Sällskapsresan

svensk film från 1980 regisserad av Lasse Åberg
För andra betydelser, se Sällskapsresan (olika betydelser).

Sällskapsresan (egentligen Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten[1]) är en svensk komedifilm från 1980 i regi av Lasse Åberg. I huvudrollerna ses Åberg, Jon Skolmen, Kim Anderzon, Roland Janson, Magnus Härenstam och Sven Melander. Det är den första filmen i en serie om och med antihjälten Stig-Helmer Olsson (även om en snarlik rollfigur förekommer i filmen Repmånad från 1979, då med namnet Helge Jonsson) och hans vänner. Filmen hade biopremiär i Sverige den 22 augusti 1980.[2]

Sällskapsresan
eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten
GenreKomedi
RegissörLasse Åberg
Peter Hald (teknisk regissör)
ProducentBo Jonsson
ManusLasse Åberg
Bo Jonsson
SkådespelareLasse Åberg
Jon Skolmen
Kim Anderzon
Roland Janson
Magnus Härenstam
Sven Melander
Lottie Ejebrant
Ted Åström
OriginalmusikBengt Palmers
FotografJörgen Persson
KlippningSylvia Ingemarsson
ProduktionsbolagViking Film AB
AB Europa Film
AB Ri-Film
DistributionAB Europa Film (1980)
AB Svensk Filmindustri (1994)
Premiär22 augusti 1980 (Sverige)
Speltid107 minuter
LandSverige Sverige
SpråkSverige Svenska
Spanien Spanska
UppföljareSällskapsresan II – Snowroller (1985)
IMDb SFDb Elonet

Handling redigera

Stig-Helmer åker på charterresa till den fiktiva orten Nueva Estocolmo (’Nya Stockholm’) på Gran Canaria. Huvudberättelsen kretsar kring Stig-Helmer Olsson (Lasse Åberg) och norrmannen Ole Bramserud (Jon Skolmen), som av en slump hamnar bredvid varandra på flygplanet och sedan också tvingas dela hotellrum.

Andra rollfigurer som dyker upp är systrarna Siv och Maj-Britt (Kim Anderzon och Lottie Ejebrant), det nygifta paret Storch (Svante Grundberg och Eva Örn), koleriske Gösta Angerud (Roland Jansson) samt läkaren dr B. A:son Levander (Magnus Härenstam) – som lurat Stig-Helmer att smuggla pengar åt honom i ett paket. Dessutom syns Berra Olsson (Sven Melander) och Robban (Weiron Holmberg), som under hela filmen letar efter ”Pepes Bodega” där man säljer åttioprocentig rom upphälld på vinflaskor.[3]

Rollista i urval redigera

   Lasse Åberg   –  Stig-Helmer Olsson
   Jon Skolmen   –  Ole Bramserud
   Kim Anderzon   –  Siv Åman
   Lottie Ejebrant   –  Maj-Britt "Majsan" Lindberg
   Roland Janson   –  Gösta Angerud
   Magnus Härenstam   –  Doktor B. A:son Levander
   Ted Åström   –  Lasse Lundberg
   Weiron Holmberg   –  Robban "Partille" Söderberg
   Sven Melander   –  Bertil "Berra" Olsson
   Germán Pérez   –  José Rodriguez
   Eva Örn   –  fru Storch
   Svante Grundberg   –  herr Storch
   Mats Arehn   –  bungalowförsäljaren
   Lena-Pia Bernhardsson   –  fru Angerud
   Alf Skaneby   –  "Affe", reseledare
   Beppe Gudheimson   –  "Gabbe", reseledare
   Gösta Ekman   –  hotellstäderska
   Antonio Sarmiento   –  hotellportier[4] (okrediterad)

Produktion redigera

Filmen spelades in i Stockholm (januari–mars 1980), på Gran Canaria och i Rio de Janeiro (Brasilien).[5] Scenerna på Arlanda flygplats spelades in i nuvarande Terminal 5. Scenerna ombord i flygplanet spelades in i hangaren på Arlanda, där charterflygbolaget Scanair ställt upp en McDonnell Douglas DC-8-62 för detta ändamål.[6] Flygkaptenens röst i filmen görs av Kurt Ivarsson som själv var flygkapten på SAS och Scanair vid den här tiden.

I det kommentarspår som medföljer jubileums-dvd:n berättar Lasse Åberg att alla interiörscener från hotellrummen och dr B. A:son Levanders mottagning är inspelade i Europafilms studio i Bromma i västra Stockholm. Åberg nämner också att de flesta av Eva Örns (fru Storch) repliker i filmen inte var några påhitt utan hennes egna tips, tagna direkt ur verkligheten, som hon själv hade fått höra/uppleva i sitt tidigare arbete som kassörska på ett reseföretag. Scenen med vinterturisten väntandes på sina skidor är från Frösö flygplats utanför Östersund. Scenen där Lottie Ejebrants lapplisa patrullerar i snömodden utanför Sun Trips charterkontor spelades in i Hötorgscity i centrala Stockholm.[7] Åbergs mamma är statist i de nämnda interiöra flygplansscenerna och kan ses sittande på stolsraden direkt bakom Åbergs/"Stig-Helmers" och "Oles" platser (berättas i extramaterialet på DvD). Han tyckte hon var värd att få delta. Gösta Ekmans roll som hotellstäderska var en något utökad statistroll, "skapad" i stunden. Den privatsemestrande Ekman på plats hörde talas om filminspelningen och omfrågade möjligheten att få delta i, en praktiskt taget improviserad rollframställning.

Scenerna i Nueva Estocolmo spelades in i San Agustín och Playa del Inglés på Gran Canaria. De klipp där Stig-Helmer drömmer sig bort och ser sig stående framför ett uppställt flygplan, sägande "Jag kan flyga, jag är inte rädd", är tagna i de östra utkanterna av Bahía Feliz. Flygplanet, en DC-7, står fortfarande på samma plats och är klart synligt från både gamla motorvägen GC-500 och den nya GC-1 (dock svårsett vid färd norrut). Flygplanet var under många år rödmålat och i dåligt skick men bär numera[när?] flygbolaget Binter Canarias färger och är målat i vitt och grönt. Hotellet där välkomstmötet äger rum var i verkligheten före detta Sunwing Hotel Monte Rojo i San Agustín. De flesta hotellscener spelades dock in på hotellet Australia i Playa del Inglés, vilket i filmen kallas Hotell Flamenco. Slutscenen spelades in på redden utanför Rio de Janeiro där Lottie Ejebrant (Majsan) blev utsatt för ett rånförsök på Copacabana under inspelningen.[8]

Distribution och mottagande redigera

Filmen hade Sverigepremiär den 22 augusti 1980.[1] Precis som Åbergs föregående film Repmånad (1979) blev Sällskapsresan en biografsuccé med 2,8 miljoner åskådare. Endast Så som i himmelen (2004), Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann (2013) och En man som heter Ove (2015) har hittills lyckats komma i närheten av Sällskapsresan vad gäller antal biobesökare. Filmkritikerna var däremot i allmänhet negativa:

... Här ligger en i och för sig blygsam mängd lustiga gags i början, innan resenärerna lämnat Arlanda och just när de kommit fram till destinationen, medan återstoden, praktiskt taget hela Kanarie-partiet, känns särdeles andefattigt vad humor beträffar, segt som knäck och olidligt tråkigt. ...
Jan Aghed i Sydsvenska Dagbladet, 22 augusti 1980[9]

Filmen är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker (2009).[10]

Utmärkelser redigera

Filmen har fått följande utmärkelser:[11]

  • Ingmar Bergmanpriset – 1981 (bidrag om 347 309,73 kr)
  • Svenska Filminstitutets kvalitetsbidrag – 1981
  • Festivalpris (Moskva) – 1981 (inturist-priset till bästa turistfilm)

Engelsk dubbning redigera

I den engelska dubbningen Package Tour or Can You Get Fish and Chips At the Flamenco talar Stig-Helmer skotska, Ole tyska och Berra cockneydialekt.[12]

DVD-box redigera

På hösten 2004 meddelade Svensk Filmindustri (SF) i ett pressmeddelande, att de skulle ge ut en alla Sällskapsresan-filmerna "renoverade från originalnegativ och slutmix" på dvd. Filmerna skulle också "kompletteras med sedvanligt extramaterial och den första filmen kommer dessutom förutom det svenska ljudspåret även att ha den engelska dubbningen". Dvd:n utgavs första gången den 17 november 2004 och har därefter också getts ut den 4 januari 2006 och 2 mars 2009.[1]

När dvd-boxen väl utkom inkluderade den även en specialutgåva med en unik numrerad, signerad litografi av Lasse Åberg. Dessutom släpptes en signerad DVD-box, men SF höll inte vad de först hade sagt då den första filmen blev utan den engelska dubbningen på grund av problem med rättigheterna. Under tillverkningen blev det fel på skivan för den första filmen, och SF bytte sedermera ut den mot en felfri.

Plagiatanklagelser redigera

Likheter mellan Sällskapsresan och den franska filmen Les bronzés (1978) har påtalats av krönikören Kjell Häglund 2013[13] och senast 2023 i podden Alex & Sigges podcast.[14] Det har hävdats att Lasse Åberg vistades i Frankrike samma år som Les bronzés gick på bio. Åberg har emellertid förnekat att han skulle sett filmerna.[15][16][17]

Uppföljare redigera

Sällskapsresan har fått fem uppföljare där Stig-Helmer Olsson ger sig ut på nya resor och äventyr. Samtliga har givits ut som videokassetter och DVD:er.

Musikal redigera

2015 vidareutvecklade filmens kompositör, Bengt Palmers, tillsammans med Jakob Skarin berättelsen och musiken till musikalen Sällskapsresan baserad på filmens historia och rollkaraktärer med premiär på Nöjesteatern i Malmö 23 oktober 2015. Sven Melander kreerade här återigen rollen som "Berra" liksom i filmen.

Se även redigera

Referenser redigera

Noter redigera

  1. ^ [a b c] ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten” (pdf). Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=PdfGen. Läst 1 augusti 2011. 
  2. ^ ”Sällskapsresan”. Svensk filmdatabas. 22 augusti 1980. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=Basic. Läst 15 oktober 2016. 
  3. ^ "Sällskapsresan 1", Swedish Film, läst 16 juli 2023.
  4. ^ Erixon, Magnus (20 mars 2011). ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten”. Sundsvalls Tidning. https://www.st.nu/2011-03-20/sallskapsresan-eller-finns-det-svenskt-kaffe-pa-grisfesten. Läst 1 augusti 2011. 
  5. ^ ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten (1980); Inspelningsplatser”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=RecordingPlace. Läst 11 december 2011. 
  6. ^ ”Händelser i omvärlden”. Scanair Magazine. http://hjak.se/scanair/html/year/1980.htm. Läst 1 augusti 2011. 
  7. ^ Nielsén, Tobias; Klas Johansen. ”EN BETRAKTELSE: As time goes by” (PDF). FILMEN OCH STADEN OFFENTLIGA INITIATIV FÖR FILMPRODUKTION OCH DEN AUDIOVISUELLA SEKTORN I STORSTADSOMRÅDEN. Stockholm: Volante QNB Publishing. sid. 11. ISBN 91-974919-5-0. http://kulturekonomi.se/wp-content/uploads/2014/11/Filmen_och_staden.pdf. Läst 11 december 2011 
  8. ^ Josefsson, Lars-Åke (2 september 2010). ””Det var vägglöss på hotellet – jag hade klåda i ett år efteråt””. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/resa/article12478906.ab. Läst 1 augusti 2011. 
  9. ^ ”Pressreaktion Svensk filmografi”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=Comments. Läst 1 augusti 2011. 
  10. ^ Gradvall et al 2009, nr. 561
  11. ^ ”Sällskapsresan eller Finns det svenskt kaffe på grisfesten (1980); Utmärkelser”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=7722&type=MOVIE&iv=Awards. Läst 1 augusti 2011. 
  12. ^ Åberg, Lasse (2011). The Stig-Helmer Stories. Bulls Presstjänst AB. ISBN 9789163387913 
  13. ^ ”Många hade redan sett sketchen”. Journalisten. 28 februari 2013. https://www.journalisten.se/kronika/manga-hade-redan-sett-sketchen. Läst 18 juli 2023. 
  14. ^ ”585. Hundliv 6”. Perfect Day Media. 14 juli 2023. https://podcasts.apple.com/se/podcast/585-hundliv-6/id534137041?i=1000621116674. Läst 18 juli 2023. 
  15. ^ ”Eklund: Lasse Åberg stal till Sällskapsresan”. Expressen. 17 juli 2023. https://www.expressen.se/noje/eklund-lasse-aberg-stal-till-sallskapsresan/. Läst 18 juli 2023. 
  16. ^ ”Är Sällskapsresan ett plagiat? Bedöm själva”. Moviezine. 17 juli 2023. https://www.moviezine.se/nyheter/sallskapsresan-plagiat-lasse-aberg. Läst 18 juli 2023. 
  17. ^ ”Eklund: "Sällskapsresan har scener som plagierats"”. Omni. 17 juli 2023. https://omni.se/eklund-sallskapsresan-har-scener-som-plagierats/a/wAp311. Läst 18 juli 2023. 

Tryckta källor redigera

Externa länkar redigera