Öppna huvudmenyn

Dicksonska folkbiblioteket

byggnad i Göteborg

Dicksonska folkbiblioteket är ett hus på Södra Allégatan 4 i stadsdelen Haga i Göteborg.[1] Från 1902 fram till 1973 var huset känt som Dicksonska folkbiblioteket. Folkbiblioteket övertogs 1950 av Göteborgs stad.[2] Från 1973 är huset även känt som Allégården. Huset ägs och förvaltas sedan 1991 av Higab.[3]Det byggnadsminnesförklarades den 21 april 2011.[4]

Dicksonska folkbiblioteket/Allégården
Bibliotek, Allaktivitetshus
Dicksonska folkbiblioteket.
Dicksonska folkbiblioteket.
Land Sverige
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Ort Haga 4:1, Göteborg
Adress Södra Allégatan 4
Koordinater 57°41′58.44″N 11°57′25.74″Ö / 57.6995667°N 11.9571500°Ö / 57.6995667; 11.9571500
Kulturmärkning
Byggnadsminne 21 april 2011
 - Referens nr. 21000001789681, RAÄ.
Arkitekt Hans Hedlund
Färdigställande 1897
Arkitektonisk stil Jugendstil

Huset har arkitektur- och byggnadshistoriska värden genom de tidstypiska stilinfluenserna med gedigna och välarbetade material. Byggnaden är en av Göteborgs mest framträdande karaktärsbyggnader, som ritats av arkitekten Hans Hedlund. Huset är ett väsentligt inslag i Hagas stadsbild och har trots olika verksamheter under åren varit en viktig kulturell samlingspunkt för Hagaborna.

Innehåll

HistoriaRedigera

BakgrundRedigera

År 1847 lät "styrelsen för arbetarbostäder i Göteborg" bygga en grupp små trähus med enkla bostäder på platsen där nu biblioteket ligger. 1878 togs de över av Dicksonska Stiftelsen och revs 1895 för att ge plats åt två friliggande stenhus, Dicksonska folkbiblioteket och ett bostadshus. Folkbiblioteket uppfördes med hjälp av donationsmedel från stiftelsen.

Den 30 december 1861 invigde domprosten Peter Wieselgren Göteborgs första folkbibliotek, Göteborgs Stads FolkBibliothek, instiftat av brukspatronen James Dickson den 15 maj samma år och inrättat i en lägenhet på Haga Östergata 5[5] i ett av den Dicksonska stiftelsens hus[6] i stadsdelen Haga. Placeringen var medveten, då Haga var känt som en arbetarstadsdel. Dickson ville ge "de hårt slitande arbetarna" gratis nöje på detta sätt. Verksamheten kom igång 2 januari 1862 med en boksamling på 1 138 band. Här fanns två avdelningar, en för utlåning och en för läsning på plats. Dickson finansierade löpande bokinköp, och vid dennes död i juli 1873 uppgick bokbeståndet till cirka 3 000 band.[7]

Biblioteket vid Södra AllégatanRedigera

År 1897 hade lokalerna blivit för trånga, och i stället flyttade man den 18 oktober 1897 till ett, av stiftelsen nybyggt hus på Södra Allégatan 4 (nuvarande Allégården), där det egentliga första folkbiblioteket i Skandinavien inrättades. I donationsbestämningarna stod det att "Biblioteket skall vara tillgängligt för hvarje person som önskar deraf sig begagna, samt att, då dess inrättande egentligen afsett arbetarklassens och de mindre bemedlades nytta och nöje, ingen avgift, vare sig för läsning eller för böckernas utlånande, får under någon förevändning affodras, utan skall bibliotekets begagnande vara afgiftsfritt".

Arkitekt Hans Hedlund ritade huset och byggnadsfirman Ullgren & Friman byggde det. Byggnaden är influerad av 1890-talets medeltidsromantiska ideal och av jugendstilen. Huset har två våningar samt vind och källare. I bottenvåningen fanns bland annat läsesalar, tidskriftsrum och en särskild läsesal för kvinnor. Via en trappa i tornet kom man till andra våningen där bostäder för föreståndarinnan och vaktmästaren var inrymda. Källarvåningen är utförd i mörkgrå granit och fasaderna är klädda med gulbrunt tegel. Huvudingången är omsorgsfullt utformad med exklusiv kalkstensdekor och ett rikt utsmyckat entréparti i trä. Många fönster är ursprungliga och har en tidstypisk smårutig indelning överst.

Biblioteksreglerna var något annorlunda då jämfört med nu. Läsesalen var endast öppen för män och där skulle vara tyst och lugnt. I tidningssalen var tidningarna ordentlig monterade i läsepulpeter. För boklån gavs följande instruktion: Behandla boken varsamt, den är en god vän till Dig, den erbjuder Dig förströelse och kunskap. Därför bör du ej taga i en bok med smutsiga händer, ej blöta på fingrarna då du vänder bladen, ej stödja ärmarna eller rocken mot bokens kant, ej skriva eller rita i den, ej peka med fingrar på bilderna, ej göra vikningar i bladens hörn, ej vika boken ut och in, aldrig lägga en penna eller annat föremål mellan bokens blad, ty när Du slår igen den bräckes ryggen.

Den 11 december 1924 avtäcktes en staty av Ellen Key i samband med hennes 75-årsdag, skänkt till Dicksonska folkbiblioteket av Arbetarnas bildningsförbund. Statyn var utförd av bildhuggarinnan Sigrid Fridman.[8] På 1930-talet byggdes bibliotekslokalerna om efter ritningar av Hans Hedlunds son Björner Hedlund. Bostadslägenheterna och vinden inreddes som arbetsrum och bokmagasin. Ovanpå tidningssalen byggdes en ny våning och en läsesal för barn inreddes.

Från bibliotek till AllégårdenRedigera

Se Hagahuset, Göteborg

I 70 år var Dicksonska Folkbiblioteket huvudbibliotek i Göteborg. År 1967 flyttade biblioteksverksamheten till det då nybyggda stadsbiblioteket vid Götaplatsen. Socialförvaltningen tog då över huset och startade aktivitetshus för ungdomar. År 1970 öppnade det så kallade Hagahuset - ett allaktivitetshus och centrum för Göteborgs progressiva musikrörelse. Motsättningar mellan politiker och ungdomarna i huset, ledde till att huset stängdes. Huset ockuperades därefter av ungdomarna som krävde att det skulle öppna igen. Ockupationerna avlöste varandra och i november 1972 stormade polisen huset.

Sedan 1973 är huset även känt som Allégården och är dagtid ett aktivitetshus för pensionärer i Göteborg och på kvällar ett förenings- och aktivitetshus för alla. TV-serien med Maria Lundqvists förvirrade bibliotekarie Sally spelades in i huset.

ReferenserRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Dicksonska folkbiblioteket, karta från Lantmäteriet.
  2. ^ Nationalencyklopedin, band 4 (1990), sid. 561, artikeln Dicksonska folkbiblioteket.
  3. ^ "Allégården", Higab.
  4. ^ "Dicksonska folkbiblioteket", Byggnadsminne, Riksantikvarieämbetet.
  5. ^ Fullbokat - Folkbibliotekens historia i Göteborg 1862-1997, Ingrid Atlestam, Madeleine Bergmark, Eva Halász, Göteborgs Stadsbibliotek, Centraltryckeriet, Borås 1997 ISBN 91-630-5481-7, s. 44-45
  6. ^ Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982, Agne Rundqvist, Ralf Scander, Anders Bothén, Elof Lindälv, utgiven av Göteborgs hembygdsförbund 1982, s. 56
  7. ^ Katalog öfver Göteborgs stads Folkbiblioteks Boksamling, [I], Walfrid Hjertberg, Göteborg 1892 s. X
  8. ^ Hvar 8 dag : illustreradt magasin, 26:e årgången [5 oktober 1924 - 27 september 1925], D F Bonnier, Göteborg 1925, s. 181

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 162-163. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Göteborgarnas hus, Varierande författare, Higabgruppen, Göteborg 1996 ISBN 91-630-4947-3, s. 264-289.
  • Hammarskiöld, Hans; Linde Bjur Gunilla, Lärn Viveca (1996). Fasader i Göteborg: hus från industrialismens genombrott till sekelskiftet. Stockholm: Gedin. sid. 83-85. Libris 7677346. ISBN 91-7964-195-4 

Vidare läsningRedigera

  • Björkman Eva antikvarie, Emanuelsson Lena, Overland Viveka, red (2016). Hus, människor, minnen. Skrifter utgivna av Bohusläns museum och Bohusläns hembygdsförbund, 0280-4174 ; nr 93. Göteborg: Länsstyrelsen i Västra Götalands län. sid. 231-233. Libris 19352952. ISBN 9789176862742 

Externa länkarRedigera