Charles Eugène de Croÿ

fransk officer

Charles Eugène de Croy (även Croÿ och Croij ) ,[1] född 1651, död 30 januari 1702, hertig, fältmarskalk, nederländsk militär av franskt ursprung.

En 1800-tals-teckning föreställande de Croys mumie.

Croy gick 1675 i dansk tjänst, och blev 1676 överste och 1677 generalmajor och generallöjtnant. Han deltog på den danska sidan i slaget vid Lund 1676 och stormningen av Malmö 1677, intog Helsingborg 1678 och blev kommendant där. Croy trädde därefter i kejserlig tjänst som fältmarskalk och deltog med utmärkelse i kriget mot turkarna. År 1700 gick han i rysk tjänst, och fick kort före slaget vid Narva överbefälet över de ryska trupperna, men åtlyddes dåligt av sina ryska trupper.[2] Utländska officerare var impopulära i de ryska trupperna och officerarna riskerade att dödas av dem. Rädslan gjorde att han tidigt överlämnade sig till svenskarna.[3]

Den svenska armén kunde inte ta några större mängder fångar, men officerarna greps och de flesta blev krisgsfångar i Sverige. de Croy fick en form av husarrest i Reval, sedermera Tallinn, där han kunde röra sig fritt. Han blev känd för sitt utsvävande leverne och dog efter drygt ett år med stora skulder.[4]

KvarlevornaRedigera

Efter hans död var de Croy skuldsatt och han placerades för förvar i Nikolaikyrkan där det förmodades att någon släkting eller statsmakten skulle bekosta en begravning. Stadens råd fick aldrig några pengar till begravning och kvarlevorna glömdes bort.[4] Mer än hundra år senare upptäcktes att hans stoft spontant hade mumifierats, vilket fick stor uppmärksamhet och han placerades för beskådan i Rosenkapellet i Nikolaikyrkan.[4] Tidigt ryktades att hans stora intag av alkohol under sitt sista levnadsår i staden hade främjat mumifieringen. Hans stoft begravdes utan större uppmärksamhet åt 1897.[4]

NoterRedigera

  1. ^ ”Charles Eugène de Croÿ”. emuseumplus.lsh.se. Livrustkammarens, Skoklosters slotts och Hallwylska museets samlingsdatabas online. http://emuseumplus.lsh.se/eMuseumPlus?service=direct/1/ResultDetailView/result.t1.collection_detail.$TspReferenceLink.link&sp=10&sp=Scollection&sp=SelementList&sp=0&sp=0&sp=999&sp=SdetailView&sp=0&sp=Sdetail&sp=0&sp=F&sp=Sartist&sp=l7137. Läst 2 januari 2020. 
  2. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  3. ^ Lars Ramström. ”Registerkort Nr EE04, Minnesmonumentet över slaget 1700 vid Narva”. Svenska militära minnesmärken. http://smvu.se/registerkort-nr-ee04/. Läst 2 januari 2020. 
  4. ^ [a b c d] Koit Väinsalu (2011). ”En dag i Tallinn - Till fots och med buss” (på engelska). TEA Kirjastus. https://issuu.com/tea-raamat/docs/tallinn_swe_guiden_tea. Läst 2 januari 2020.