Henån

tätort i Orusts kommun, Sverige

Henån är en tätortOrust i Bohuslän samt centralort i Orusts kommun i Västra Götalands län. Orten har fått sitt namn efter ån som heter just Henån.

Henån
Tätort
Centralort
Ån Henån som rinner genom orten Henån
Ån Henån som rinner genom orten Henån
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Orusts kommun
Distrikt Röra distrikt,
Torps distrikt
Koordinater 58°13′56″N 11°40′9″Ö / 58.23222°N 11.66917°Ö / 58.23222; 11.66917
Area
 - tätort 490 hektar (2018)[3]
 - kommun 883,3 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 2 294 (2018)[3]
 - kommun 15 218 (2019)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 4,682 inv./hektar
 - kommun 17 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Henån
Postnummer 473 XX
Riktnummer 0304
Tätortskod T4384[4]
GeoNames 2706619
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Henån
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Handel och annan aktivitet ökar stort under sommartid, eftersom Henån är centralort för en kommun som flerdubblar sitt invånarantal under turistsäsongen.

HistoriaRedigera

 
Äldre bebyggelse vid landsvägsbron över ån Henån

Henån nämns år 1420 och 1519. Förleden innehåller ett ånamn, fornvästnordiska Hein, i vilket ingår ett ord som motsvarar det dialektala ordet hen, som betyder "slipsten, brynsten", och syftar på berggrunden. Sedermera övergick namnet på en gård vid nämnda å. Det är kring den som den nuvarande tätorten har vuxit upp.[5]

Samhället Henån började växa fram vid mitten av 1800-talet kring nyetablerad handel och gästgiveri. Orten fick ångbåtsförbindelse och blev en populär badort, den första på Orust. Från Henån kommer även båtbyggarfirman Najad.

1960-talet tillkom länsväg 160 när Tjörnbroarna och Nötesundsbron byggdes, och det gjorde att Henån fick ett gott strategiskt läge även med den moderna tidens kommunikationsmedel. När Orusts kommun bildades 1971 beslutades därför att centrala funktioner skulle lokaliseras hit.

BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Henån 1960–2015[6][7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
168 ¤
1965
  
276
1970
  
511
1975
  
1 061
1980
  
1 396
1990
  
1 659 171
1995
  
1 889 185
2000
  
1 836 189
2005
  
1 855 193
2010
  
1 816 198
2015
  
2 243 470
Anm.: Ny tätort 1965. Sammanvuxen 2015 med Dalby och Lövås
 ¤ Som tätortsbebyggelse med 150-199 invånare

Se ävenRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2019, Statistiska centralbyrån, 20 februari 2020
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019
  4. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läst: 24 januari 2017
  5. ^ Svenskt ortnamnslexikon. Red: Mats Wahlberg. Språk- och folkminnesinstitutet: Uppsala 2003, s. 125
  6. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 117 i pdf:en
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 

Vidare läsningRedigera

  • Berntsson, Britta (1980). Anteckningar från Henån från forna dagar till 1980. Henån. Libris länk 
  • Emanuelsson, Tommy (1975). Henå-trakten : en lokal aktivitetsstudie. Göteborg: Göteborgs universitet. Libris länk 
  • Berntsson Britta, red (1997). Henån : badort och handelsplats : ett försök att beskriva en badort och handelsplats före kommunsammanslagningen 1971. Henån. Libris länk 
  • Vinghamre, Marie (1993). Gamla hus i Henån : ett specialarbete. Henån. Libris länk