Elli Hemberg
Elin Elisabeth "Elli" Hemberg, gift Erlandsson, född 13 november 1896 i Skövde, död 23 maj 1994 i Stockholm,[4] var en svensk målare och skulptör. Hon utvecklade 1900-talets visionära, estetiskt präglade modernism till en absolut och avslutande höjdpunkt.[5]
Elli Hemberg | |
Elli Hemberg, bild från Svenskt konstnärslexikon. | |
Född | Elin Elisabeth Hemberg[1] 13 november 1896[2] Skövde stadsförsamling[2], Sverige |
---|---|
Död | 23 maj 1994[2] (97 år) Adolf Fredriks församling[2], Sverige |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Wilhelmsons målarskola |
Sysselsättning | Konstnär[2], skulptör[2] |
Föräldrar | Johan Hemberg[2] Signe Hemberg[3] |
Släktingar | William Hemberg (syskon)[2] |
Redigera Wikidata |
Biografi
redigeraElli Hemberg var dotter till kontraktsprosten Johan Hemberg och konstnären Signe Hemberg, född Hedenius, och växte upp i Skövde. Hennes morfar var medicinprofessorn Per Hedenius. Hon gick på gymnasium 1915–1917 i Uppsala, utbildade sig därefter på Wilhelmsons målarskola i Stockholm 1918–1922 och ställde ut på Liljevalchs konsthall i Stockholm 1922.
I september året därpå gifte hon sig med läkaren Sven Erlandsson (född 14 april 1896 i Norrbärke, död 6 november 1966 i Stockholm[4]) i Våmbs kyrka utanför Skövde. Som konstnär fick hon behålla sitt flicknamn.[6]
Intresse för dynamisk symmetri
redigeraElli Hemberg upptäckte 1949 designbegreppet dynamisk symmetri, genom att läsa boken The Elements of Dynamic Symmetry, skriven av Jay Hambidge. Detta är en teori omkring matematiska regler som styr formerna i naturen, och hur detta i förlängningen påverkar människans uppfattning av skönhet och estetik. Dessa tankar bidrog starkt till påverka Hembergs vidare konstnärliga utveckling.[7]
Hela vår värld är uppbyggd med någon sorts symmetri som princip, den statiska och den dynamiska. Den statiska symmetrin finns i den oorganiska naturen, till exempel i kristaller. I den organiska naturen råder den dynamiska symmetrin, livets och rörelsernas symmetri, till exempel i solrosens spiralmönster eller tallkottens uppbyggnad.[8]
Dynamisk symmetri påminner om Det gyllene snittet och återfinns i människokroppen och i växter.[9]
Bildkonst
redigeraElli Hemberg målade framför allt landskap och porträtt, till att börja med i nysaklig stil. Under senare delen av 1940-talet påbörjade Elli Hemberg ett nära samarbete med Otto G. Carlsund[10][6] och övergick först till abstrakt konst och så småningom från måleri till skulptur. Först på 1970-talet slog hon på allvar igenom som konstnär[11]. Hon skapade arkitektoniska skulpturer där hon arbetade med rum och ljus och fick många offentliga uppdrag.[12]
” | Elli Hembergs konst är kompromisslös. Hennes skulpturer är lika enkelt sköna som en haiku. Och liksom haikun formas av meterns rytmik löser sig skulpturerna ur en kristallklar geometri där delen alltid står i relation till helheten. | „ |
– Bo Sylvan (1980)[13] |
Skulptur
redigeraHemberg skapade arkitektoniska skulpturer där hon arbetade med trä, glas, metall, stål och betong. Hon inspirerades av den amerikanske konstteoretikern Jay Hambidges bok ”The elements of dynamic symmetri”.
” | Att kunna direkt överföra en tvådimensionell (arkitektonisk) ritning till en fungerande tredimensionell byggnad (skulptur) är väl min insats inom konsten. Ja, i rätta händer är den nog det. Vem skall fullborda? | „ |
– Elli Hemberg (1977)[8] |
Offentliga verk
redigeraEtt femtontal av hennes konstverk finns i offentlig miljö.
- Oljemålning (1938), S:t Knuts kyrka, Linero i Lund (tävlingsförslag; deposition av Skissernas museum)
- Portar mot havet (1969), betong
- Virvelvind (1970), metall, Riksarkivets entré, Stockholm
Ljusfångare (1973) Åkersberga
- Seglet (1974), rostfritt stål, utanför Tekniska nämndhuset vid Klara sjö i Stockholm
- Ovalen (1976), skulpturalt vindskydd vid en busshållplats på Tornby industriområde i Linköping
- Simmarna, eller Badande (1978), rostfritt stål, skulpturparken vid Skissernas museum i Lund
- Fjärilen (1980), betong, Rålambshovsparken i Stockholm
- Porten (1983), minneslunden på Norra kyrkogården i Norrköping
- Vågen slår över (1984), Arméns Tekniska skola i Östersund
- Vänskap mellan folken (1986), betong, Handelsflottans fritidsanläggning på Djurgården i Stockholm
- Isringar (1989), vid Billingehovs ishall i Skövde
- Solkrets (1989), Viktoriaplatsen i Skellefteå
- Seglet och snäckan, Helenaskolan i Skövde
- Tre löv, skulpturparken vid Norrköpings konstmuseum
- Dans för fioler, Kungsgårdsskolan i Norrköping
- Stadens musa, Storsjöteatern i Östersund
- Dansande figurer, Hullstabäcken i Sollefteå
Hemberg är representerad vid bland annat Kalmar Konstmuseum[14], Skissernas museum[15] och Moderna Museet[16] i Stockholm. Den konstnärliga kvarlåtenskapen är till merparten samlad i Elli Hemberg-arkivet i Konstmuseet i Skövde.[17]
Galleri
redigera-
Virvelvind utanför Riksarkivets entré på Kungsholmen i Stockholm
-
Segel utanför Tekniska Nämndhuset på Kungsholmen i Stockholm
-
Badande utanför Skissernas museums skulpturpark i Lund
-
Solidaritet mellan folken, betong, Sjöfartsverkets Servicecentrum för sjömän i Stockholm
Referenser
redigeraNoter
redigera- ^ läs online, www.skbl.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h] Elin Elisabeth (Elli) Hemberg, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: ElliHemberg, läst: 20 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, skbl.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges Släktforskarförbund, Sveriges dödbok 1947-2006 Version 4.0 (CD-ROM, 2007).
- ^ Hammenbeck, Stefan (8 juni 2020). ”Elin Elisabeth (Elli) Hemberg” (CC BY SA 4.0). skbl.se. http://skbl.se/sv/artikel/ElliHemberg. Läst 14 november 2023.
- ^ [a b] Rudberg 1996, sid. 138-39.
- ^ Skövde kommun. ”Elli Hemberg”. kulturiskovde.se. https://kulturiskovde.se/kulturhus/konstmuseet/samlingar/elli-hemberg/. Läst 7 november 2023.
- ^ [a b] Hammenback 2007, sid. 175.
- ^ Hambidge 1948, sid. 17-22.
- ^ Björn Larsson på www.omkonst.com
- ^ Christina Törnqvist och Peter Nordin: Introduktion om Elli och Signe Hemberg på Binnebergs tingshus webbplats juni 2007 Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Mailis Stensman, red (1987). "Konsten är på väg att bliva allas ..." Statens konstråd 1937-1987. sid. 145. Läst 4 augusti 2018. ”Elli Hemberg, "Vågen slår över", Skulptur, Arméns tekniska skola, ATS, Östersund, 1984”
- ^ Återgiven på Elli Hemberg-stiftelsens webbplats, läst 2009-01-25
- ^ ”Kalmar konstmuseum”. Arkiverad från originalet den 3 december 2017. https://web.archive.org/web/20171203082708/http://konstdatabas.designarkivet.se/index.php/Detail/Object/Show/object_id/551. Läst 2 december 2017.
- ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222132204/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/elli-hemberg-1963/. Läst 22 februari 2020.
- ^ Moderna Museet
- ^ ”Konstmuseet i Skövde”. https://kulturiskovde.se/kulturhus/konstmuseet/samlingar/elli-hemberg/. Läst 25 februari 2021.
Allmänna källor
redigera- Rudberg, Birgitta. Elli Hemberg - en sökare : en konstnärs tankar : dikter och aforismer 1935-1985. Uppsala: Rudberg/Samba. ISBN 9197275115. Läst 7 november 2023
- Stefan Hammenbeck med flera: Elli Hemberg 1869-1994 - En konstnärsbiografi, Konstnär Elli Hembergs stiftelse och Skövde Konsthall, Stockholm 2007, ISBN 978-91-633-0479-8
- Hambidge, Jay (1948) (på engelska). The elements of dynamic symmetry. New York: Dover. Libris 4990263. ISBN 0-486-21776-0
Vidare läsning
redigera- Göran Hemberg (foto): Elli Hemberg 1896-1994 - Bildkatalog , Konstnär Elli Hembergs stiftelse, Solna 1996 (Digital bok)
- Elli Hemberg, dokumentärfilm, 40 minuter, av Anders Wahlgren 1984, Filmcentrum, Stockholm