Elli Hemberg

svensk konstnär, skulptör

Elin Elisabeth "Elli" Hemberg, gift Erlandsson, född 13 november 1896 i Skövde, död 23 maj 1994 i Stockholm,[2] var en svensk målare och skulptör.

Elli Hemberg
Elli Hemberg.jpg
FödelsenamnElin Elisabeth Hemberg
Född13 november 1896
Skövde
Död23 maj 1994 (97 år)
Stockholm
FöräldrarJohan Hemberg[1]
Konstnärskap
FältMåleri, skulptur
UtbildningCarl Wilhelmsons målarskola
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

BiografiRedigera

Elli Hemberg var dotter till kontraktsprosten Johan Hemberg och konstnären Signe Hemberg, född Hedenius, och växte upp i Skövde. Hennes morfar var medicinprofessorn Per Hedenius. Hon gick på gymnasium 1915–1917 i Uppsala, utbildade sig därefter på Wilhelmsons målarskola i Stockholm 1918–1922 och ställde ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1922. I september året därpå gifte hon sig med läkaren Sven Erlandsson (född 14 april 1896 i Norrbärke, död 6 november 1966 i Stockholm[2]) i Våmbs kyrka utanför Skövde. Som konstnär fick hon behålla sitt flicknamn.[3]

BildkonstRedigera

Elli Hemberg målade framför allt landskap och porträtt, till att börja med i nysaklig stil. Under senare delen av 1940-talet påbörjade Elli Hemberg ett nära samarbete med Otto G. Carlsund[4][3] och övergick först till abstrakt konst och så småningom från måleri till skulptur. Först på 1970-talet slog hon på allvar igenom som konstnär[5]. Hon skapade arkitektoniska skulpturer där hon arbetade med rum och ljus och fick många offentliga uppdrag.[6]

Elli Hembergs konst är kompromisslös. Hennes skulpturer är lika enkelt sköna som en haiku. Och liksom haikun formas av meterns rytmik löser sig skulpturerna ur en kristallklar geometri där delen alltid står i relation till helheten.
Bo Sylvan (1980)[7]

Genom donationer och inköp har Skövde Konsthall en omfattande samling konst av Elli Hemberg.

SkulpturRedigera

 
Fjärilen i Rålambshovsparken på Kungsholmen i Stockholm

Hemberg skapade arkitektoniska skulpturer där hon arbetade med trä, glas, metall, stål och betong. Hon inspirerades av den amerikanske konstteoretikern Jay Hambidges bok ”The elements of dynamic symmetri”.

Att kunna direkt överföra en tvådimensionell (arkitektonisk) ritning till en fungerande tredimensionell byggnad (skulptur) är väl min insats inom konsten. Ja, i rätta händer är den nog det. Vem skall fullborda?
– Elli Hemberg (1977)[8]

Dynamisk symmetriRedigera

Hela vår värld är uppbyggd med någon sorts symmetri som princip, den statiska och den dynamiska. Den statiska symmetrin finns i den oorganiska naturen, till exempel i kristaller. I den organiska naturen råder den dynamiska symmetrin, livets och rörelsernas symmetri, till exempel i solrosens spiralmönster eller tallkottens uppbyggnad.[8]

Dynamisk symmetri påminner om Det gyllene snittet och återfinns i människokroppen och i växter.[9]

GalleriRedigera

Offentliga verk i urvalRedigera

Ett femtontal av hennes konstverk finns i offentlig miljö.

  • Oljemålning (1938), S:t Knuts kyrka, Linero i Lund (tävlingsförslag; deposition av Skissernas museum)
  • Portar mot havet (1969), betong
  • Virvelvind (1970), metall, Riksarkivets entré, Stockholm
  • Ljusfångaren (1973), fem meter hög skulptur, Metalls förbundsskola Skåvsjöholm utanför Åkersberga
  • Seglet (1974), rostfritt stål, utanför Tekniska nämndhuset vid Klara sjö i Stockholm
  • Ovalen (1976), skulpturalt vindskydd vid en busshållplats på Tornby industriområde i Linköping
  • Simmarna, eller Badande (1978), rostfritt stål, skulpturparken vid Skissernas museum i Lund
  • Fjärilen (1980), betong, Rålambshovsparken i Stockholm
  • Porten (1983), minneslunden på Norra kyrkogården i Norrköping
  • Vågen slår över (1984), Arméns Tekniska skola i Östersund
  • Vänskap mellan folken (1986), betong, Handelsflottans fritidsanläggning på Djurgården i Stockholm
  • Isringar (1989), vid Billingehovs ishall i Skövde
  • Solkrets (1989), Viktoriaplatsen i Skellefteå
  • Seglet och snäckan, Helenaskolan i Skövde
  • Tre löv, skulpturparken vid Norrköpings konstmuseum
  • Dans för fioler, Kungsgårdsskolan i Norrköping
  • Stadens musa, Storsjöteatern i Östersund
  • Dansande figurer, Hullstabäcken i Sollefteå

Hemberg är representerad vid bland annat Kalmar Konstmuseum[10], Skissernas museum[11] och Moderna Museet[12] i Stockholm. Den konstnärliga kvarlåtenskapen är till merparten samlad i Elli Hemberg-arkivet i Konstmuseet i Skövde.[13]

ReferenserRedigera

  1. ^ Elin Elisabeth (Elli) Hemberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: ElliHemberg, läst: 20 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1947-2006 Version 4.0 (CD-ROM, 2007).
  3. ^ [a b] Rudberg 1996, s. 138-39.
  4. ^ Björn Larsson på www.omkonst.com
  5. ^ Christina Törnqvist och Peter Nordin: Introduktion om Elli och Signe Hemberg på Binnebergs tingshus webbplats juni 2007 Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Mailis Stensman, red (1987). "Konsten är på väg att bliva allas ..." Statens konstråd 1937-1987. sid. 145. ”Elli Hemberg, "Vågen slår över", Skulptur, Arméns tekniska skola, ATS, Östersund, 1984” 
  7. ^ Återgiven på Elli Hemberg-stiftelsens webbplats, läst 2009-01-25
  8. ^ [a b] Hammenback 2007, s. 175.
  9. ^ Hambidge 1948, s. 17-22.
  10. ^ Kalmar konstmuseum
  11. ^ Skissernas museum
  12. ^ Moderna Museet
  13. ^ ”Konstmuseet i Skövde”. https://kulturiskovde.se/kulturhus/konstmuseet/samlingar/elli-hemberg/. Läst 25 februari 2021. 

Litteratur och andra mediaRedigera

  • Stefan Hammenbeck med flera: Elli Hemberg 1869-1994 - En konstnärsbiografi, Konstnär Elli Hembergs stiftelse och Skövde Konsthall, Stockholm 2007, ISBN 978-91-633-0479-8
  • Göran Hemberg (foto): Elli Hemberg 1896-1994 - Bildkatalog , Konstnär Elli Hembergs stiftelse, Solna 1996 (Digital bok)
  • Elli Hemberg - en sökare : en konstnärs tankar : dikter och aforismer 1935-1985 / [urval av] Birgitta Rudberg. Uppsala, 1996.
  • Elli Hemberg, dokumentärfilm, 40 minuter, av Anders Wahlgren 1984, Filmcentrum, Stockholm

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera