Europafilm

svenskt film- och biografbolag

Europafilm AB (ofta skrivet som AB Europa Film[1]) var ett svenskt film- och biografbolag. Bolaget bildades 1930 och upphörde i samband med fusionen med Svensk Filmindustri (SF) vid årsskiftet 1984/1985.

Europafilm AB
TypPrivat aktiebolag
HuvudkontorSverige Stockholm, Sverige
BranschFilmbolag
Historik
Grundat1930
Gick upp iSF Studios
Uppköpt avBonniers – 1984
Upplöst1984

Historia

redigera
 
Gustav Scheutz.

Europafilm grundades 1930 av bröderna Gustav Scheutz och Per Scheutz, med stöd av regissören Schamyl Bauman. Namnet hade Bauman låtit registrera några år tidigare. Tanken var att börja importera europeiska talfilmer men snart bestämde bolagets ledning att svensk tonfilm var något att satsa på.[2]

Bolagets första film blev Kärlek och landstorm som Bauman själv regisserade. Film började spelas in sommaren 1931 i Åbo. Efter problem med inspelningen – ljudet hade försvunnit på grund av felaktig hantering av filmen – så färdigställdes filmen i Stockholm. Filmen blev en oväntat stor framgång och Gideon Wahlberg, som skrivit förlagan och spelade huvudrollen, skulle kommande år leverera fler pjäser som blev framgångsrika filmer som bidrog till att göra Europafilm till en solid filmindustri.[2]

Inspelningslokaler blev från 1933 en nedlagd cementplattefabrik i Mariehäll i Bromma, Stockholm där tre filmstudios uppfördes.[2] Europa Film hyrde fabrikslokalerna från hösten 1932 och köpte dem 1933. Det var Emil A. Pehrsson (senare Lingheim) som hittade lokalerna.[2][3] Anledningen till flytten var inspelningen av Fridolf i lejonkulan med cirkusdjur som krävde utrymme.[2] År 1943 köpte Europafilm Folkteatern, och under några år fungerade den som biograf parallellt med teaterverksamheten.

Biograf Saga i Stockholm var bolagets stora premiärbiograf. Den byggdes 1937 i en av de nya kontorsfastigheterna längs Kungsgatans norra sida. År 1941 övertog Europafilm även aktiemajoriteten i AB Stjärnbiografer och fick därmed tillgång till flera biografer i övriga Sverige. Antalet biografer var cirka 100 år 1980.[4] Bolaget hade också ett samarbete med Anders Sandrew.[2]

Uppgång

redigera
 
Klockorna i Gamla stan (1946).

Den stora uppgången för Europafilm kom med Edvard Persson som blev en folkkär artist och vars filmer rönte mycket stor framgång över hela Sverige. Det var oftast soliga komedier med muntra budskap och ständiga lyckliga slut. Gustav Scheutz engagerade Weyler Hildebrand som i början av 1930-talet var regissör och manusförfattare till filmerna Muntra musikanter och Fridolf i lejonkulan (1933). Hildebrand regisserade även Söderkåkar av Gideon Wahlberg 1932 där Edvard Persson tonfilmdebuterade. Under 1940-talet producerades kostymfilmer som Lasse-Maja (1941) och Åke Ohbergs Snapphanar (1942) med manus av Karl Ragnar Gierow.[5]

1946 spelade Europafilm in Sveriges första färgfilm, Klockorna i Gamla stan. Den filmades i Cinecolor med Edvard Persson i huvudrollen. Bolaget kunde 1946 fira mottagandet av totalt nio Charlie-statyetter, ett kortlivat filmpris, för Åsa-Hanna med manus av Barbro Alving och Elin Wägner och Anders Henriksons Blod och Eld.[2] 1948 köpte Europafilm tillsammans med Anders Sandrew filmlaboratoriet AB Film Labor.

För Leva på "Hoppet" i regi av Göran Gentele mottog Europafilm en silverbjörn vid filmfestivalen i Berlin. Gentele gjorde även komedier som Fröken April (1958) och Sängkammartjuven (1959) för Europafilm.[5] Från mitten på 1950-talet stagnerade Europafilm med färre produktioner och mindre publikdragande filmer. Dess tidigare stora dragplåster Edvard Persson avled 1957. I takt med introduktionen av TV i Sverige permanentades stagnationen för bolaget och branschen i stort. Det minskade antalet biobesök och högre produktionskostnader ledde till samarbeten med tidigare konkurrenter. Bolaget hade även en omfattande produktion av beställningsfilm: reklam-, skol- och informationsfilmer. Bolaget byggde upp en omfattande ljudkopieringsverksamhet.[4]

Renässans

redigera

När Bo Widerberg kritiserade den svenska filmen i början av 1960-talet kom Gustav Scheutz överraskande att erbjuda honom att göra film på Europafilm vilket ledde fram till de kritikerrosade filmerna Barnvagnen (1963) och Kvarteret Korpen (1963). Även Jörn Donner gjorde film på Europafilm sedan filmavtalet väckt Gustav Scheutz intresse för kvalitetsfilm.[6] Roy Andersson gjorde filmen En kärlekshistoria (1970) för Europa Film efter att SF tackat nej.[7]

I mitten av 1970-talet kom en ny uppgång för Europafilm med filmer som Janne Halldoffs Polare, Jack och Dante - akta're för Hajen!. 1979 kom Lasse Åbergs Repmånad som rönte stor framgång som sedan följdes upp 1980 med Sällskapsresan och som gjorde Åberg till en stor stjärna inom svensk film. Nu satsade Europafilm framåt med egna produktioner, inköp av filmer från utlandet och utbyggnad av sitt nya huvudkontor. Huvudkontoret förlades bredvid studiohusen på Tappvägen i Mariehäll i Bromma. Tidigare hade huvudkontoret med lager varit placerat på Kungsgatan 24 ovanför paradbiografen Saga.

Nedgång och slutet

redigera

På grund av några felsatsningar i början av 1980-talets första år kom företaget i ekonomiskt trångmål. De främsta felsatsningarna gjordes av dåvarande VD:n Torbjörn Sjöberg som köpte distributionskontrakt till olika amerikanska filmer för visning i Sverige. Kontrakten gjordes upp i dollar och när sedan dollarn ökade i värde med 100 %[källa behövs] blev filmerna dubbelt så dyra i inköp. Sedan gjordes mastodontsatsningen Kalabaliken i Bender som blev ett ekonomiskt misslyckande.

Det konkursmässiga[8] Europafilm köptes 1984 av Bonniers från ägarfamiljen Scheutz för 22 miljoner kronor.[9] Scheutz fusionerade därefter med sitt film- och biografbolag Svensk Filmindustri. Europafilms tidigare studioateljéer i Bromma köptes av grammofonbolaget Sonet. Under den här tiden producerades den film som avsåg att dra upp Europafilm ur nedgången - Sällskapsresan II – Snowroller.

Verkställande direktörer

redigera

Grammofonavdelningen

redigera

Europafilm hade också en grammofonavdelning som bedrev omfattande skivutgivning. Under 1970-talet gav man på etiketten Ljudspår bland annat ut en rad plattor med proggrörelsen närstående musiker. Bland utgivningarna märks Fläsket brinner, Björn Isfält, Mikael Ramel, Janne Schaffer, Skäggmanslaget, Bernt Staf, Ted Ström, Lasse Tennander, Vargen, Rolf Wikström, Vildkaktus, Cornelis Vreeswijk, Tom Zacharias och Finn Zetterholm.

Filmproduktioner i urval

redigera
År Titel Regissör
1931 Kärlek och landstorm John Lindlöf och Schamyl Bauman
1932 Söderkåkar Weyler Hildebrand
1932 Muntra musikanter Weyler Hildebrand
1932 Ett skepp kommer lastat Thure Alfe
1933 Lördagskvällar Schamyl Bauman
1933 Hemliga Svensson Schamyl Bauman
1934 Fridolf i lejonkulan Weyler Hildebrand
1933 Den farliga leken Weyler Hildebrand
1934 Kvinnorna kring Larsson Schamyl Bauman
1934 Hon eller ingen Gösta Rodin
1934 Flickorna från Gamla Sta'n Schamyl Bauman
1934 Äventyr på hotell Gösta Rodin
1935 Tjocka släkten Sölve Cederstrand
1935 Skärgårdsflirt Arne Bornebusch
1935 Larsson i andra giftet Schamyl Bauman
1935 Flickor på fabrik Sölve Cederstrand
1936 Våran pojke Arne Bornebusch
1936 Söder om landsvägen Gideon Wahlberg
1936 Raggen - det är jag det Schamyl Bauman
1936 Kvartetten som sprängdes Arne Bornebusch
1936 Familjen som var en karusell Schamyl Bauman
1937 Skicka hem nr. 7 Schamyl Bauman
1937 Bergslagsfolk Gunnar Olsson
1937 Än leva de gamla gudar Schamyl Bauman
1938 Storm över skären Ivar Johansson
1938 Sol över Sverige Arne Bornebusch
1938 Kustens glada kavaljerer Ragnar Arvedson
1938 I nöd och lust Ivar Johansson
1938 Du gamla du fria Gunnar Olsson
1939 Vi på Solgläntan Gunnar Olsson
1939 Spöke till salu Ragnar Arvedson
1939 Skanör-Falsterbo Emil A. Pehrsson
1939 Kalle på Spången Emil A. Pehrsson
1939 Frun tillhanda Gunnar Olsson
1940 Romans Åke Ohberg
1940 Hennes melodi Thor Brooks
1940 Hanna i societén Gunnar Olsson
1940 En sjöman till häst Emil A. Pehrsson
1940 Blyge Anton Emil A. Pehrsson
1940 ... som en tjuv om natten Börje Larsson och Ragnar Arvedson
1941 Ung dam med tur Ragnar Arvedson
1941 Soliga Solberg Emil A. Pehrsson
1941 Snapphanar Åke Ohberg
1941 Så tuktas en äkta man Ragnar Arvedson
1941 Lasse-Maja Gunnar Olsson
1942 Stinsen på Lyckås Emil A. Lingheim
1942 Sol över Klara Emil A. Lingheim
1942 Kvinnan tar befälet Gunnar Olsson
1942 Fallet Ingegerd Bremssen Anders Henrikson
1942 En äventyrare Gunnar Olsson
1943 När ungdomen vaknar Gunnar Olsson
1943 Livet på landet Bror Bügler
1943 En flicka för mej Börje Larsson
1943 Elvira Madigan Åke Ohberg
1944 Vår Herre luggar Johansson Sigurd Wallén
1944 Stopp! Tänk på något annat Åke Ohberg
1944 Skeppar Jansson Sigurd Wallén
1944 När seklet var ungt Gunnar Olsson
1944 Hemsöborna Sigurd Wallén
1944 Gröna Hissen Börje Larsson
1945 Trötte Teodor Anders Henrikson och Bengt Janzon
1945 Flickor i hamn Åke Ohberg
1945 Den glade skräddaren Gunnar Olsson
1945 Blod och eld Anders Henrikson
1945 Änkeman Jarl Sigurd Wallén
1946 Möte i natten Hasse Ekman
1946 Medan porten var stängd Hasse Ekman
1946 Klockorna i Gamla Sta'n Ragnar Hyltén-Cavallius
1946 Det glada kalaset Lennart Wallén och Bengt Ekerot
1946 Brita i grosshandlarhuset Åke Ohberg
1946 Barbacka Bengt Ekerot
1946 Åsa-Hanna Anders Henrikson
1947 Nyckeln och ringen Anders Henrikson
1947 Jens Månsson i Amerika Bengt Janzon
1947 Får jag lov, magistern! Börje Larsson
1947 En fluga gör ingen sommar Hasse Ekman
1947 Det vackraste på jorden Anders Henrikson
1947 Bröllopsnatten Bodil Ipsen
1948 Vart hjärta har sin saga Bror Bügler
1948 Var sin väg Hasse Ekman
1948 Janne Vängmans bravader Gunnar Olsson
1948 Glada paraden Emil A. Lingheim och Nils-Gustaf Holmquist
1948 Flickan från fjällbyn Anders Henrikson
1949 Sven Tusan Gösta Stevens
1949 Kvinnan som försvann Anders Ångström
1949 Janne Vängman på nya äventyr Gunnar Olsson
1949 Huset no. 17 Gösta Stevens
1949 Boman får snurren Åke Söderblom
1950 Ung och kär Åke Ohberg och Per Gunvall
1950 Restaurant Intim Hampe Faustman
1950 Regementets ros Bengt Järrel
1950 Pimpernel Svensson Emil A. Lingheim
1952 Janne Vängman i farten Gunnar Olsson
1952 Farlig kurva Egil Holmsen
1952 Drömsemester Gösta Bernhard
1953 Marianne Egil Holmsen
1953 Kungen av Dalarna Emil A. Lingheim och Gösta Bernhard
1953 Göingehövdingen Åke Ohberg
1953 Flickan från Backafall Bror Bügler
1954 En natt på Glimmingehus Torgny Wickman
1955 Janne Vängman och den stora kometen Bengt Palm
1955 Giftas Anders Henrikson
1956 Rätten att älska Mimi Pollak
1956 Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner Hasse Funck
1956 Ett dockhem Anders Henrikson
1956 Där möllorna gå... Bengt Järrel
1957 Värmlänningarna Göran Gentele
1957 Enslingen Johannes Gösta Bernhard
1958 Fröken April Göran Gentele
1959 Sängkammartjuven Göran Gentele
1961 Ljuvlig är sommarnatten Arne Mattsson
1963 Kvarteret Korpen Bo Widerberg
1967 Elvira Madigan Bo Widerberg
1969 Miss and Mrs. Sweden Göran Gentele
1970 En kärlekshistoria Roy Andersson
1976 Sven Klangs kvintett Stellan Olsson
1979 Repmånad Peter Hald och Lasse Åberg
1980 Sällskapsresan Lasse Åberg
1981 Göta kanal eller Vem drog ur proppen? Hans Iveberg
1982 Gräsänklingar Hans Iveberg
1983 Lyckans ost Kjell Sundvall
1983 Kalabaliken i Bender Mats Arehn

Referenser

redigera
  1. ^ ”AB Europa Film - Uppslagsverk”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ab-europa-film. Läst 18 september 2020. 
  2. ^ [a b c d e f g] Waldekranz 1980
  3. ^ http://www.filmsoundsweden.se/ljudbilder/ef_bilder/pages/ef_00.htm
  4. ^ [a b] Föreningen Stockholms företagsminnen, årsböcker 1985–1987
  5. ^ [a b] https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/6379
  6. ^ Sverige: Resor i ett främmande land, Jörn Donner
  7. ^ Mårten Blomkvist. "Var Nicholson skadad på riktigt?", Dagens Nyheter, 3 februari 2012. Läst den 9 februari 2012.
  8. ^ ”Fusionen mellan Svensk Filmindustri och Europa Film”. www.filmsoundsweden.se. http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/europa_film_slut.html. Läst 18 september 2020. 
  9. ^ http://www.filmsoundsweden.se/backspegel/europa_film_slut.html

Vidare läsning

redigera
  • Waldekranz, Rune (1980). Paradoxen Gustav Scheutz. Stockholm: Europa film. Libris 681130 
  • Jungstedt, Torsten (1980). Europa film 50 år. Stockholm: Europa film 

Externa länkar

redigera