Bruksförsamling avser en församling inom Svenska kyrkan och Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland som består av ägaren och de anställda vid ett bruk samt deras familjer och hushåll. Begreppet förekom i både Sverige och Finland.[1] Bruksförsamlingarna bildades genom utbrytning ur en församling, och kunde vara eget pastorat, kapellförsamling eller en icke-territoriell församling.

Vitrappad byggnad med tegeltag. Mitt på fasaden en trappa mot en välvd dörr. Dörrar och fönster ger intryck av kyrka, i övrigt en neutral byggnad.
Norns kapell, brukskyrka vid Norns bruk i Hedemora.

UppkomstRedigera

Bruksförsamlingar bildades genom att en bruksägare byggde en brukskyrka eller anställde en brukspredikant. Det fanns alltså ett stort inslag av privat finansiering av församlingarna, och många bruksförsamlingar var’’patronella församlingar’’, där församlingens präst utsågs av bruksägaren som privatperson. Den som hade rätt att utse prästen kallades patron (av latinets patronus), vilket är en av flera rötter till att bruksägaren benämndes patron eller brukspatron.

Ett möjligt ekonomiskt skäl för att bilda bruksförsamlingar var de långa avstånden till församlingskyrkan. Då det rådde kyrkogångsplikt fram till 1809 i Sverige, och något längre i Finland, behövde de anställda ägna merparten av de lediga söndagarna för att frakta sig till och från kyrkan. Med en egen brukskyrka kunde detta undvikas, arbetarna återhämtade sig enklare, och produktionen stördes mindre.[2]

Aktuell situationRedigera

Idag har bruksförsamlingarna antingen uppgått i sina moderförsamlingar, slagits samman med andra församlingar eller omvandlats till "vanliga" församlingar och därmed bytt namn. Begreppet bruksförsamling är därmed historiskt. Begreppet brukskyrka lever dock kvar som namn för vissa kyrkobyggnader.

På de orter där brukskyrkan kunnat fungera oberoende av bruket har lokalerna ofta övergått till Svenska kyrkans ägo. På andra håll ägs och drivs brukskyrkorna som privata egendomar, med en stiftelse, förening eller undantagsvis ett företag som ägare.

Exempel på bruksförsamlingar och brukskapellRedigera

 
Brevens kyrka är byggd i genomgående empire. Här syns kyrkan bakom brukets kraftverksdamm och kraftverk.
 
Brevens kyrka, en gång brukskyrka för Brevens bruk utanför Odensbacken.

KällförteckningRedigera

  1. ^ ”Bruksförsamling”. Förvaltningshistorisk ordbok. Svenska litteratursällskapet, SLS. https://fho.sls.fi/uppslagsord/8476/bruksforsamling/. Läst 15 januari 2021. 
  2. ^ Jorun Skagerberg (28 februari 2014). ”Kyrkstigar i Roslagen” (pdf). Ridled Roslagen. sid. 5. Arkiverad från originalet den 13 april 2016. https://web.archive.org/web/20160413001518/http://www.ridledroslagen.se/wp-content/uploads/Ridled-Roslagen-p%C3%A5-Kyrkstigar-slutrapport-webb.pdf. Läst 9 februari 2016. 
  3. ^ ”Brukskyrkan, Köpmanholmen”. Svenska kyrkan, Nätra församling. https://www.svenskakyrkan.se/natra-sidensjo/brukskyrkan-kopmanholmen. Läst 15 januari 2021. 
  4. ^ Studiecirkeln ”Kyrka på bruket” (28 februari 2010). ”Brukskyrkan Köpmanholmen” (pdf). Svenska kyrkan, Nätra församling. https://www.svenskakyrkan.se/filer/Brukskyrkan.pdf. Läst 15 januari 2021. 
  5. ^ ”Bilder från Jonsered – Jonsereds kyrka”. Jonsereds hembygdsförening. http://www.jonseredshembygdsforening.com/bilder_3.htm. Läst 15 januari 2021.