Einar Hennings, född 2 december 1884 i Eskilstuna i Södermanlands län, död 10 december 1965, var en svensk diplomat, jurist och ämbetsman.

Biografi

redigera

Einar Hennings tog juris kandidatexamen vid Uppsala universitet 1907. Han blev efter en tids tjänstgöring i Finansdepartementet amanuens på detta departement 1914,[1] förste kanslisekreterare 1920 och statssekreterare 1920. År 1920 utnämndes Hennings till statssekreterare och expeditionschef för Handelsdepartementet samt även förste kanslisekreterare vid samma departement.[2] Efter att ha fungerat som regeringens representant i olika handels- och sjöfartsavtal blev han sändebud till Schweiz, Ungern och Österrike med säte i Bern. Han var kabinettssekreterare 1928–1931 och därefter minister i Warszawa från 1931, i Bukarest från 1933, i Paris från 1934 och slutligen i Vichy från 1940. Han återvände 1944 till Stockholm.

År 1935 blev Hennings hedersordförande för Svenska handelskammaren i Frankrike.[3] Han är begravd på Norra begravningsplatsen utanför Stockholm.

Utmärkelser

redigera

Svenska utmärkelser

redigera

Utländska utmärkelser

redigera

Källor

redigera


Företrädare:
Jonas Alströmer
Sveriges sändebud i Schweiz
Sidoackrediterad i Ungern & Österrike
1925–1928
Efterträdare:
Karl Ivan Westman
Sveriges sändebud i Schweiz
Efterträdare:
Torsten Undén
Sveriges sändebud i Österrike
Sidoackrediterad i Jugoslavien och Ungern 1928-1938
Företrädare:
Erik Sjöborg
Sveriges kabinettssekreterare
1928–1931
Efterträdare:
Carl Hamilton
Företrädare:
Cossva Anckarsvärd
Sveriges sändebud i Polen
Sidoackrediterad i Rumänien 1933-1934
1931–1934
Efterträdare:
Erik Boheman
Företrädare:
Jonas Alströmer
Sveriges sändebud i Rumänien
Företrädare:
Albert Ehrensvärd den yngre
Sveriges sändebud i Frankrike
1934–1944
Efterträdare:
Erik Boheman