För företaget Cevian Capital, se Cevian Capital.

Inom geometrin betecknar en cevian ett linjesegment i en triangel som går från ett av hörnen till den motstående sidan (eller dess förlängning). Exempel på cevianer är bisektriser, höjder och medianer.[1]

En röd cevian i en blå triangel.

Namnet kommer från den italienske ingenjören Giovanni Ceva (1648-1737) som 1678 publicerade det vi idag kallar Cevas sats i De lineis rectis se invicem secantibus statica constructio.[2]

Längd redigera

 
Figur 2.

Allmänt kan en cevians längd beräknas enligt Stewarts sats (beteckningar enligt figur 2).

 

Median redigera

Om cevianen är en median är  , vilket reducerar Stewarts sats till Apollonios sats

 

Bisektris redigera

Är cevianen en bisektris ges längden av

 

eller

 . med  

eller

 , med semiperimetern  .

Höjd redigera

Är cevianen en höjd ges dess längd antingen av Pythagoras sats enligt

 

eller av

 , med semiperimetern  .

Cevianer med gemensam skärningspunkt redigera

 
Figur 3. Tre cevianer som skär varandra i punkten O.

För tre cevianer som skär varandra i en gemensam inre punkt gäller allmänt följande samband mellan delningsförhållanden (beteckningar enligt figur 3):[3]

  (Cevas sats)
 
 
 

De två sista uttrycken är komplementära, eftersom om vi adderar vänsterleden får

 

De tre höjderna skär varandra i triangelns ortocentrum. De tre bisektriserna skär varandra in den inskrivna cirkelns medelpunkt. De tre medianerna skär varandra i (den geometriska) tyngdpunkten.[4] De tre cevianer som delar omkretsen i två lika delar (en sådan cevian kallas "splitter" på engelska) skär varandra i Nagels punkt.[5] De tre symmedianerna skär varandra i symmedianpunkten (även kallad Lemoines punkt eller Grebes punkt).[6]

Referenser redigera

  1. ^ Klassiska bevis: Cevas sats, del 1 på Mattebloggen.
  2. ^ Ceva Theorem på Encyclopedia of Mathematics.
  3. ^ Alfred S. Posamentier och Charles T. Salkind, 1988, Challenging Problems in Geometry, sid. 177-188. ISBN 0486691543.
  4. ^ Wafaa Chamoun, 2012, Utvalda satser utifrån plangeometri, Matematiska institutionen vid Stockholms Universitet, sid. 29 ff.
  5. ^ Weisstein, Eric W., "Splitter", MathWorld. (engelska)
  6. ^ Weisstein, Eric W., "Symmedian Point", MathWorld. (engelska)