyalgipatienter har ofta också andra symptom, såsom sömnsvårigheter, trötthet och stelhet.

Fibromyalgi
De ömma punkter som används för att ställa fibromyalgidiagnos.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M79.7
ICD-9729.1
Medlineplus000427
eMedicinemed/790 
MeSHsvensk engelsk

Typiskt för fibromyalgi är att smärtmaximum migrerar mellan olika kroppsdelar och att smärtan även varierar från dag till dag. Patienterna har framförallt ont i muskler och muskelfästen, men kan även ha ledsmärta.[2][3] En tredjedel av dem som har fibromyalgi har spontana uppehåll i smärtan.[4][5][6][7]

Fibromyalgi uppskattas drabba 2–4 procent av befolkningen; omkring 9 av 10 drabbade är kvinnor.[8] Det finns inget erkänt botemedel mot fibromyalgi, men vissa behandlingar har genom klinisk prövning visat sig vara effektiva för att reducera symptom, inklusive psykologiska eller beteendemässiga terapier, medicin, patientutbildning och fysisk motion.[9][10][11][12]

Etiologi och patofysiologi redigera

Fibromyalgi är ett idiopatiskt syndrom med okänd eller oklar orsak.[9][13][14] Smärtan vid fibromyalgi bedöms vara nociplastisk vilket kännetecknas av en förändrad nociception (men utan tecken på verklig eller hotande vävnadsskada, respektive utan sjukdom eller skada i det somatosensoriska systemet).[15]

Andra teorier redigera

På grund av avsaknaden av abnormaliteter vid fysisk undersökning och avsaknaden av objektiva diagnosiska tester har diagnosen varit helt eller delvis ifrågasatt. [16][17] Tidigare har sjukdomsbilden ofta ansetts psykosomatisk och patienterna fick ibland etiketten SVBK i journalen.[18]

Orsaker både i muskler, centrala nervsystemet och neuroendokrina störningar i det sympatiska nervsystemet har föreslagits. Hos upp till 80% av patienterna börjar smärtan lokalt och det har föreslagits att fibromyalgi utvecklas som en följd av att mångårig lokal smärta stör hjärnans smärtfiltrerande centra som då inte längre filtrerar "brussignaler" i nervsystemet som därför registreras av hjärnan som smärta.[3] Flera hjärnscanningsstudier har visat bevis för möjliga neurologiska skillnader hos personer med fibromyalgi och friska kontrollpersoner, men enbart som korrelation och inte kausalitet.[16] Fibromyalgi anses kunna orsakas av utdragen och/eller allvarlig stress under barndomen eller vuxenlivet.[19][20]

En term som lanserats för att komma ifrån idén att fibromyalgi skulle vara psykosomatisk är att det är en neurosomatisk sjukdom, alltså orsakad av nervsystemet snarare än i ett samspel mellan psyket och kroppens funktioner.[18]. Fibromyalgi är oftare än hos andra grupper av patienter som lider av långvarig smärta kopplad till posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), men det finns även kopplingar mellan fibromyalgi och andra psykiska sjukdomar som depression och ångestsyndrom.[21][22][23] Förekomsten av fibromyalgi hos patienter med de reumatiska diagnoserna RA och SLE är ungefär 10 gånger högre än hos normalbefolkningen.[24] Samsjukligheten i andra svårdefinierade och ifrågasatta sjukdomar såsom kroniskt trötthetssyndrom och multipel kemisk känslighet är hög.[9][25]

Diagnostik och symtombild redigera

Fibromyalgi är ett kliniskt syndrom där diagnosen ställs enligt kriterier fastställda av American College of Rheumatology.[2] Blodprover och generell klinisk undersökning har inget värde för att fastställa diagnosen, men är i regel nödvändiga för differentialdiagnostik.


Kriterier för att ställa diagnosen fibromyalgi enligt ACR 90 är:

  • utbredd smärta som varat i minst tre månader
  • smärta i alla fyra kvadranter (vänster och höger sida av både över- och underkropp)
  • smärta vid tryck motsvarande 4N/cm2 på minst 11 av 18 särskilt definierade punkter.[3]


75 procent av de drabbade har sömnstörningar och 70 procent lider av så uttalad trötthet att detta är ett lika stort problem som smärtan. 70 procent av patienterna känner sig stela på morgonen. Vid svår fibromyalgi kan man även se kognitiva symptom som koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och svårigheter att hantera stress.[3][26] Förutom muskelvärk kan värken även finnas i lederna. Även symptom som dysfagi (svårigheter att svälja) förekommer[27][28] liksom magproblem och problem med urinblåsan[29] och parestesier (domningar och stickningar).[30]

Behandling redigera

Behandlingsansvar redigera

Enligt svensk praxis diagnosticeras och behandlas fibromyalgi i primärvården.[24] Kontakt med specialistvårdsmottagning inom reumatologi eller neurologi anses därför inte indicerat annat än vid komplicerade differentialdiagnostiska överväganden. Remiss till multimodalt smärtteam kan vara indicerat om smärtan trots försök med sedvanlig behandling ger betydande funktionsnedsättning i vardagen.[31]

Terapimetoder redigera

Det finns ingen tillförlitlig botande behandling enligt nuvarande vetenskap och beprövad erfarenhet. SBU publicerade 2021 en systematisk översikt av befintlig forskning[32] som visade att det saknas tillräckligt många välgjorda studier med långtidsuppföljning för att bedöma sannolikheten att olika behandlingar ger varaktig förbättring vid fibromyalgi[32]. Enligt översikten går det inte att vetenskapligt avgöra om olika behandlingar är effektiva och hur effektiva de i så fall är.[32]

Grundbulten i behandlingen är att företa adekvat utredning, ge patienten information och att ha ett empatiskt förhållningssätt.[24] Utöver det kan flera terapeutiska metoder vara till nytta:

Läkemedelsbehandling redigera

Behandling med lågdos av tricykliska antidepressiva (förslagsvis amitriptylin) i upptrappningsschema kan ge minskad smärta och lindra sömnrubbning.[3] Amitriptylin har indikation för neuropatisk smärta och kan vara verksamt oavsett psykiatrisk samsjuklighet.[33] Behandling med SNRI (t. ex. duloxetin) för patienter utan samsjuklighet har ansetts mer tveksam och det har föreslagits att den ska förbehållas patienter som genomgår multimodal smärtbehandling.[34] SBU:s systematiska översikt 2021 visade att för två läkemedel, duloxetin och pregabalin, skattar patienter själva i studier att de förbättrats efter 3 månaders behandling[32], att duloxetin kan minska smärtpåverkan, depression och fatigue[32] samt att pregabalin kan minska fibromyalgisymtom och smärtintensitet samt förbättra sömnkvalitet efter 3 månader[32]. Vanliga receptfria värktabletter som paracetamol och NSAID har tveksam effekt mot fibromyalgismärtor, men kan med fördel användas av fibromyalgipatienter som drabbas av vanlig nociceptiv smärta.[3]

Fysioterapi, träning och kost redigera

Fysioterapi betraktas som en del i behandlingen av fibromyalgi. Fysioterapeutisk behandling har i randomiserade kontrollerade studier visat potential att minska smärta, öka funktionsgrad och livskvalitet.[35] Utöver fysioterapi anses det bra om patienten har en tillräckligt hög aktivitetsnivå i vardagen och inte ägnar sig åt överdrivet undvikande av aktivitet eftersom ett sådant stört smärtbeteende på sikt kan leda till paradoxal smärtökning.[36] Ansträngningsgraden kommer dock att begränsas vid både fysioterapi och vanlig fysisk aktivitet och måste individanpassas till patienten.

En litteratursökning från 2019 gjord av svenska SBU fann flera systematiska översikter som beskrev ett mycket begränsat forskningsläge gällande effekten av kost vid fibromyalgi och behandling av fibromyalgi.[37] Kostbehandling och dietistkontakt är dock indicerat vid samsjuklighet i IBS

Psykoterapi redigera

Kontakt med psykolog eller psykoterapeut kan vara indicerat särskilt vid psykiatrisk samsjuklighet, men även annars beroende på patientens situation. Både kognitiv beteendeterapi (KBT) och acceptance and commitment therapy (ACT) kan ha effekt mid långvarig smärta.[38]

Smärtskola och multimodal smärtrehabilitering redigera

Program som tidigare benämndes smärtskola, men idag oftare kallas multimodal smärtrehabilitering kan vara indicerade vid uttalad eller terapiresistent fibromyalgi. Vid multimodal rehabilitering samlar man olika personalkategorier: läkare, sköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut och psykolog eller psykoterapeut. Tanken är att samordna insatserna kring patienten. Evidensläget kring de enskilda insatserna är gott, och en systematisk översikt[39] från SBU år 2021 visade att  hälsoeffekterna vid långvarig smärta av multimodala och interdisciplinära behandlingar är jämförbara med andra insatser – och kan vara mer effektiva.[39]

Multimodala behandlingsprogram innehåller ofta fysisk träning med låg intensitet, exempelvis träning i varmvattenbassäng och ergonomisk träning, kroppskännedomsövningar exempelvis ur Feldenkraismetoden eller metoden basal kroppskännedom, och KBT/ACT[3] Programmens olika komponenter syftar förutom den rena kroppsrörelsen till att lära sig leva på ett sådant sätt att man minskar den smärta som alstras och att mentalt hantera sin smärta.

Prognos redigera

Eftersom fibromyalgi är ett syndrom med okänd orsak och utan möjlighet till objektiv testning är det svårt att ge patienten någon prognos angående sjukdomens förlopp. Enskilda vetenskapliga fallrapporter har rapporterat om patienter där sjukdomen gått i remission, men det är att betrakta som undantagsfall.[40]

Se även redigera

Källor redigera

  1. ^ Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB et al. (3 april 1990). ”The American College of Rheumatology 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee”. Arthritis Rheum. "33" (2): ss. 160–72. doi:10.1002/art.1780330203. PMID 2306288. 
  2. ^ [a b] Karling, Sune Fredenberg, Ellen Vinge, Mats. ”Smärta och smärtbehandling | Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html#q1_39. Läst 18 november 2020. 
  3. ^ [a b c d e f g] Fibromyalgi av Eva Kosek, i Smärta och smärtbehandling, Mads Werner och Peter Strang (red). Liber, 2003
  4. ^ Henriksson KG. (2002). ”Is fibromyalgia a central pain state?”. J Musculoskel Pain. 2002; 10: 45-57.. 
  5. ^ Cöster L, Kendall S, Gerdle B, Henriksson C, Henriksson KG, Bengtsson (2008). ”A. Chronic widespread musculoskeletal pain - a comparison of those who meet criteria for fibromyalgia and those who do not.”. Eur J Pain. 12: 600-610.. 
  6. ^ Wentz KAH. (2012). ”Women with fibromyalgia: Distress avoidance interferes with gaps in pain.”. J Pain Manag. 5: 245-260.. 
  7. ^ Wentz K, Archer T (2017). ”Work Load and Heart Rate in Fibromyalgia: The Hub within “Pain Gaps” and Clinical Pain.”. J Chronic Dis Manag 2(1): 1011.. 
  8. ^ Buskila D, Cohen H. (3 april 2007). ”Comorbidity of fibromyalgia and psychiatric disorders.”. Curr Pain Headache Rep. "11" (5): ss. 333–8. doi:10.1007/s11916-007-0214-4. PMID 17894922. 
  9. ^ [a b c] Deary V, Chalder T, Sharpe M (3 april 2007). ”The cognitive behavioural model of medically unexplained symptoms: a theoretical and empirical review”. Clin Psychol Rev "27" (7): ss. 781–97. doi:10.1016/j.cpr.2007.07.002. PMID 17822818. 
  10. ^ Häuser, Winfried; Thieme, Kati; Turk, Dennis C. (2010-01). ”Guidelines on the management of fibromyalgia syndrome - a systematic review”. European Journal of Pain (London, England) 14 (1): sid. 5–10. doi:10.1016/j.ejpain.2009.01.006. ISSN 1532-2149. PMID 19264521. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19264521. Läst 9 januari 2021. 
  11. ^ Kroenke, Kurt (2007-12). ”Efficacy of treatment for somatoform disorders: a review of randomized controlled trials”. Psychosomatic Medicine 69 (9): sid. 881–888. doi:10.1097/PSY.0b013e31815b00c4. ISSN 1534-7796. PMID 18040099. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/18040099. Läst 9 januari 2021. 
  12. ^ Woolfolk, Robert L.; Allen, Lesley A.; Tiu, Jade E. (2007-12). ”New directions in the treatment of somatization”. The Psychiatric Clinics of North America 30 (4): sid. 621–644. doi:10.1016/j.psc.2007.07.001. ISSN 1558-3147. PMID 17938037. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/17938037. Läst 9 januari 2021. 
  13. ^ PMID 14720312
  14. ^ Nimnuan C, Hotopf M, Wessely S (3 april 2001). ”Medically unexplained symptoms: an epidemiological study in seven specialities”. J Psychosom Res "51": ss. 361–7. doi:10.1016/S0022-3999(01)00223-9. 
  15. ^ Kosek, Eva (18 april 2018). ”Fibromyalgi”. Internetmedicin. https://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=492. Läst 25 december 2018. 
  16. ^ [a b] Wolfe F (3 april 2009). ”Fibromyalgia wars”. J Rheumatol. "36" (4): ss. 679–83. doi:10.3899/jrheum.081180. PMID 19342721. 
  17. ^ Goldenberg DL (3 april 1995). ”Fibromyalgia: why such controversy?”. Ann. Rheum. Dis. "54" (1): ss. 3–5. doi:10.1136/ard.54.1.3. PMID 7880118. PMC: 1005499. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&artid=1005499. 
  18. ^ [a b] fibromyalgi.nu, professor Robert Olins webversion av den egna boken Trötthet & värk
  19. ^ Schweinhardt P, Sauro KM, Bushnell MC. (3 april 2008). ”Fibromyalgia: a disorder of the brain?”. Neuroscientist. "14" (5): ss. 415–21. doi:10.1177/1073858407312521. PMID 18270311. 
  20. ^ Wentz K A H, Lindberg C, Hallberg L R-M. (2004). ””Psychological functioning in women with fibromyalgia. A grounded theory study.”.”. Health Care Women International 25:702 –729... 
  21. ^ ”Fibromyalgia-as-a-Variant-of-High-performing-PTSD--Negative-affect--Emotional-integrity-counter-play-and-functional-impairment-”. http://www.kenkyugroup.org/article/38/118/Fibromyalgia-as-a-Variant-of-High-performing-PTSD--Negative-affect--Emotional-integrity-counter-play-and-functional-impairment-. Läst 2018 09 21. 
  22. ^ Hellou R, Häuser W, Brenner I, Buskila D, Jacob G, et al. (2017). ”Self-Reported Childhood Maltreatment and Traumatic Events among Israeli Patients Suffering from Fibromyalgia and Rheumatoid Arthritis.”. Pain Res Manag 2017: 3865249. Published online 2017 Jan 11.. 
  23. ^ Yunus MB. (3 april 1983). ”Fibromyalgia syndrome: a need for uniform classification.”. J Rheumatol. "10" (6): ss. 841. PMID 6582267. 
  24. ^ [a b c] ”Viss - medicinskt och administrativt stöd för primärvården”. viss.nu. http://viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Reumatologi/Fibromyalgi1/. Läst 19 november 2020. 
  25. ^ Buchwald D, Garrity D (3 april 1995). ”Comparison of patients with chronic fatigue syndrome, fibromyalgia, and multiple chemical sensitivities”. Arch Intern Med "154" (18): ss. 2049–53. doi:10.1001/archinte.154.18.2049. PMID 8092909. 
  26. ^ Glass JM. (3 april 2006). ”Cognitive dysfunction in fibromyalgia and chronic fatigue syndrome: new trends and future directions.”. Curr Rheumatol Rep. "8" (6): ss. 425–9. doi:10.1007/s11926-006-0036-0. PMID 17092441. 
  27. ^ Wolfe F (3 april 1989). ”Fibromyalgia: the clinical syndrome”. Arthritis Rheum. "15" (1): ss. 1–18. PMID 2644671. 
  28. ^ Wallace DJ, Hallegua DS. (3 april 2002). ”Fibromyalgia: the gastrointestinal link.”. Curr Pain Headache Rep. "8" (5): ss. 364–8. doi:10.1007/s11916-996-0009-z. PMID 15361320. 
  29. ^ Clauw DJ, Schmidt M, Radulovic D, Singer A, Katz P, Bresette J. (3 april 1997). ”The relationship between fibromyalgia and interstitial cystitis.”. J Psychiatr Res. "31" (1): ss. 125–31. doi:10.1016/S0022-3956(96)00051-9. PMID 9201654. 
  30. ^ Simms RW, Goldenberg DL. (3 april 1988). ”Symptoms mimicking neurologic disorders in fibromyalgia syndrome.”. J Rheumatol. "15" (8): ss. 1271–3. PMID 3184073. 
  31. ^ ”Vård och rehabilitering för smärta i Skåne”. 1177. https://www.1177.se/Skane/behandling--hjalpmedel/smartbehandlingar-och-rehabilitering/valj-smartmottagning/. Läst 19 november 2020. 
  32. ^ [a b c d e f] ”Behandling och rehabilitering vid fibromyalgi”. SBU, statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 15 december 2021. https://www.sbu.se/340. Läst 15 december 2021. 
  33. ^ ”Saroten® - FASS Vårdpersonal”. www.fass.se. https://www.fass.se/LIF/product?userType=0&nplId=19631018000065. Läst 19 november 2020. 
  34. ^ Karling, Sune Fredenberg, Ellen Vinge, Mats. ”Smärta och smärtbehandling | Läkemedelsboken”. lakemedelsboken.se. https://lakemedelsboken.se/kapitel/smarta/smarta_och_smartbehandling.html?search=fibrom&id=q1_39#facts_9. Läst 19 november 2020. 
  35. ^ Offenbächer, M.; Stucki, G. (2000). ”Physical therapy in the treatment of fibromyalgia”. Scandinavian Journal of Rheumatology. Supplement 113: sid. 78–85. doi:10.1080/030097400446706. ISSN 0301-3847. PMID 11028838. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11028838. Läst 20 november 2020. 
  36. ^ Monica Löfvander (3 april 1998). [https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/1998/17267.pdf ”Smärtbeteende – symtom eller kommunikation?”]. Läkartidningen. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/1998/17267.pdf. Läst 20 november 2020. 
  37. ^ ”Kost vid fibromyalgi”. Upplysningstjänsten 2019:10. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services. 3 juni 2019. https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbus-upplysningstjanst/kost-vid-fibromyalgi/. Läst 9 september 2019. 
  38. ^ ”Viss - medicinskt och administrativt stöd för primärvården”. viss.nu. http://viss.nu/Handlaggning/Vardprogram/Reumatologi/Fibromyalgi1/. Läst 20 november 2020. 
  39. ^ [a b] ”Multimodala och interdisciplinära behandlingar vid långvarig smärta. En systematisk översikt med utvärdering av effekter på hälsa och hälsoekonomiska aspekter.”. SBU, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. 15 december 2021. https://www.sbu.se/341. Läst 15 december 2021. 
  40. ^ Lattanzio, Silvia Maria; Imbesi, Francesca (2018). ”Fibromyalgia Syndrome: A Case Report on Controlled Remission of Symptoms by a Dietary Strategy”. Frontiers in Medicine 5: sid. 94. doi:10.3389/fmed.2018.00094. ISSN 2296-858X. PMID 29761101. PMC: 5936760. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29761101. Läst 20 november 2020. 

Externa länkar redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Fibromyalgi&oldid=50982644”