Öppna huvudmenyn

Dals härad var ett härad i västra Östergötland. Området motsvaras idag av en del av Vadstena kommun. Arealen mätte 139 km², varav land 118 och befolkningen uppgick 1920 till 4 507 invånare.[1] Under medeltiden var Dals och Lysings härader förenade med varandra i judiciellt avseende med tingsställe i Lysings härad. Tingsställe var i slutet under 1600-talet och början av 1700-talet vid Örberga kyrka. Från hösttinget 1729 var Dals härads tingsställe Nyby Gästgivaregård i Väversunda socken för att 1884 flytta till Vadstena. 1907 flyttades det till Motala.

Dals härad
Härad
Vadstena slott
Dal vapen.svg
Land Sverige Sverige
Landskap Östergötland
Socknar Herrestads socken
Källstads socken
Nässja socken
Rogslösa socken
Sankt Pers socken
Strå socken
Väversunda socken
Örberga socken
Dals härads läge i Östergötland.
Dals härads läge i Östergötland.

Innehåll

NamnetRedigera

År 1330 skrevs Dalzhæradh, vilket åsyftar dal, med trolig syftning på en tingsplats.

GeografiRedigera

Häradsområdet utgörs av urgammal kulturbygd och har några av Sveriges äldsta stenkyrkor.

Dals härads område ligger vid Östergötlands Vätternkust och omfattar slätten mellan Vadstenaviken och Tåkern samt norra delen av Omberg och kring Mjölnaån. Området utbreder sig runt omkring staden Vadstena. Häradet omfattar det bördiga området sydväst om Vadstena.

Dals härad genomkorsades av den smalspåriga järnvägen Fågelsta-Vadstena-Ödeshögs Järnvägar (FVÖJ), vilken nådde Vättern vid Hästholmen söder om Dals härad.

Häradet största ort är Borghamn.

SocknarRedigera

Dals härad omfattade följande socknar:

Vadstena stad hade till 1948 en egen jurisdiktion (rådhusrätt) varefter den ingick i häradets jurisdiktion.

Län, fögderier, tingslag, domsagor och tingsrätterRedigera

Socknarna ingick i Östergötlands län. Församlingarna tillhör(de) Linköpings stift.

Häradets socknar hörde till följande fögderier:

Häradets socknar tillhörde följande tingslag, domsagor och tingsrätter:

  • 1680-1907 (31 augusti) Dals tingslag i
    • 1680-1707 Lysings (till 1692), Dals och Aska härader domsaga
    • 1708-1746 Dals och Lysings häraders domsaga
    • 1747-1762 Göstrings, Lysings, Dals och Aska härader domsaga
    • 1763-1849 Dals och Lysings häraders domsaga
    • 1850-1907 Aska, Dals och Bobergs domsaga
  • 1 september 1907-1970 Aska, Dals och Bobergs tingslag i Aska, Dals och Bobergs domsaga

Tidiga tingsplatserRedigera

Enligt ortnamnsforskaren Thorsten Andersson[2] föreligger följande tingsplatser:

A. Gemensamt för Lysings och Dals härader, belägna i Lysings härad:

B. Enligt Dals härads domböcker med tingsplatser i Dals härad:

  • Örberga 1603-1727
  • Bårstad, Rogslösa socken 1727 (fr o m sommartinget) - 1728
  • Vadstena 1729 (vinter- och sommarting)
  • Nyby (Gästgivaregård), Väversunda socken 1729-1884 (fr o m hösttinget 1729 t o m vintertinget 1884)
  • Vadstena (rådhuset) 1884-

HäradshövdingarRedigera

Ämbetstid Namn Levandsperiod
1354 Bengt Nilsson
1375 Harald Bagge
1393-1416 Nils Magnusson (Stolpe)
1435-1437 Matts Odenkarl
1469 Sven Petersson
1678-1688 Zacharias Rehnberg
1688-1691 Johan Carl Stiernhöök
1691-1706 Carl von Rudbeck 1657-1747
1706-1710 Jöran Stierneroos
1710-1716 Johan Lagerberg
1716-1724 Johan Lothigius
1724-1737 Magnus Eneroth
1738-1747 Carl Stenholm
1747-1763 Israel Trolle
1763-1772 Elias Magnus Nordenstolpe
1772-1782 Anders Jansson
1782-1794 Carl Jakob von Strokirch
1794-1821 Ture von Nackreij
1822-1838 Mats Weibull
1838-1846 Johan Abraham Tornérhielm
1846-1849 Lars Petter Eneqvist
1850-1854 Carl Gustaf Bolin
1855-1872 Carl Oskar Modig
1872-1881 Carl Gustaf Östlund
1881-1909 Otto Emanuel Wijkmark
1909-1938 Axel Fredrik Törner
1938-1950 Ragnar Wilhelm Seldén
1950-1968 Otto Anders Fredrik Schell
1968-1970 Bertil Adéll

KällorRedigera

NoterRedigera

  1. ^ Sjögren, Otto (1931). Sverige geografisk beskrivning del 2 Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9939 
  2. ^ Thorsten Andersson (1965) Svenska häradsnamn, Lund: Nomina Germanica. Arkiv för germansk namnforskning. Utgivet av Jöran Sahlgren, sidorna 218-219, 283

WebbkällorRedigera

Tryckta källorRedigera