Elis Eriksson (möbelsnickare)

svensk möbelsnickare

Elis Eriksson, egentligen Elias Eriksson och även känd som Elis i Taserud, född 13 april 1856 i Arvika församling,[8] död 8 oktober 1936 på samma ort,[9] var en svensk möbelsnickare och lokalt uppskattad humorist. Tillsammans med bröderna Ola, Christian och Karl drev han den av fadern grundade Bröderna Erikssons Möbelverkstad i Taserud.

Elis Eriksson
Elis Eriksson ('Elis i Taserud') 01.jpg
Född13 april 1856[1]
Arvika församlingSverige[1][2]
Död8 oktober 1936[3] (80 år)
Arvika landsförsamlingSverige[3]
BegravdArvika kyrkogård[4]
kartor
MedborgarskapSvenskt
SysselsättningBildsnidare[5], möbelsnickare
ArbetsgivareBröderna Erikssons Möbelverkstad[5]
BarnElis Eriksson (f. 1906)[6][5]
FöräldrarErik Olsson[7][5][2]
Stina Olsdotter[7][5][2]
SläktingarOla Eriksson (syskon)[7][5][2]
Christian Eriksson (syskon)[7][5]
Redigera Wikidata

BiografiRedigera

Efter lärlingsår hos fadern, möbelsnickare Erik Olsson, utbildade han sig i Stockholm och Kristiania (Oslo) och återvände sedan och gick in i familjens firma. Där hade han ansvaret för försäljningen. I verkstaden var han huvudsakligen sysselsatt i svarvstolen.

Utifrån ritningar av bland annat Ragnar Östberg, Carl Westman och Ivar Tengbom tillverkade bröderna jugendmöbler som blev kända för sin kvalitet i Sverige och övriga Europa. På världsutställningen i Chicago 1893 fick man en bronsplakett för ett skåp med sniderier, men det verkliga genombrottet kom vid Stockholmsutställningen 1897.

Elis Eriksson är känd under bygdenamnet Elis i Taserud (ibland skrivet Tasere) som huvudperson i ett stort antal anekdoter, som samlats och utgivits flera gånger. Dessa mynnar genomgående ut i en slagfärdig replik, som tillskrivits Elis i Taserud. Genom anekdoterna, vars autenticitet inte alltid är klarlagd, framstår han som en originell men vänlig och social person.

FamiljRedigera

Elis Eriksson var aldrig gift. Han var far till skulptören Elis Eriksson (1906–2006).[10] Denne växte upp som fosterbarn i en stockholmsfamilj och hade aldrig någon kontakt med sin far.[11]

Elis Eriksson är gravsatt tillsammans med föräldrar och syskon på Arvika kyrkogård.[12]

MinnesmärkeRedigera

På Torggatan, som är en gågata i Arvika, står Elis Eriksson staty med sin cykel. Skulpturen Elis i Tasere av konstnären Herman Reijers är från 1986.[13]

Verk i urvalRedigera

LitteraturRedigera

  • Göran Bryntesson och Marja i Myrom: Elis i Taserud : 101 historier, Magskog: Versmakeriet i Mangskog, 2017. Libris 20833307.
  • Gösta Olofsson: Elis i Tasere : historia och historier, Arvika: Såguddens museum, 1982, Libris 11333402.
  • Britt Wallgren och Gun Fredricksson: "Elis i Tasere"" : ett original i Västvärmland, Karlstad; Etnologiska sällskapet, Värmland, 1982, Libris 345031.

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VA/13011/C I/9 (1843-1858), bildid: C0036493_00223, sida 441, födelse- och dopbok, läs online, läst: 15 maj 2019, ”13,14....Elias”, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b c d] Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880, Riksarkivet, omnämnd som: Elias, f. 1856 i Arvika landsförsamling Värmlands län, läs onlineläs online, läst: 16 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b] Arvika västra landsförsamlings kyrkoarkiv, Församlingsböcker, SE/VA/13011/A II a/12 (1931-1940), bildid: 00048750_00334, sida 780, husförhörslängd, läs online, läst: 15 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Svenska gravar, omnämnd som: Eriksson " Elis I Taserud", Elis, läs online, läst: 15 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b c d e f g] Eriksson, släkt från Värmland, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 15424, läst: 16 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Säters kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/ULA/11179/A II a/1 (1898-1907), bildid: 00192695_00209, sida 211, husförhörslängd, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ [a b c d] Arvika landsförsamling (S) AI:22 (1877-1882) Bild 281 / sid 616 (AID: v9558.b281.s616, NAD: SE/VA/13011), husförhörslängd, läs online, läst: 15 maj 2019, (Källa från Wikidata)
  8. ^ Arvika landsförsamlings församlingsbok 1916-1920 sid 697.
  9. ^ Arvika landsförsamlings församlingsbok 1931-1940 sid 780.
  10. ^ Eriksson, släkt från Värmland, i Sveriges biografiska lexikon, band 14 (1953), sida 423.
  11. ^ Christer Wik: Elis Eriksson – bohem med stort hjärta, i Nya Wermlandstidningen 14 april 2007, läst 2013-08-29
  12. ^ SökpåSvenskaGravar.se
  13. ^ http://www.visitarvika.se/sv/gora/skulpturen-elis-i-tasere-27351
  14. ^ Anna-Karin Ericson & Sophie Nyman (1995-96). Mullberget - ett hus klätt med spån på ett berg täckt med mull. Göteborg: Institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet 

Externa länkarRedigera