Öppna huvudmenyn

Elis Eriksson

svensk målare, skulptör och författare

Elis Ernst Eriksson, född 22 augusti 1906 i Stockholm, död 4 januari 2006, var en svensk målare, skulptör och författare.

Elis Eriksson
Född22 augusti 1906[1][2][3]
Stockholm[4][3]
Död4 januari 2006[5][1] (99 år)
NationalitetSverige
SysselsättningSkulptör[6], skribent
FöräldrarElis Eriksson[6]
UtmärkelserPrins Eugen-medaljen (1981)
Moderna Museets Vänners skulpturpris (1950)
Redigera Wikidata
Stengodsspaljé (1950), utanför Höganäsbolagets huvudkontor i Höganäs.
Enskedehallen i Stockholm. Ovanför entrén syns Erikssons skulptur Härere.

Elis Eriksson var son till möbelsnickaren Elis Eriksson, brorson till Christian Eriksson och kusin till Liss Eriksson. Han lämnades bort av sina föräldrar och uppfostrades hos en stockholmsfamilj.[7] Han gick till sjöss i 20-årsåldern och började på 1930-talet studera vid Tekniska skolan i Stockholm. Han kom sedan in på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm där han utbildade sig 1934–39. Redan tidigt vände han sig emot det gängse konstbegreppet och kallade sina alster för produkter och inte konstverk.

I början av 1960-talet vistades han till Paris, där han kom i kontakt med Pablo Picasso och andra modernister. Han fick ett stort genombrott 1964 med installationer i utställningen ”Indijaner å en kåvboj” på Galleri Eva Burén i Stockholm, som kläddes in glansigt papper och som bildade en historia om figurerna Pavan, Krokodilet och Ormet.

Elis Eriksson var ständigt verksam med att bearbeta språket i sina bilder, där svenskan bryts upp och bitvis blir berättelse, bitvis former som bildar collage. Hans bildspråk har beskrivits som rått och anarkistiskt och i samma tradition som dadaisterna.[8] I sina verk berörde han ofta det politiska läget, kriget och poesin.

Han skrev 2001 prosaboken Nattens hundar.[9] Han gjorde också serieböcker med figuren Pavan. På 1960-talet gavs dessa ut på Åke Hodells förlag Kerberos och senare har de getts ut av Rönnells Antikvariat. Eriksson finns representerad vid Moderna museet[10] och Värmlands museum.

Innehåll

Verk i urvalRedigera

BibliografiRedigera

  • Elis Eriksson: Bok, 1998 (självbiografi)
  • Bengt Emil Johnson. Elis Eriksson, Bonniers serie ”Små konstböcker” 1965
  • OEI nr 9/10 2002 (temanummer om Ernst Elis Eriksson och alternativ ortografi)
  • Teddy Hultberg, "elis ernst eriksson: 100 år av åtlydnader, Schultz förlag, 2006.

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ [a b] Mapping the Practice and Profession of Sculpture in Britain and Ireland 1851–1951, MSBI person ID: msib6_1207669276, omnämnd som: Elis Eriksson, läst: 9 oktober 2017
  2. ^ Namn: Ernst Elis Eriksson Status: Ogift, Fosterbarn, Rotemansarkivet, läst: 15 maj 2019
  3. ^ [a b] Allmänna barnbördshusets kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/6039/C I/16 (1904-1906), bildid: 00017144_00372, sida 376, Födelse- och dopbok, läst: 16 maj 2019, ”1042,,22....Ernst Elis oä,Fader - Moder o.g. Anna Maria Eriksson
  4. ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, omnämnd som: Eriksson, Ernst Elis, f. 1906 i Stockholm Familjeställning fosterb., läst: 16 maj 2019
  5. ^ SNAC, Social Networks and Archival Context ID: w6p84fq3, omnämnd som: Elis Eriksson, läst: 9 oktober 2017
  6. ^ [a b] Eriksson, släkt från Värmland, Svenskt Biografiskt Lexikon: 15424, läst: 16 maj 2019
  7. ^ Christer Wik: Elis Eriksson – bohem med stort hjärta i Nya Wermlandstidningen 14 april 2007, läst 2013-08-29
  8. ^ Fred Andersson: Elis Eriksson - uppfinnare av egna världar i Svenska Dagbladet 12 januari 2006
  9. ^ Rönnells antikvariat 2001 ISBN 91-971981-4-5
  10. ^ Moderna museet

Externa länkarRedigera