Öppna huvudmenyn

Brevens bruk

småort i Örebro kommun, Sverige
Uppslagsordet ”Breven” leder hit. För andra betydelser, se Breven (olika betydelser).

Brevens bruk eller Breven är en småort med ett före detta järnbruk i södra delen av Askers socken i Örebro kommun, nära Kilsmo i sydöstra Närke. Där finns en bevarad bruksmiljö med herrgård från 1700-talet, brukskyrka och ett bruksmuseum.[4]

Brevens bruk
småort
Rostugn (till vänster) och masugnen i bruksmiljön
Rostugn (till vänster) och masugnen i bruksmiljön
Land Sverige Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Distrikt Askers distrikt
Koordinater 59°0′42″N 15°35′9″Ö / 59.01167°N 15.58583°Ö / 59.01167; 15.58583
Area 52 hektar (2015)[1]
Folkmängd 160 (2015)[1]
Befolkningstäthet 3,077 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5912[2]
Småortskod S6015[3]
Ortens läge i Örebro län
Red pog.svg
Ortens läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Brevens bruk
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
SCB:s småortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Kraftverket med tillhörande kraftverksdamm, i bakgrunden Brevens bruks kyrka
Brevensån

Järnhanteringen vid Brevens bruk är nu nedlagd sedan 1980-talets mitt men bruksmiljön består och är till stora delar orörd.

Innehåll

HistoriaRedigera

Brevens bruk grundades 1676. Ortens historik är dock betydligt äldre. Breven omtalas första gången 1317 då det skrevs "Bredhæhueen" och donerades till Riseberga kloster. Efter Västerås recess drogs godset in till Kronan. Under 1500-talet delades bruksorten i övre och nedre Breven. Ståthållaren Broder Andersson Rålamb, som var ägare till Bystad, inköpte Lilla Breven 1634 och fortsatte den då befintliga kvarndriften i Brevensån som fanns i Nedre Breven. År 1676 grundades bruket av sonen Claes Brorsson Rålamb och orten fick ett privilegiebrev för en stångjärnshammare. Senare anlades även en kniphammare. När Claes Rålambs son Gustaf Rålamb även inköpt övre eller Stora Breven 1711 och senare även Biskopskvarn några kilometer österut, kontrollerade bruket alla Brevensåns strömmar. År 1718 fick Gustaf Rålamb privilegium för ytterligare en kniphammare, och 1733 även för en masugn.[5]

År 1774 såldes bruket med Bystad till den sörmländske jorddrotten David Henrik HildebrandEricsberg, vilken gjorde godset till fideikommiss inom släkten. Hans son testamenterade bruket till svärsonen Johan August Anckarsvärd och därefter kom det i dennes svärson Johan August Gripenstedts ägo. Brukets utveckling fortsatte och 1823 ersattes den gamla multimmershyttan av en modern med rostugn. Från 1822 började man även experimentera med kolning i ugn i stället för milning. År 1833 färdigställdes även en stålugn. Sedan rostugnen färdigställts 1823 fick man fram mer järn än vad smedjorna behövde, och därmed började man framställa gjutjärnsprodukter av överskottet, något som under andra hälften av 1800-talet kom att bli brukets specialitet.[5]

I rostugnen höjdes malmens kvalitet innan själva smältningen skedde i masugnen. Rostugnen – den tredje i ordningen och senast ombyggd 1905 – är till skillnad från masugnen väl bevarad och omhuldas av sällskapet Rostugnens Vänner sedan 2008.

Järnmalm värd att bryta fanns inte i närheten utan togs från övriga Bergslagen men också från Utö i Stockholms skärgård.

Under 1800-talet moderniserades verksamheten och nya produktionsdelar tillkom, till exempel en ny masugn och en smedja för klensmide, samt ett gjuteri. Just gjutgodset från bruket blev välkänt för sin goda kvalitet. Djurgårdsbron i Stockholm är exempelvis byggd med gjutgods från Brevens Bruk. Även närbelägna gjutjärnsgrinden Blå porten göts på Brevens Bruk och uppsattes den 23 november 1848. Produktionen var mycket varierande, det tillverkades till exempel vattenturbiner men också trädgårdsurnor och kaffekvarnar.


BefolkningsutvecklingRedigera

Befolkningsutvecklingen i Brevens bruk 1960–2015[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
358
1965
  
352
1970
  
345
1975
  
289
1980
  
290 76
1990
  
216 76
1995
  
200 76
2000
  
195 79#
2005
  
121 79#
2010
  
101 72#
2015
  
160 52#
Anm.: Namnändring 1965 från Breven till Brevens bruk. Upphörde som tätort 2000.
 # Som småort.

SamhälletRedigera

Brevensån rinner genom orten där kyrkan, uppförd i klassicistisk stil 1842, ligger vid östra infarten. Rostugnens karaktäristiska höga silhuett utgör ett naturligt centrum i Brevens bruk.

EvenemangRedigera

midsommarafton reses den speciella midsommarstången med sju kransar.

NoterRedigera

  1. ^ [a b c] Småorter 2015, Statistiska centralbyrån, 19 december 2016, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 november 2013
  3. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, Statistiska centralbyrån, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016
  4. ^ Värt att se i Sverige, Bonniers 1978. ISBN 91-0-042698-9
  5. ^ [a b] Bergsmän och brukspatroner, Alf Nordström
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera