Wikipedia

Elinor Glyn

brittisk skådespelare
 Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2020-09)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Elinor Glyn (egentligen Elinor Sutherland) född 17 oktober 1864 på Jersey, död 23 september 1943 i London, var en brittisk författare som skrev för sin tid "vågade" kärleksromaner, såsom Three Weeks, vilken filmatiserades i Hollywood 1924.

Elinor Glyn
FöddElinor Sutherland[1]
17 oktober 1864[2][3][4]
Saint Helier, Jersey
Död23 september 1943[2][3][4] (78 år)
London
BegravdGolders Green Crematorium
Andra namnElinor Glyn
Medborgare iStorbritannien
SysselsättningSkådespelare, manusförfattare, filmregissör, författare[5], filmmanusförfattare[6]
MakeClayton Louis Glyn
(g. 1892–)[7]
PartnerGeorge Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston[8]
BarnMargot Elinor Glyn (f. 1893)[9]
Juliet Rhys-Williams (f. 1898)[9]
FöräldrarDouglas Sutherland[9]
SläktingarLucy Christiana Duff Gordon (syskon)
Redigera Wikidata
Elinor Glyn.

Biografi redigera

Glyn föddes i Saint Helier, Jersey, Kanalöarna. Efter att hennes far dog flyttade hennes mor till sitt föräldrahem i Guelph, Ontario, Kanada. Här blev Glyn undervisad av sin mormor i hur man för sig i den övre societeten. Denna träning gav henne inte bara entré till de aristokratiska sällskapen när hon återvände till Europa, utan gav henne också en ställning som en auktoritet när det gällde stil och god uppfostran när hon arbetade i Hollywood under 1920-talet.

Glyn var yngre syster till Lucy Christiana Duff Gordon, lady Duff Gordon, känd som modedesignern "Lucile".

Hon hade en långvarig affär med George Curzon, 1:e markis Curzon av Kedleston mellan åren 1906 och 1916.

Karriär redigera

Hon var pionjär inom de så kallade vågade kärleksromanerna för kvinnor, men hennes författande uppfattas med dagens mått inte som så särskilt skandalöst. Hon myntade begreppet It (det) som en eufemism för sexualitet, eller sexuell dragningskraft. Hon var den firade författaren av, under det tidiga 1900-talet, bästsäljarna It, Three Weeks, Beyond the Rocks, och andra romaner som då uppfattades som ganska vågade.

Med den popularitet och ryktbarhet som hennes böcker givit henne flyttade Glyn till Hollywood för att arbeta inom filmindustrin. Hon tillskrevs äran för att ha omskapat Gloria Swanson från en fnissande ung stjärna till en elegant mogen stjärna. Beyond the Rocks gjordes som stumfilm 1922 med Sam Wood som regissör och Gloria Swanson och Rudolph Valentino som ett romantiskt par. År 1927 hjälpte hon till att göra en stjärna av skådespelaren Clara Bow, för vem hon myntade uttrycket "the It girl", som spelade i succéfilmen It (1927), vilken bygger på en av Glyns romaner. Att vara flickan med "det" kom att bli en förskönande omskrivning för att ha sexuell dragningskraft.

Hennes sonson, Anthony Glyn, skrev hennes biografi 1956, Elinor Glyn: en biografi.

Bland hennes mest kända romaner, som översatts till svenska, märks Genom bränningarna, Tre veckor, Elizabeths debut i stora världen, Evangelines upplevelser och Ambrosine.

Bibliografi (Utgivet på svenska) redigera

  • Elisabeths debut i stora världen (översättning E. Fogelmarck, 1902). Ny översättning av Oscar Nachman 1912 med titeln Elizabeths entré i stora världen, och av Ernst Grafström, 1918
  • Tre veckor (översättning Axel Bergström, 1908). Ny översättning av Ernst Grafström, 1918, och E. Svanberg, samma år
  • Den vackra Ambrosine (anonym översättning?, 1910)
  • Hans timme (översättning Emilie Kullman, 1911). Ny översättning av Kerstin Wenström, 1928
  • Skälet hvarför (översättning Emilie Kullman, 1912). Ny översättning av Tora Bergengren, 1986, med titeln Brudköpet
  • Halcyone (översättning M. Isberg, 1913)
  • En kvinnas roman (översättning Gunnar Örnulf, 1913)
  • En äventyrerska (översättning Gabrielle Ringertz, 1913). Ny översättning av Gunnar Ek, 1918
  • Guineveres kärlek (översättning Emilie Kullman, 1914)
  • Synpunkten (översättning Emilie Kullman, 1915)
  • Mannen och tillfället (översättning Emilie Kullman, 1916)
  • Förbi klippor och blindskär (översättning E.R., 1917)
  • Komtessan (översättning Ture Dahlin, 1917)
  • Ambrosines funderingar (översättning Signe Gustafsson, 1918)
  • Blått blod 1918
  • Evangelines upplevelser (översättning G. Ringertz, 1918)
  • Evangelines äventyr (översättning Ture Dahlin, 1918)
  • Katherines karriär (översättning Emilie Kullman, 1918)
  • Ett äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1918)
  • En världsdam (översättning E. R., 1919)
  • Evangelines dagbok (översättning Signe Gustafsson, 1919). Ny översättning av Eva Wennbom, 1986
  • Genom bränningarna (översättning Ernst Grafström, 1919)
  • Hans drottning (översättning E. R., 1919)
  • Högt pris (översättning Emilie Kullman, 1919)
  • Elisabeth på äventyr i U.S.A. (översättning E. R., 1920)
  • En gentleman (översättning Gunnar Ek, 1920)
  • Alathea (översättning Emilie Kullman, 1922)
  • Det stora ögonblicket (översättning Emilie Kullman, 1923). Ny översättning av Ulla Henning, 1984
  • Theodoras äktenskap (översättning Signe Gustafsson, 1923)
  • Sex dagar (översättning Hildegard Wieselgren, 1924)
  • Kärleken är blind (översättning Emilie Kullman, 1926)
  • Ambrosines giftermål (översättning Signe Gustafsson, 1927)
  • Bortom klipporna (översättning Signe Gustafsson, 1927)
  • Det (översättning Emilie Kullman, 1927)
  • Älska (översättning Emilie Kullman, 1928)
  • Ambrosine 1929
  • Kärlekens timma (översättning Emilie Kullman, 1932)
  • Flammande lågor (översättning Emilie Kullman, 1933)
  • Förr eller senare (översättning Emilie Kullman, 1934)
  • Man och kvinna (översättning Ann Henning, 1981)
  • Den gåtfulle fursten (översättning Lena Hansen, 1985)
  • Allt har sitt pris (översättning Tora Bergengren, 1987)
  • Ödets väv (översättning Lena Hansen, 1987)
  • Dyrköpt lycka (översättning Tora Bergengren, 1988)

Källor redigera

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Elinor Glyn, 11 september 2008.

Noter redigera

  1. ^ [a b] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 433.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Internet Movie Database, läst: 15 oktober 2015.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] SNAC, Elinor Glyn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 27 juni 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Colin Matthew (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004.[källa från Wikidata]
  9. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elinor_Glyn&oldid=54496676”