Nils Gustaf Erik Stemme, född 21 oktober 1921 i Halmstad,[1] död 10 juni 2007, var en svensk datalog.

Erik Stemme tog 1946 examen som civilingenjör i elektroteknik vid Chalmers och var därefter anställd på FOA fram till 1950.[1]

Stemme tillhörde den grupp på fem unga svenska forskare som 1947-1948 av Ingenjörsvetenskapsakademien sändes till USA för att med Stig Ekelöf som mentor samla information om den tidiga datorutvecklingen och som sedan kom att starkt påverka utvecklingen i Sverige.[2] Stemme besökte tillsammans med Carl-Erik Fröberg Institute for Advanced Study och John von Neumanns forskargrupp där han arbetade med selektronröret avsett för IAS-maskinen. Herman Goldstine som via Stig Ekelöf var Sveriges huvudsakliga kontakt med USA:s datorutveckling nämner även Erik Stemme som en av det 20-tal personer som hade inflytande över IAS-maskinens tillkomst.[3]

Tillbaka i Sverige arbetade Stemme med FOA:s analoga dator Freda men forskade parallellt vidare på ett lämpligt minne för en helt elektronisk dator, och blev då medveten om att Williamsminnet var en möjlig väg framåt. Med denna lösning i sikte bytte han arbetsplats till Matematikmaskinnämndens arbetsgrupp, som var lokaliserad till KTH. Han arbetade där med konstruktionen av den andra svenska datamaskinen BESK som var klar 1953. Stemme tillsammans med Gösta Neovius, Gunnar Stenudd m.fl. konstruerade hårdvaran.[4] År 1953 blev Stemme byrådirektör för Matematikmaskinnämnden.

Stemme var 1956-1963 överingenjör på Facit Electronics AB i Åtvidaberg och utnämndes 1963 till professor i datateknik vid Chalmers. Under sin tid som professor tog han ett av de första patenten på bläckstråleskrivaren. Han invaldes 1962 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien och 1965[5] tilldelade Chalmersska Ingenjörsföreningen honom Gustaf Dalénmedaljen.

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Stemme, Erik i Vem är det 1969
  2. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Pionjären Ekelöf”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 91-93. ISBN 978-91-44-03501-7 
  3. ^ Hallberg, Tord Jöran (2007). ”Grabbarna i USA”. IT-gryning. Studentlitteratur. sid. 127-131. ISBN 978-91-44-03501-7 
  4. ^ Lundin, Per (2006). Att arbeta med 1950-talets matematikmaskiner: Transkript av ett vittnesseminarium vid Tekniska museet i Stockholm den 12 september 2005. Stockholm: KTH, School of Architecture and the Built Environment (ABE), Philosophy and History of Technology. sid. 10-11. ISBN 91-7178-359-8. http://kth.diva-portal.org/smash/get/diva2:10842/FULLTEXT01.pdf 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2011. https://web.archive.org/web/20110806051835/http://www.cing.chalmers.se/index.php?option=com_content&task=view&id=238&Itemid=131. Läst 30 januari 2012.