Öppna huvudmenyn

Fibromyalgi (lat., fibro-, vävnad, gr. myo-, muskel, gr. algos-, smärta, syftande på muskel- och vävnadssmärta) eller fibromyalgisyndrom är ett medicinskt syndrom som främst kännetecknas av långvarig smärta och allodyni i så mån att relativt lätta tryck uppfattas som smärta.[1] Fibromyalgipatienter har ofta också andra symtom, såsom sömnsvårigheter, trötthet och stelhet.

Fibromyalgi
De ömma punkter som används för att ställa fibromyalgidiagnos.
Klassifikation och externa resurser
ICD-10M79.7
ICD-9729.1
MedlinePlus000427
eMedicinemed/790 
MeSHsvensk engelsk

Typiskt för fibromyalgi är att smärtan flyttar sig mellan kroppsdelarna, så det är olika delar av kroppen som för tillfället gör mest ont medan någon annan kroppsdel är helt eller så gott som smärtfri, och att smärtan varierar från dag till dag. Patienterna har framför allt ont i musklerna. Kriterier för att ställa diagnosen fibromyalgi är smärta som varat i minst tre månader och som är spridd över kroppen samt att patienten upplever smärta vid tryck på minst 11 av 18 särskilt definierade punkter.[2] En tredjedel av de som har fibromyalgi har spontana uppehåll i smärtan [3][4][5][6]

75 % av de drabbade har sömnstörningar och 70 % lider av så stor trötthet att detta är ett lika stort problem i vardagen som smärtan. 70 % av patienterna känner sig stela på morgonen. Vid svår fibromyalgi kan man även se kognitiva symtom såsom koncentrationssvårigheter, minnessvårigheter och svårigheter att hantera stress.[2]

Förutom i musklerna kan värken även finnas i lederna.[2] Även symtom som dysfagi, svårigheter att svälja, förekommer.[7][8] magproblem och problem med urinblåsan,[9] parestesi, alltså domningar och stickningar,[10] och kognitiv dysfunktion.[11] Buskilla och Cohen konstaterar att "there are mounting data supporting comorbidity of fibromyalgia syndrome (FMS) and psychiatric conditions."[12] och refererar till åkommor såsom ångest, depression och posttraumatiskt stressyndrom. Inte alla med fibromyalgi upplever alla nämnda symptom.[13]

Fibromyalgi uppskattas drabba 2-4 % av befolkningen[12], omkring 9 av 10 drabbade är kvinnor. Det finns inget erkänt botemedel mot fibromyalgi, men vissa behandlingar har genom klinisk prövning visat sig vara effektiva för att reducera symptom, inklusive psykologiska eller beteendemässiga terapier,[14][15][16][17] medicin, patientutbildning och fysisk motion.

Innehåll

EtiologiRedigera

Orsakerna till fibromyalgi är oklara. Tidigare har sjukdomsbilden ofta ansetts psykosomatisk och patienterna fick ibland etiketten SVBK i journalen.[18] Orsaker både i muskler, centrala nervsystemet och neuroendokrina störningar i det sympatiska nervsystemet har föreslagits. Hos 80% av patienterna börjar smärtan mer lokalt, och det har föreslagits att fibromyalgi utvecklas som en följd av mångårig lokal smärta genom att det långvariga inflödet av smärtimpulser till hjärnan påverkar nervsystemet. Mycket talar för att kroppens egna smärthämmande system, som dämpar "brussignaler" så dessa inte når fram till hjärnan fungerar sämre vid fibromyalgi.[2] En term som lanserats för att komma ifrån den gamla benämningen att fibromyalgi skulle vara psykosomatisk är att det är en neurosomatisk sjukdom vilket ordagrant betyder att sjukdomen är orsakad av nervsystemet, istället för som i psykosomatiska fall av psyket.[18]. Fibromyalgi är mer än hos andra grupper av patienter som lider av långvarig smärta kopplat till Post Traumatiskt Stressyndrom[19][20]. Genom kvalitativ metod har ett psykologiskt fungerande i form av Det oskyddade självet kunnat identifieras.

BehandlingRedigera

Det finns ingen behandling som effektivt botar fibromyalgi. Enstaka patienter kan bli helt friska, men huvudsakligen inriktar sig behandlingen på att lindra symtom. Smärtlindrande farmakologisk behandling ges ofta med medel som oftast betraktas som antidepressiva, tricykliska antidepressiva, men ges i lägre doser än vid depression.[2] De är inte menade att fungera på psyket utan för att verka på de neuronala störningarna i smärtsystemet. Vanliga receptfria värktabletter har oftast dålig effekt på fibromyalgismärtor.[2]

Det råder delade meningar om huruvida fysisk träning är bra vid fibromyalgi eller ej. Det anses dock bra att patienten fortsätter ha en aktiv livsstil, och inte slutar röra på sig vilket annars lätt inträffar vid ständig smärta.

En vanlig behandling vid svårare fibromyalgi är träningsprogram om flera olika komponenter, som ibland kallas "smärtskola" eller liknande. De liknar de program som patienter med överrörlighetssyndrom eller Ehlers-Danlos syndrom ibland får gå igenom. De kan innehålla fysisk träning med låg intensitet, exempelvis i varmvattenbassäng, ergonomi och ergonomisk träning, kroppskännedomsövningar exempelvis ur Feldenkraismetoden eller metoden basal kroppskännedom, och KBT.[2] Programmens olika komponenter syftar förutom den rena kroppsrörelsen till att lära sig leva på ett sådant sätt att man minskar den smärta som alstras och att mentalt hantera sin smärta.

Som ett medicinskt oförklarat syndrom,[14][21][22] utan vetenskaplig konsensus i orsak eller orsaker, är fibromyalgi en kontroversiell diagnos. Många inom medicin anser att fibromyalgi är en "icke-sjukdom" på grund av avsaknaden av abnormaliteter vid fysisk undersökning, avsaknaden av objektiva diagnosiska tester,[23][24] och stor överlappning med andra föreslagna åkommor såsom kroniskt trötthetssyndrom och multipel kemisk känslighet.[14][25] Även om flera hjärnscanningsstudier har uppvisat bevis för möjliga neurologiska skillnader hos personer med fibromyalgi och friska kontroller, visar dessa studier bara korrelation och inte kausalitet,[23] och fibromyalgi kan orsakas av stress under barndomen eller utdragen och/eller allvarlig stress snarare än en primär störning i hjärnan.[26][27] Den amerikanske läkaren John Sarno har fört fram hypotesen att fibromyalgi orsakas av tension myosit syndrom, ett psykosomatiskt tillstånd.[28]

KällorRedigera

  1. ^ Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB et al. (10 oktober 1990). ”The American College of Rheumatology 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee”. Arthritis Rheum. "33" (2): ss. 160–72. doi:10.1002/art.1780330203. PMID 2306288. 
  2. ^ [a b c d e f g] Fibromyalgi av Eva Kosek, i Smärta och smärtbehandling, Mads Werner och Peter Strang (red). Liber, 2003
  3. ^ Henriksson KG. (2002). ”Is fibromyalgia a central pain state?”. J Musculoskel Pain. 2002; 10: 45-57.. 
  4. ^ Cöster L, Kendall S, Gerdle B, Henriksson C, Henriksson KG, Bengtsson (2008). ”A. Chronic widespread musculoskeletal pain - a comparison of those who meet criteria for fibromyalgia and those who do not.”. Eur J Pain. 12: 600-610.. 
  5. ^ Wentz KAH. (2012). ”Women with fibromyalgia: Distress avoidance interferes with gaps in pain.”. J Pain Manag. 5: 245-260.. 
  6. ^ Wentz K, Archer T (2017). ”Work Load and Heart Rate in Fibromyalgia: The Hub within “Pain Gaps” and Clinical Pain.”. J Chronic Dis Manag 2(1): 1011.. 
  7. ^ Wolfe F (10 oktober 1989). ”Fibromyalgia: the clinical syndrome”. Arthritis Rheum. "15" (1): ss. 1–18. PMID 2644671. 
  8. ^ Wallace DJ, Hallegua DS. (10 oktober 2002). ”Fibromyalgia: the gastrointestinal link.”. Curr Pain Headache Rep. "8" (5): ss. 364–8. doi:10.1007/s11916-996-0009-z. PMID 15361320. 
  9. ^ Clauw DJ, Schmidt M, Radulovic D, Singer A, Katz P, Bresette J. (10 oktober 1997). ”The relationship between fibromyalgia and interstitial cystitis.”. J Psychiatr Res. "31" (1): ss. 125–31. doi:10.1016/S0022-3956(96)00051-9. PMID 9201654. 
  10. ^ Simms RW, Goldenberg DL. (10 oktober 1988). ”Symptoms mimicking neurologic disorders in fibromyalgia syndrome.”. J Rheumatol. "15" (8): ss. 1271–3. PMID 3184073. 
  11. ^ Glass JM. (10 oktober 2006). ”Cognitive dysfunction in fibromyalgia and chronic fatigue syndrome: new trends and future directions.”. Curr Rheumatol Rep. "8" (6): ss. 425–9. doi:10.1007/s11926-006-0036-0. PMID 17092441. 
  12. ^ [a b] Buskila D, Cohen H. (10 oktober 2007). ”Comorbidity of fibromyalgia and psychiatric disorders.”. Curr Pain Headache Rep. "11" (5): ss. 333–8. doi:10.1007/s11916-007-0214-4. PMID 17894922. 
  13. ^ Yunus MB. (10 oktober 1983). ”Fibromyalgia syndrome: a need for uniform classification.”. J Rheumatol. "10" (6): ss. 841. PMID 6582267. 
  14. ^ [a b c] Deary V, Chalder T, Sharpe M (10 oktober 2007). ”The cognitive behavioural model of medically unexplained symptoms: a theoretical and empirical review”. Clin Psychol Rev "27" (7): ss. 781–97. doi:10.1016/j.cpr.2007.07.002. PMID 17822818. 
  15. ^ PubMed
  16. ^ PubMed
  17. ^ PubMed
  18. ^ [a b] fibromyalgi.nu, professor Robert Olins webversion av den egna boken Trötthet & värk
  19. ^ ”Fibromyalgia-as-a-Variant-of-High-performing-PTSD--Negative-affect--Emotional-integrity-counter-play-and-functional-impairment-”. http://www.kenkyugroup.org/article/38/118/Fibromyalgia-as-a-Variant-of-High-performing-PTSD--Negative-affect--Emotional-integrity-counter-play-and-functional-impairment-. Läst 2018 09 21. 
  20. ^ Hellou R, Häuser W, Brenner I, Buskila D, Jacob G, et al. (2017). ”Self-Reported Childhood Maltreatment and Traumatic Events among Israeli Patients Suffering from Fibromyalgia and Rheumatoid Arthritis.”. Pain Res Manag 2017: 3865249. Published online 2017 Jan 11.. 
  21. ^ PubMed
  22. ^ Nimnuan C, Hotopf M, Wessely S (10 oktober 2001). ”Medically unexplained symptoms: an epidemiological study in seven specialities”. J Psychosom Res "51": ss. 361–7. doi:10.1016/S0022-3999(01)00223-9. 
  23. ^ [a b] Wolfe F (10 oktober 2009). ”Fibromyalgia wars”. J Rheumatol. "36" (4): ss. 679–83. doi:10.3899/jrheum.081180. PMID 19342721. 
  24. ^ Goldenberg DL (10 oktober 1995). ”Fibromyalgia: why such controversy?”. Ann. Rheum. Dis. "54" (1): ss. 3–5. doi:10.1136/ard.54.1.3. PMID 7880118. PMC: 1005499. http://www.pubmedcentral.nih.gov/articlerender.fcgi?tool=pmcentrez&artid=1005499. 
  25. ^ Buchwald D, Garrity D (10 oktober 1995). ”Comparison of patients with chronic fatigue syndrome, fibromyalgia, and multiple chemical sensitivities”. Arch Intern Med "154" (18): ss. 2049–53. doi:10.1001/archinte.154.18.2049. PMID 8092909. 
  26. ^ Schweinhardt P, Sauro KM, Bushnell MC. (10 oktober 2008). ”Fibromyalgia: a disorder of the brain?”. Neuroscientist. "14" (5): ss. 415–21. doi:10.1177/1073858407312521. PMID 18270311. 
  27. ^ Wentz K A H, Lindberg C, Hallberg L R-M. (2004). ””Psychological functioning in women with fibromyalgia. A grounded theory study.”.”. Health Care Women International 25:702 –729... 
  28. ^ Sarno, Dr. John E. et al. (2006). The Divided Mind: The Epidemic of Mindbody Disorders. New York: HC. sid. 21–2, 235–7, 294–8. ISBN 0-06-085178-3 

Externa länkarRedigera