Ellös
Ellös är en tätort i Morlanda socken i Orusts kommun, belägen 15 km väster om kommunens centralort Henån.
Ellös | |
Tätort | |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Bohuslän |
Län | Västra Götalands län |
Kommun | Orusts kommun |
Distrikt | Morlanda distrikt |
Koordinater | 58°10′34″N 11°28′39″Ö / 58.17611°N 11.47750°Ö |
Area | 230 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 1 078 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 4,7 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Ellös |
Tätortskod | T4336[2] |
Beb.områdeskod | 1421TB101 (1960–)[3] |
Geonames | 2716324 |
Ortens läge i Västra Götalands län
| |
Wikimedia Commons: Ellös | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Ellös är den största industriorten på Orust, och hemort för Sveriges största fritidsbåtsvarv, Hallberg-Rassy.
Historia
redigeraEllös nämns i skriftliga källor första gången 1610 som fiskeläge. Under sillperioderna byggdes två salterier och ett trankokeri. När sillen försvann livnärde sig befolkningen på annat fiske, jordbruk och sjöfart. Under 1900-talet tog livsmedelsindustri och båtbyggeri över som huvudnäringar.
Ellös är belägen i Morlanda socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Morlanda landskommun. I denna inrättades för orten 30 november 1893 Ellös municipalsamhälle som sedan upplöstes 31 december 1959. År 1900 hade municipalsamhället 261 invånare.[4]
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Ellös | ||||
---|---|---|---|---|
År | Invånare | |||
1900 | 233 | |||
1910 | 395 | |||
1920 | 379 | |||
1930 | 351 | |||
1940 | 405 | |||
1950 | 379 | |||
1960 | 420 | |||
1970 | 614 | |||
1980 | 893 | |||
1990 | 993 | |||
2000 | 1 016 | |||
2010 | 998 | |||
2015 | 1 036 | |||
2020 | 1 078 | |||
Källor: SCB - Tätorter 1960 - 2010 SCB - Folkräkningen 1900 - 1950 |
Näringsliv
redigeraHistorisk industri
redigeraDet KF-ägda livsmedelsföretaget Skandiakonserv byggde en fabrik i Ellös under slutet av 1940-talet. Den blev en del av Foodia som ville avveckla fabriken mot slutet av 1980-talet, men istället såldes den och drevs vidare några år till.
Bankväsende
redigeraÅr 1905 grundades Orusts lån- och sparkassa i Ellös.[5] Den övertogs av Göteborgs handelsbank år 1916.[6] Denna bank övertogs i sin tur av Skandinaviska banken som behöll kontoret i Ellös.[7] SEB fanns kvar på orten in på 1990-talet, med koncentrerade verksamheten till Henån därefter.[8][9]
En sparbank för området, Tegneby sparbank, bildades 1887. Den bytte senare namn till Orusts sparbank och har alltjämt kontor i Ellös.
Utbildning
redigeraI Ellös finns förskola samt skola för årskurs F-6, medan elever i högre årskurser bussas till Henån. Under åren 1992-2011 fanns på skolan undervisning för samtliga grundskolans årskurser.
Se även
redigeraBildgalleri
redigera-
Moderna bostäder vid den östra stranden av Skeppsviken, också kallad Sörkilen.
-
Moderna bostäder nära den östra stranden av Skeppsviken.
Källor
redigeraNoter
redigera- ^ [a b] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 6 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Almanack för alla 1903, Norstedt, Stockholm, 1902, s. 149. Efter en artikel i Statistisk tidskrift (1902) av Edv. Söderberg.
- ^ Orusts Lån- och Sparkassa Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Bohusläningen, 22 juli 1905
- ^ Göteborgs handelsbank 1916, Svenska Dagbladet, 28 februari 1917
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ Från bankchef till egen företagare Arkiverad 10 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Bohusläningen, 27 januari 2009
- ^ Göteborgs-Posten, 8 oktober 2000
Vidare läsning
redigera- Brattö, Olof (2003). Ellös: ett kustsamhälles utveckling. Göteborg: Olof Brattö. Libris 9897825. ISBN 91-631-3609-0