Öppna huvudmenyn

Claude Cohen-Tannoudji

fransk nobelpristagare i fysik

Claude Cohen-Tannoudji. Född i Constantine, Algeriet 1 april 1933. Fransk nobelpristagare i fysik år 1997. Han tilldelades priset för "utveckling av metoder att kyla och infånga atomer med laserljus".[11] Han delade priset med amerikanerna Steven Chu och William D Phillips.

Claude Cohen-Tannoudji Nobelpristagare i fysik 1997
Claude Cohen-Tannoudji.JPG
Född1 april 1933[1][2][3]
Constantine
NationalitetFransk
Alma materÉcole normale supérieure och Vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker, universitetslärare[3]
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Laboratoire Kastler-Brossel
Vetenskapsfakulteten i Universitetet i Paris (–1970)
Pierre och Marie Curies universitet (–1973)
Collège de France (–2004)[4]
Universitetet i Leiden (1988–1988)
Universitetet i Leiden (1988–1988)[3]
UtmärkelserStorkorset av Nationella förtjänstorden för vetenskap
Médaille d'or du CNRS (1996)[5]
Nobelpriset i fysik (1997)[6][7]
Harvey-priset (1996)[8]
Prix Jean Ricard (1971)
Tre fysikers pris (1986)
Paul Langevin-priset (1963)
Gay-Lussac-Humboldt-priset (1990)
Charles Hard Townes-priset (1993)
Hederslegionens Storkors (2016)
Matteuccimedaljen (1995)
Prix Ampère (1979)
Young-Medaljen (1979)
Hedersdoktor vid Universitetet i Liège (2000)
Hedersdoktor vid Université Libre de Bruxelles (1999)
Hedersdoktor vid Bar-Ilan-universitetet (1999)
Hedersdoktor vid Hebreiska universitetet i Jerusalem (1998)
Hedersdoktor vid Tel Aviv University
Hedersdoktor vid Ben-Gurions universitet i Negev
Hedersdoktor vid Uppsala universitet (1994)
Medlem av American Physical Society (1985)
CNRS silvermedalj (1964)
Lilienfeld-priset (1992)[9]
Hederslegionens Storkors (2016)[10]
Redigera Wikidata

Cohen-Tannoudji tog doktorsgrad i fysik 1962 vid École Normale Supérieure i Paris. Han blev professor vid Collège de France 1973. Han är ledamot av bland annat Académie des sciences (Paris).

Forskning inom laserkylningRedigera

Ljus kan beskrivas som en ström av partiklar, fotoner. Fotonerna saknar massa i vanlig bemärkelse men de besitter en viss rörelsemängd, och när en foton krockar med en atom kan den överföra hela sin rörelsemängd till denna och själv bli stillastående. För att detta skall kunna ske måste fotonen ha rätt energi, vilket är detsamma som att ljuset måste ha rätt frekvens eller färg. Vid en sådan krock blir resultatet att atomens rörelse bromsas upp något, den kyls av. För att bromsa en atom behövs ljus från en intensiv laserstråle. Steven Shu utvecklade omkring 1985 en metod att med kraftigt laserljus bromsa och kyla ner atomer. Han och hans medarbetare vid Bell Laboratories använde sex laserstrålar som var parvis motriktade och arrangerade i tre vinkelräta riktningar. Natriumatomer från en atomstråle i vakuum bromsades först upp av en motriktad laserstråle och leddes sedan in i skärningen mellan de sex kyllaserstrålarna. Alla sex strålarna hade sitt ljus något rödskiftat i jämförelse med den karakteristiska färg som en stillastående natriumatom absorberar. Effekten blev att åt vilket håll natriumatomerna än försökte röra sig möttes de av fotoner av den rätta energin och knuffades tillbaka till laserstrålarnas skärningsområde. Där bildades något som för ögat såg ut som ett lysande moln stort som en ärta bestående av cirka en miljon nerkylda atomer.

Atomerna i det ovan beskrivna experimentet är kylda, men inte fångade. Tyngdkraften gör att de faller ur den optiska sirapen på ungefär en sekund. För att verkligen fånga atomerna behövs också magnetfält som motverkar gravitationen. Phillips och dennes medarbetare hade utvecklat metoder att bromsa atomer i en rent magnetisk fälla. När detta kombinerades med Chus metod att kyla ner atomerna med laser så fick man en metod att nästan helt stoppa atomerna, och man lyckades i experiment kyla ner natriumatomer till så låga temperaturer som 40 µK vilket inte borde vara möjligt enligt de teoretiska atommodeller som fanns. Cohen-Tannoudji med medarbetare har sedan gett teoretiska förklaringar hur det ändå är möjligt.

Cohen-Tannoudji utsågs till hedersdoktor vid KTH 1998.[12]

KällorRedigera

  1. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014, licens: CC0
  2. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/Claude-Cohen-Tannoudjitopic/Britannica-Online, omnämnd som: Claude Cohen-Tannoudji, läst: 9 oktober 2017
  3. ^ [a b c] Leidse Hoogleraren, Leidse Hoogleraren ID: 473, läst: 19 juni 2019
  4. ^ Lista över professorer vid Collège de France, läs online
  5. ^ läs online,
  6. ^ läs online,
  7. ^ läs online,
  8. ^ läs online,
  9. ^ läs online, läst: 6 oktober 2018,
  10. ^ NOR: PREX1607379D
  11. ^ ”Pristagare Kungl. Vetenskapsakademin: Claude Cohen-Tannoudji”. Kungl. Vetenskapsakademin. https://www.kva.se/sv/priser/pristagare/claude-cohen-tannoudji-2. Läst 3 november 2018. 
  12. ^ ”Hedersdoktorer vid KTH”. kth.se. KTH. https://www.kth.se/om/fakta/fame/hedersdoktorer/hedersdoktorer-vid-kth-1.3974. Läst 3 november 2018. 

Externa länkarRedigera