DNA-släktforskning

DNA-tester för att spåra, bekräfta eller vederlägga biologiska släktband

DNA-släktforskning eller genetisk genealogi är DNA-tester som i huvudsak genomförs av privatpersoner. Avsikten är att spåra, bekräfta eller vederlägga biologiska släktband, att kartlägga ursprung i arkeologiska kulturer och migrationer, eller (med lägre tillförlitlighet) att få en uppskattning av personens etniska mix, det vill säga sin blandning av rötter i olika geografiska regioner i världen. Ofta krävs omfattande traditionell släktforskning, och att testpersonerna är villiga att dela sina släktträd med varandra, för att slutsatser ska kunna dras av DNA-testerna om släktskap.

DNA-baserad släktforskning bedrivs även i en mindre omfattande skala inom arkeologi och populationsgenetik, exempelvis i Sverige för att spåra svenskarnas ursprung och genetik,[1][2] inklusive samernas ursprung. Inom polisväsendet, i de fall där gärningspersonen lämnat spår, till exempel genom sädesvätska eller blod, kan kriminaltekniska DNA-tester kombinerat med familjesökning göras för att hitta en möjlig misstänkt person eller släktingar till en misstänkt person.

DNA-tester för släktforskning är inte utformade för att ge medicinsk information, men kan ändå användas för att uppskatta sannolikheten för över 500 ärftliga medicinska tillstånd,[3] något som emellertid innebär risk för misstolkning och oro. Förståelsen av analysresultaten kräver kunskaper i statistik och medicin, och vissa analysföretag har inte varit seriösa eller har haft inaktuella forskningsresultat i sina databaser.[4][5][6]

TesttyperRedigera

 
Mängd delat autosomalt DNA, mätt i centiMorgan (cM), vid olika släktskapsrelationer. 3C2R längst ned till höger betyder third-cousin twice removed, det vill säga fyrmänning två släktled bort.

Tre huvudtyper av DNA-tester förekommer, ur vilka olika typer av analys kan göras: Test av

  1. mitokondriellt-DNA (MtDNA), vilket enbart ärvs från mor, mormor, mormors mor, etc, till både söner och döttrar;
  2. Y-kromosomens DNA (Y-DNA) som ärvs från far, farfar, farfars far, och så vidare, till son; samt
  3. autosomalt DNA, som är en kombination av faderns och moderns DNA, och därmed ärvs från blandade manliga och kvinnliga släktlinjer, exempelvis från morfars farmor.

Detta betyder att endast män kan ta Y-DNA-test, medan både kvinnor och män kan ta övriga tester.

De flesta släktforskare börjar med att ta ett autosomalt DNA-test, eftersom det kan ge ett stort antal DNA-träffar (möjliga släktingar som också har DNA-testat sig och har matchande DNA). Resultatet är dock svårtolkat på grund av slumpmässigheten i vilka anor man har ärvt sitt autosomala DNA ifrån, och är tillförlitligt endast när den gemensamma anan har levt ett fåtal generationer tillbaka.

Testföretagen gör analyser av "etnisk mix" (men "biogeografiskt ursprung" vore en mer rättvisande term), som kan uppskattas ur det autosomala DNA:t. Det går oftast bra att korrekt urskilja ursprung från olika kontinenter med dessa analyser, men att skilja mellan olika biogeografiska områden inom kontinenter är ofta svårt, eftersom genetiska skillnader uppträder successivt över kontinenter och sällan mellan välavgränsade områden. Det spelar också roll att referensgrupperna som testföretagen använder sig av är av begränsad storlek och inte slumpmässigt utvalda[7].

MtDNA- och Y-DNA-tester är mer pålitliga, men ger betydligt färre DNA-träffar till släktingar som kan spåras i folkbokföringen, om någon. Detta eftersom de är begränsade till moders- respektive faderslinjen. De möjliggör främst identifiering av moderslinjens eller faderslinjens ursprung i arkeologiska kulturer och förhistoriska migrationer, men har också använts för att säkert verifiera och motbevisa släktträd tillbaka till medeltiden.

Hela arvsmassan behöver inte analyseras, eftersom merparten av den kodande delen av arvsmassan är identisk inom en art. Analysföretagen har valt ut specifika genpositioner som är av intresse, exempelvis för att de är kända för att variera inom populationen, och studerar dem med PCR-teknik. I synnerhet Y-DNA-tester finns i olika storlekar. Större tester testar fler markörer, det vill säga undersöker fler potentiella mutationer i arvsmassan, och ger bättre precision i uppskattningen av hur många generationer eller år tillbaka en mutation har inträffat. En mindre test kan inte skilja på nära och mer långväga släktskap, utan resulterar i fler träffar (testen hittar fler personer vars gensekvens skiljer med noll testade mutationer).

MtDNA- och Y-DNA-test — för bestämning av haplogruppRedigera

 
Karta över hur MtDNA-haplogrupper har migrerat ut ur Afrika (överst till vänster). Nordpolen är kartans centrum. Siffrorna anger antal tusen år innan nutid. Den blå kurvan indikerar ytan som täcktes av is eller tundra under senaste istiden.
 
De vanligaste Y-DNA-haplogrupperna i olika regioner i Europa.

Mitokondriellt DNA (MtDNA) ärvs av både kvinnor och män, men enbart från moderslinjen, från mor, mormor, och så vidare, hos människan tillbaka till Mitokondrie-Eva. MtDNA finns i cellerna men tillhör inte kromosomerna och cellkärnan.

Y-kromosomen är en allosom (könskromosom) hos bland annat däggdjur. Y-kromosomens DNA (Y-DNA) ärvs bara av män från faderslinjen, det vill säga från far, farfar, och så vidare, hos människan tillbaka till Y-kromosoms-Adam.

För både MtDNA och Y-DNA gäller att de förändras enbart genom slumpmässiga mutationer som inträffar i genomsnitt med ett visst antal generationers mellanrum (olika frekvens i olika regioner av DNA:t), vilket kan utnyttjas för att uppskatta avstånd i släktskap vid ett stort antal generationer. MtDNA innehåller färre baspar än Y-DNA och muterar därför mer sällan, och möjliggör därför inte lika god precision i tidsuppskattningen som Y-DNA.

MtDNA- och Y-DNA-test ger emellertid mycket litet antal, om några, DNA-träffar med tänkbara släktingar som är så nära släkt att släktskapet går att spåra i kyrkböcker och andra register. MtDNA- och Y-DNA-test används för att identifiera arkeologiska kulturer och migrationsvägar för en persons förfäder längs en strikt morslinje eller en stram farslinje.

Individer med liknande gensekvens i Y-DNA:t eller MtDNA:t bildar en haplogrupp eller undergrupp. Befolkningen kan därmed delas upp i en hierarki, ett så kallat fylogenetiskt träd, av avgränsade MtDNA-haplogrupper. Män kan dessutom delas upp i en annan hierarki av Y-DNA-haplogrupper.

Haplogrupper kan betecknas med en lång kod, exempelvis Y-DNA-haplogrupp I1a2b1, där I1 är en undergrupp till I, I1a en undergrupp till I1, I1a2 till I1a, och så vidare. En nackdel med denna längre kod är att den kan komma att förändras när tidigare okända mutationer och förgreningar upptäcks. Alternativt betecknas undergruppen med en så kallad kort kod, i vårt exempel I-Z2541, som innebär haplogroupp I med den undergrupp som har Z2541 som definierande mutation (se nedan hur mutationer betecknas).

Autosomalt test — för bestämning av nära släktskapRedigera

 
Ju kortare avståndet är mellan länder i PCA-diagrammet, desto större är likheten mellan testpersonernas autosomala DNA i ländernas befolkning, och desto närmare är testpersonernas släktskap.

Autosomer är icke könskromosomer, vilka bildas när gensekvenser från moderns och faderns autosomala DNA slumpmässigt kopplas ihop genom en process som kallas genetisk rekombination och överkorsning. Även slumpmässiga mutationer kan inträffa, vanligen i enstaka baspar.

Jämförelse av personers automala DNA kan användas för att upptäcka släktskap även till personer som inte tillhör moderslinjen eller faderslinjen, men kan bara användas för att säkert identifiera släktskap några få generationer tillbaka. Mängden autosomalt DNA som ärvs från en person tunnas nämligen snabbt ut för varje generation som går. Autosomala tester kan resultera i en stor mängd DNA-träffar (andra testpersoner som individen kan vara besläktade med), längs blandade manliga och kvinnliga linjer, varje träff med ett uppskattat avstånd i släktträdet. Men på grund av den slumpmässiga karaktären och hur mycket DNA som ärvs av varje testad person från sina gemensamma förfäder, kan exakta slutsatser bara göras för nära relationer. Traditionell släktforskning och delning av släktträd krävs vanligtvis för tolkningen av resultaten.

Testföretagen uppger att de kan upptäcka släktskap med sannolikhet enligt följande tabell vid autosomalt test. Olika testföretag har satt olika trösklar på hur korta matchande DNA-segment som ger träff. Notera att företag som ger träff med hög sannolikhet (på grund av låga trösklar) tenderar att även ge många falska träffar, också kallat "brus". Vissa genetiska databaser, exempelvis gratisdatabasen gedmatch.com, tillåter att man justerar ned trösklarna så att man kan få ändå fler träffar, men därmed också ändå mer "brus".

Släktskap Sannolikhet att testföretag upptäcker släktskap[8]
Svensk term Engelsk term 23andMe[9] AncestryDNA Family Tree DNA Family Finder[10]
Kusiner First cousins 100 % 100 % 100 %
Tremänningar (sysslingar) Second cousins 99 % 100 % > 99 %
Fyrmänningar (bryllingar) Third cousins 90 % 98 % > 90 %
Femmänningar Fourth cousins 45 % 71 % > 50 %
Sexmänningar Fifth cousins 15 % 32 % > 10 %
Sjumänningar och längre avstånd Sixth cousins and more distant 5 % 14 % < 2 %

Likheterna mellan två eller flera personer kan visas med en kromosomkarta. Om två personer med likheter i DNA:t har överkorsning på samma position i en kromosom indikerar det att överkorsningen uppstod vid samma rekombinationstillfälle och att personerna således tillhör samma släktgren.

Två personer som är nära släkt har ofta långa identiska gensekvenser i de autosomala kromosomerna. Längden av de identiska gensekvenserna kan mätas i antal baspar, alternativt i antal centimorgan (cM), och kan användas för att uppskatta närheten i släktskap mellan personerna. Approximativt halveras mängden gemensamt autosomalt DNA i cM mellan två personer för varje hopp som skiljer dem i släktträdet, och halveras ytterligare vid halvsyskon istället för helsyskon. Likheter är emellertid resultat av slumpmässiga processer, och är inget exakt mått på avståndet i släktskap. Utifrån antal centimorgan kan man få reda på sannolikheten för olika typer av släktskap med hjälp av The Shared cM Project tool.[11]

Populationer från isolerade regioner, exempelvis norra Norrland eller Finland, kan ha haft liten genpool lång tid under historien, och då kan det anförluster ha varit vanliga så att det finns släktskap många vägar till samma person. Därmed kan det finnas många korta identiska gensekvenser även vid långväga närmaste släktskap, och då kan likheter i autosomalt DNA ge intryck av närmare släktskap än verkligheten. Längden av den längsta identiska sekvensen kan då vara ett något säkrare mått för att uppskatta närmaste släktrelation än den totala längden av lika sekvenser, korta såväl som långa.

X-kromosomRedigera

Autosomalt test kombineras ofta med test av X-kromosomens gensekvens. Det resultatet är emellertid mer svårtolkat. X-kromosomen kan inte ärvas från far till son, men från far till dotter och från mor till son eller dotter. Genetisk rekombination inträffar mer sällan i X-kromosomen än i de autosomala kromosomerna. X-kromosomen ärvs helt oförändrad från far till dotter, utan genetisk rekombination, eftersom han skickar vidare hela den X-kromosom han har fått från sin mor.

MutationerRedigera

 
En SNP (enbaspolymorfi) innebär att ett DNA-segment hos individ 1 skiljer från motsvarande segment hos individ 2 i ett baspar. I detta fall har bokstaven C ersatts av T.

Mutationer är slumpmässiga förändringar av DNA-sekvensen. De allra flesta mutationerna repareras av cellerna själva. En mutation i könscellerna som inte repareras, utan sprids genom fortplantningen till nya individer som överlever och i sin tur kan fortplanta sig förorsakar en alternativ allel, det vill säga en ny variant av gensekvensen som får spridning i befolkningen. Vissa alleler ger upphov till nya egenskaper (en ny morf, det vill säga form, inom arten), medan andra saknar biologisk betydelse. Mutationer i kontext av DNA-släktforskning brukar endast avse sådana mutationer som ger upphov till alleler.

Uppstår allelen i Y-kromosomen eller i MtDNA så kan det fylogenetiska trädet förgrena sig i den ursprungliga haplogruppen och en undergrupp till densamma. Nya alleler uppstår i genomsnitt var 130:onde år i människans Y-kromosom längs en viss faderslinje. Alleller uppstår genomsnittligen med 20 000 års intervall i människans MtDNA längs en viss moderslinje. Frekvensen beror av vilken region i kromosomen man studerar. Exempelvis är frekvensen av alleler högre i det icke-kodande DNA:t, eftersom mutationer som uppstår där mer ofta ger upphov till levnadsdugliga individer.

Den vanligaste formen av allel är en SNP, det vill säga en avvikelse i ett enstaka baspar på en specifik position (loci). En bokstav (G, T, A eller C) har således bytts ut mot en annan. SNP:er som hittills bara upptäckts hos en testperson i världen kallas privata. En haplogrupp motsvarar en sekvens av SNP:er. Haplogruppen definieras genom den sist inträffade icke-privata SNP:n, som kallas "definierande" eller "avslutande" (eng. terminating) SNP.

En annan typ av allel som kallas STR (Short Tandem Repeat) innebär att en repetition av en genföljd tas bort eller läggs till i en mikrosatellit. Haplogrupp och SNP:er kan predikteras (uppskattas) baserat på STR:er.

Enklare Y-DNA-tester kartlägger enbart några tiotal STR-markörer som är särskiljande för de vanligaste haplogrupperna. Utifrån testresultatet kan man göra en prediktering av vilken haplogrupp personen tillhör. Större Y-DNA-tester kartlägger istället ett stort antal SNP:er. Den som har gjort ett litet Y-DNA-test kan komplettera med test av specifika SNP:er, eller av ett standardpaket av SNP:er som är vanliga inom den haplogrupp man har blivit predikterad att tillhöra. En sådan stegvis strategi kan för vissa personer vara billigare än att göra ett stort SNP-baserat Y-DNA-test. Ett stort Y-DNA-test brukar emellertid innebära att man gör ett bidrag till forskningen i form av upptäckt av nya hittills okända SNP:er och förgreningar av trädet.

Beteckning av mutationerRedigera

Varje SNP-mutation som har hittats i människans MtDNA har en kod enligt standarden Cambridge Reference Sequence (CRS) från 1981, som ersattes med revised CRS (rCRS) 1999, som beskriver avvikelser jämfört med en referensperson med europeisk härkomst, inom haplogroupp H2a2a1. Standarden Reconstructed Sapiens Reference Sequence (RSRS) från 2012 beskriver istället MtDNA-mutationens avvikelse från mitokondriske Eva.[12]

Varje vanligt förekommande STR i Y-DNA har fått en kod som börjar på DYS, DYZ eller DYF följt av ett nummer.

Svenskarnas ursprung och genetikRedigera

Genetisk forskning har resulterat i ny kunskap om migrationsströmmar från olika väderstreck till det område som idag är Sverige, och om hur dessa har gett upphov till en genetisk blandning bland dagens svenskar. Under förhistorisk tid nåddes den europeiska kontinenten av tre stora invandringsvågor av människor från andra kontinenter, och som med tiden också kom att befolka det som skulle bli Sverige: (1) Jägare-samlare, (2) de första bönderna, samt (3) stäppherdar.[13] Därefter har inga stora migrationer skett till Europa från andra kontinenter fram till modern tid.[14] (4) En mindre immigration av ett finsk-ugriskt folk från Ryssland och en rad inomeuropeiska folkvandringar och vattenburna migrationer har dock bidragit till den svenska befolkningens genpool och kultur under historiens gång.[15]

DNA har testats för en rad arkeologiska fynd i och kring Sverige, de äldsta 10 000 år gamla, och i flera fall har motsvarande haplogrupp hittats i befolkningen idag, och släktskap således bevisats längs en strikt manlig eller kvinnlig släktlinje.[16]

Följande tabell visar hur frekventa (i procent) MtDNA-haplogrupper är bland nu levande testpersoner som har svenska som modersmål eller vars tidigast kända ana på moderslinjen föddes inom dagens Sverige, samt några jämförelsepopulationer.[17]

Härkomst\MtDNA-haplogrupp L HV H H1+H3 H5 HV0+V J T1 T2 U2 U3 U4 U5 U K I W X Övriga Antal testpersoner
Hela Sverige modern tid 0,6 0,5 45,8 (31,5) (2,2) 5 7,7 2,7 4 0,8 0,6 3 12,1 2,8 6,4 2,8 1,3 1,3 2,5 637
Samisktalande idag
(Sverige, Finland, Norge)
0 0 3,8 (0) 41,6 0 0 0,4 0 0 0 48 0 0 0 1,4 0 4,6 499
Finland modern tid 0 0 36,3 (19) (2,3) 7,3 5,9 2 2,4 0,6 0 1,1 20,7 0,8 4,5 4,2 9,6 1,3 3,3 971
Vikingagravfynd
(Norge, Danmark)[18]
0 3 42 5 13 3 0 1,5 3 19,5 0 62

Följande tabell visar frekvensen av Y-DNA-haplogrupper för testade män med svenskt modersmål eller vars tidigast kända person på faderslinjen har härkomst i Sverige:[19]

Härkomst\Y-DNA-haplogrupp I1 I2*/I2a I2b R1a R1b G J2 J*/J1 E1b1b T Q N Antal testpersoner
Hela Sverige modern tid 37 1,5 3,5 16 21,5 1 2,5 0 3 0 2,5 7 Över 1000
Gotland modern tid 50 0 5,5 14,5 17,5 0 0 0 1 2 4 7,5 100 till 250
Samisktalande idag
(Sverige, Finland, Norge)
27 0 0 13 7 0 0,5 0 0,5 0 0 53 250 till 500
Finland modern tid 28 0 0,5 5 3,5 0 0 0 0,5 0 0 61,5 Över 1000

DNA-släktforskning i SverigeRedigera

Nätverket Svenska Sällskapet för Genetisk Genealogi (SSGG) grundades 2014 och sprider information om släktforskning med hjälp av DNA-test,[20] bland annat via facebookgruppen DNA-anor[21]. Exempel på bemärkta DNA-släktforskare, föreläsare och författare inom området är:

Bekräftade medeltida släkterRedigera

DNA har testats från kvarlevor i ett antal historiska personers förmodade gravar:[22]

Släkt/namn Levnadsår
cirka
Gravplats Ydna-
haplogrupp
MtDNA-
haplogrupp
Folkungarna/Bjälboätten, Birger Jarl 1210-1266 Varnhems klosterkyrka I1 (=I-M253)[23] H[24]
Mechtild av Holstein 1220-1288 Varnhems klosterkyrka - U5b1[24]
Folkungarna/Bjälboätten, Erik Birgersson 1241-1275 Varnhems klosterkyrka I1 (=I-M253)[23] Z1a[24]

De äldsta svenska leden där släktforskning har verifierats genom fullständiga DNA-tester på nu levande ättlingar till minst minst två barn till personen är följande:[21][25][26]

Namn/släkt Född ca Plats Typ av test Haplogrupp
Buresläkten, Gamle Olof Herssesson 1390 Bureå, Skellefteå socken (AC) Y-DNA G2a2b2a1a1b1a1a2a1b > G-Z30729[27]
Stjärna Kopparbergssläkten, Olof Nilsson 1420 Vika socken (W) Y-DNA R1a1a1b1a2b3 (=R-CTS3402) > R-JN80[28][29]
Stugusläkten, Erik Halvardsson 1465 Stuguns socken (Z) Y-DNA I1a2a1a1d1a1a2c10a2a (=I-Y24467)[30]
Birkarlen Nils Olofsson Rehn 1480 Hamnen, Öjebyn, Piteå (BD) Y-DNA I1a1b1a4a1a1c1 (=I-Y17401)
Herman 1480 Skråmträsk, Skellefteå socken (AC) Y-DNA I1 (=I-M253)
Kristina Samuelsdotter, hustru till Andreas Petri Grubb i Bureätten 1520 MtDNA J1c2b[31]
Magdalena (Malin) Eriksdotter, hustru till Östen Eriksson Sursill 1520 till 1535 Teg, Umeå (AC) MtDNA J1c7a[25]
Skanckeättens hackåslinje, äldre Hovgrenen, Peder Jensson 1577 Hov, Hackås socken (Z) Y-DNA R1b1a1a2a1a1b1a > R-BY25576[32][33]

Användning i kriminalfallRedigera

Sedan den 1 januari 2019 tillåter svensk lag polisen att göra familjesökning av dna-profiler från spår på brottsplatser, både i polisens egna dna-databaser och i släktforskningsdatabaser. Dna-resultat behöver alltså inte ge en exakt träff på en gärningsman, utan det blev tillåtet att göra släktforskning på personer med liknande dna för att identifiera en misstänkt. Emellertid hindrar flera kommersiella dna-släktforskningsdatabasers användaravtal polisen att skicka in dna eller dna-testresultat från okända personer, åtminstone utan domstolsorder, exempelvis databasen myheritage.com. Användare kan dock kostnadsfritt ladda upp sitt dna-resultat till den kommersiella tredjepartsdatabasen gedmatch.com, som tillåter att även polisen laddar upp dna-profiler från brottsplatser i syfte att lösa grova brott. Många cold cases har lösts i USA med hjälp av denna databas. Det har dock förekommit att amerikansk polis har använt databasen för att lösa ett icke grovt brott (misshandel). Efter den händelsen måste användarna av gedmatch sedan maj 2019 uttryckligen bekräfta att de tillåter att resultatet jämförs med dna-profiler som polisen har laddats upp. Även databasen familytreedna.com, som är den vanligaste bland svenskar, tillåter användning av polisen för att ”identifiera kvarlevor av avlidna personer” eller för att ”identifiera förövare vid mord, sexuella övergrepp eller kidnappning”.[34][35]

Dna-familjesökning eller dna-släktforskningsdatabaser har använts i följande fall i Sverige:

  • Februari 2019: Polisens kalla fallgrupp i södra Sverige, och den kroatiska polisen, konstaterade att "Ekebymannen", som hittades död utanför Helsingborg 2003, sannolikt kom från Rijeka-området. Det är det första fallet i Europa där dna-släktforskning har kunnat användas för att ta reda på varifrån ett oidentifierat mordoffer kommer. Databasen gedmatch.com användes.[36]
  • Maj 2019: Billdals-domen – en person fälldes för grov våldtäkt 2004 i Billdal. Utredningen använde DNA-familjesökning i polisens DNA-register, men mannen avslöjade sig bland annat genom att han inte var villig att lämna ifrån sig DNA.[37]
  • Juni 2020: Dubbelmordet i Linköping 2004 – en man greps i det första fallet där svensk polis har använt DNA-släktforskning med en kommersiell släktforskningsdatabas. Databasen gedmatch.com gav först för svaga träffar. En träff i familytreedna.com på en amerikansk svenskättling kombinerat med släktforskning tillbaka till kring år 1800 gav tillräckligt resultat. Inledningsvis greps även mannens bror baserat på familjesökningens resultat.[35]

Lista över DNA-släktforskningsföretagRedigera

Rank Företag Huvudkontor Grundat Antal testade personer Datum Källa
1 Ancestry Lehi, Utah, USA 1983 15 000 000 oktober 2019 [38]
2 23andMe Sunnyvale, Kalifornien, USA 2006 10 000 000 oktober 2019 [38]
3 Myheritage Or Yehuda, Israel 2003 2 500 000 20 maj 2019 [39]
4 FamilyTreeDNA Houston, Texas, USA 2000 850 000 oktober 2019 [38]
5 Living DNA Frome, Somerset, Storbritannien 2016
6 meuDNA São Paulo, Brasilien 2019

ReferenserRedigera

Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Genealogical DNA test, 5 december 2015.
Det här avsnittet är helt eller delvis baserat på material från engelskspråkiga Wikipedia, Genetic genealogy, 16 oktober 2015.

NoterRedigera

  1. ^ ”The Atlas project” (på engelska). http://theatlas.se/index.php/sites/. Läst 11 juni 2020. 
  2. ^ ”Centre for Palaeogenetics” (på amerikansk engelska). http://palaeogenetics.com/. Läst 11 juni 2020. 
  3. ^ ”List of medical conditions - SNPedia”. www.snpedia.com. https://www.snpedia.com/index.php/Category:Is_a_medical_condition. Läst 27 juni 2019. 
  4. ^ The Pros and Cons of the Main Autosomal DNA Testing Companies”. The DNA Geek. 14 november 2016. http://thednageek.com/the-pros-and-cons-of-the-main-autosomal-dna-testing-companies/. Läst 19 maj 2018. 
  5. ^ https://slate.com/technology/2016/01/some-personal-genetic-analysis-is-error-prone-and-dishonest.html
  6. ^ Bettinger, Blaine (22 september 2013). ”What Else Can I Do With My DNA Test Results?”. The Genetic Genealogist. https://thegeneticgenealogist.com/2013/09/22/what-else-can-i-do-with-my-dna-test-results/. Läst 19 maj 2018. 
  7. ^ ”Understanding genetic ancestry testing”. University College London. 15 juli 2020. https://web.archive.org/web/20160407010200/https://www.ucl.ac.uk/mace-lab/debunking/understanding-testing. Läst 15 juli 2020. 
  8. ^ ”Cousin statistics - ISOGG Wiki”. isogg.org. https://isogg.org/wiki/Cousin_statistics. Läst 12 juni 2020. 
  9. ^ ”The probability of detecting different types of cousins” (på amerikansk engelska). 23andMe Customer Care. http://customercare.23andme.com/hc/en-us/articles/212861317. Läst 12 juni 2020. 
  10. ^ ”What is the probability that my relative and I share enough DNA for Family Finder to detect? – FamilyTreeDNA Learning Center” (på amerikansk engelska). https://learn.familytreedna.com/autosomal-ancestry/universal-dna-matching/probability-relative-share-enough-dna-family-finder-detect/. Läst 12 juni 2020. 
  11. ^ Painter, D. N. A.. ”Shared cM Project 4.0 Tool v4 with relationship probabilities” (på amerikansk engelska). dnapainter.com. https://dnapainter.com/tools/sharedcmv4. Läst 12 juni 2020. 
  12. ^ http://dna-explained.com/2012/07/15/the-crs-and-the-rsrs/
  13. ^ Karin Bojs (2015), Min europeiska familj: De senaste 54 000 åren.
  14. ^ Karin Bojs, Mannen med yxan kom hit med en helt ny tid, Dagens nyheter 2015-06-13
  15. ^ Lappalainen, T.; Laitinen, V.; Salmela, E.; Andersen, P.; Huoponen, K.; Savontaus, M.-L. (2008-05). ”Migration Waves to the Baltic Sea Region” (på engelska). Annals of Human Genetics 72 (3): sid. 337–348. doi:10.1111/j.1469-1809.2007.00429.x. ISSN 0003-4800. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/j.1469-1809.2007.00429.x. Läst 20 juni 2018. 
  16. ^ ”Ancient DNA”. www.y-str.org. Arkiverad från originalet den 5 september 2015. https://web.archive.org/web/20150905073124/http://www.y-str.org/p/ancient-dna.html. Läst 31 juli 2018. . Jämför ”Ancient DNA”. Nordbor.wordpress.com. 29 mars 2016. https://nordbor.wordpress.com/ancient-dna/. Läst 20 februari 2019. 
  17. ^ Maciamo. ”Mitochondrial DNA (mtDNA) haplogroups frequencies by country in Europe, the Near East & North Africa” (på engelska). Eupedia. https://www.eupedia.com/europe/european_mtdna_haplogroups_frequency.shtml. Läst 19 juni 2018.  (Metastudie som sammanställer data från flera studier med blandade metoder för urval och klassificering av testpersonerna)
  18. ^ Maciamo. ”Prehistoric European DNA: haplogroup frequencies by period” (på engelska). Eupedia. http://www.eupedia.com/europe/ancient_european_dna.shtml. Läst 10 juni 2019. 
  19. ^ Maciamo. ”European Y-DNA haplogroups frequencies by country” (på engelska). Eupedia. https://www.eupedia.com/europe/european_y-dna_haplogroups.shtml. Läst 19 juni 2018.  (Metastudie som sammanställer data från flera studier med blandade metoder för urval och klassificering av testpersonerna)
  20. ^ http://ssgg.se/om-ssgg/
  21. ^ [a b] DNA-anor, läst 2016-08-13 [inloggning krävs]
  22. ^ Historiska utredningar med DNA
  23. ^ [a b] I1 = I-M253, yfull.com
  24. ^ [a b c] Helena Malmström et al, "Finding the founder of Stockholm – A kinship study based on Y-chromosomal, autosomal and mitochondrial DNA", Annals of Anatomy 2012-01-20
  25. ^ [a b] https://www.familytreedna.com/groups/sweden/about/results
  26. ^ ISOGG tree 2018
  27. ^ http://buredna.sjolunds.se/?page_id=24
  28. ^ ”Stjärna Kopparbergssläktens DNA – två linjer från 1400-talet säkrade | Höijen”. http://hoijen.se/2017/03/12/stjarna-kopparbergsslaktens-dna-1/. Läst 18 mars 2017. 
  29. ^ ”R-JN78 YTree”. www.yfull.com. https://www.yfull.com/tree/R-JN78/. Läst 29 januari 2019. 
  30. ^ Stuguprojektet Arkiverad 7 november 2017 hämtat från the Wayback Machine., resultatlistan uppdaterad 2018-02-19
  31. ^ http://buredna.sjolunds.se/dna-for-kvinnolinjer-i-den-tidiga-bureslakten/
  32. ^ FTDNA: Skancke-projektets resultatlista, läst 2018-02-24
  33. ^ DNA-projektets blockschema, Skankeföreningen Sverige/Sweden, Uppdaterad 2018-02-09
  34. ^ Snaprud, Per (19 oktober 2019). ”Gräl om dna drabbar utredning av dubbelmord”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/gral-om-dna-drabbar-utredning-av-dubbelmord. Läst 9 juni 2020. 
  35. ^ [a b] TT. ”Dubbelmordet i Linköping blir pilotfall med släktforsknings-dna”. Ny Teknik. https://www.nyteknik.se/samhalle/dubbelmordet-i-linkoping-blir-pilotfall-med-slaktforsknings-dna-6965885. Läst 9 juni 2020. 
  36. ^ Korsgren, Minna (17 februari 2020). ”Tre män identifierade genom DNA – kan vara offret i Ekebymordet”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/helsingborg/tre-man-identifierade-som-kan-vara-offret-i-ekebymordet. Läst 9 juni 2020. 
  37. ^ ”Billdals-domen visar att polisens nya dna-sök fungerar”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/50Wz8e. Läst 9 juni 2020. 
  38. ^ [a b c] ”Best DNA Test for Ancestry (på En)”. Smarterhobby.com. https://www.smarterhobby.com/genealogy/best-dna-test/. Läst 8 oktober 2019. 
  39. ^ ”Israel's MyHeritage expands DNA testing to health (på En)”. Reuters.com. https://www.reuters.com/article/us-healthcare-myheritage-idUSKCN1SQ1EG. Läst 8 oktober 2019.