Elsa-Karin Ingrid Boestad-Nilsson, född Boestad 25 november 1925 i Stockholm, död 27 mars 2020Lidingö,[1] var en svensk överingenjör, matematiker och programmerare.

Elsa-Karin Boestad-Nilsson
FöddElsa-Karin Boestad-Nilsson
25 november 1925
Stockholm
Död27 mars 2020 (94 år)
Lidingö
Yrke/uppdragÖveringenjör, matematiker, programmerare
Känd förProgrammerat Sveriges första datorer
SläktingarGustav Boestad (far)

Elsa-Karin Boestad-Nilsson var dotter till professor Gustav Boestad och handarbetslärarinnan Nanny, född Andersson. 1956 gifte hon sig med överingenjör Per-Olov Nilsson.

Elsa-Karin Boestad-Nilsson studerade matematik och fysik och tog 1948 en fil. kand.-examen. Hon inledde sin karriär 1948 på Försvarets forskningsanstalt (FOA) där hon bland annat arbetade med att beräkna vibrationer i forskningsprojektet för att utveckla en svensk atombomb. I slutet av 1960-talet blev hon chef för beräkningsgruppen på FOA.[2] När hon kom till FOA hade hon aldrig hört talas om datorer eller matematikmaskiner. Trots detta kom hon att programmera den första svenska räknemaskinen, BARK (Binär Aritmetisk Relä-Kalkylator) och senare även Sveriges andra dator BESK (Binär Elektronisk SekvensKalkylator). Programmering hade på den tiden låg status, maskinerna byggdes av män och programmerades av kvinnor. Kvinnorna fick inte veta något om maskinerna de programmerade. På FOA-avdelningen för fysik var Elsa-Karin Boestad-Nilsson den första kvinnliga akademikern. Hon blev senare chef för Institutionen för matematik och databehandling och stannade kvar där till sin pensionering 1990. De anställde nästan uteslutande kvinnor till beräkningssektionen och dessa utgjorde alltså pionjärerna inom svensk programmeringskonst.[3][4]

Det har konstaterats att kvinnor som Boestad-Nilsson i Sverige och programmerarna Jean Jennings Bartik och Betty Holberton som i USA var med och byggde ENIAC, har spelat en viktig roll i utvecklingen inom datateknik. Ofta har de inte fått uppmärksamhet eller erkännande för sina insatser förrän långt senare.[5][4]

Under 1970-talet började Elsa-Karin Boestad-Nilsson arbeta för jämställdhet och blev aktiv i Fredrika Bremer-förbundet och var dess vice ordförande 1982–1984.[4][6]

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ ”Dödsannons”. www.dn.se. https://www.dn.se/familj/dodsannonser/#/CaseInline/639529. Läst 9 april 2020. 
  2. ^ ”Det svenska dataundret”. Internetmuseum / Mediabruket / Datamuseet IT-ceum. 23 maj 2017. https://www.youtube.com/watch?time_continue=1&v=sGRNycH8T-0. Läst 27 mars 2019. 
  3. ^ Elsa-Karin Boestad-Nilsson programmerar försvarets datorer”. Internetmuseum. https://www.internetmuseum.se/tidslinjen/elsa-karin-boestad-nilsson-programmerar-pa-forsvarets-forskningsanstalt/. Läst 3 oktober 2017. 
  4. ^ [a b c] Kvinnorna bakom datorernas genombrott”. Forskning & Framsteg. 8 april 2015. http://fof.se/tidning/2015/4/artikel/kvinnorna-bakom-datorernas-genombrott. Läst 3 oktober 2017. 
  5. ^ Kvinnorna som ledde världen in i dataåldern”. Centrum för Näringslivshistoria. 18 april 2016. http://naringslivshistoria.se/bizstories-nyheter/naringslivshistoria/kvinnorna-som-ledde-varlden-in-i-dataaldern/. Läst 3 oktober 2017. 
  6. ^ Kajsa, Eva, Nilla och Johan Boestad (16 juli 2020). ”Elsa-Karin Boestad-Nilsson”. Dagens Nyheter: s. B19. 

Vidare läsningRedigera