Öppna huvudmenyn

En betalväg är en väg där trafikanter måste betala en vägavgift eller broavgift för att färdas. Det finns i princip två typer av betalvägar – vägtullar och vinjettvägar (det vill säga tidsbundna avgifter). Avgifterna kan exempelvis utgöra infrastrukturavgifter eller trängselavgifter.

Innehåll

VägtullarRedigera

Avgiften varierar med fordonstyp och den betalas vid på- eller avfart från vägsträckan. För en längre betalväg varierar avgiften med längden på sträckan. Normalt är det dyrbarare och nyare vägar som motorvägar och större broar som har vägtullar.

SverigeRedigera

 
Svensk vägskylt för betalväg

I Sverige måste trafikanter betala avgift på:

 
Norsk vägskylt för betalväg

NorgeRedigera

Se Lista över avgiftsbelagda vägar i Norge.

Den norska benämningen på en väg som är avgiftsbelagd, en betalväg, är bomvei (sv."bomväg"). Ett antal bomveier runt en stad går under den gemensamma benämningen bomring. Det finns även ett antal bomveier som utgör vanliga landsvägar som avgiftsbelagts. Alla betalstationer i Norge är automatiska, förutom Atlanterhavstunneln och enstaka färjor. Systemet för automatisk betalning går under namnet AutoPASS. För bilar utan transponder fotograferas registreringsskylten och faktura sänds till bilens ägare. Detta gäller även bilar som är registrerade i andra länder än Norge.[2] Innehavare av så kallad Brobizz för passage av Öresundsbron kan använda den för automatisk betalning i dessa bestalstationer genom Easygo-samarbetet.[3]

Ordet bomvei kan också syfta till en väg som är är avstängd, med en bom.

DanmarkRedigera

Broavgift tas ut på Öresundsförbindelsen och Stora Bältbron. Det danska systemet för för elektronisk betalning i automatiska betalstationer, Brobizz utvecklas och förvaltas av Brobizz A/S, ett helägt dotterbolag till Sund & Bælt Holding A/S. Både A/S Storebælt, ägare av Stora Bältbron, och A/S Øresund som äger Öresundsbrokonsortiet, tillsammans med svenska staten genom Svedab (Svensk-Danska Broförbindelsen Svedab Aktiebolag) är också helägda dotterbolag till Sund & Bælt Holding A/S.

Vägtullar i europeiska storstäder[källa behövs] Belopp
Aten,   Grekland 2.05-3.10 Euro
ojämnt reg nr ojämn veckodag
jämnt reg nr jämn veckodag
Göteborg,   Sverige 9-22 kr mån-fre 06:00-18:29
London,   Storbritannien £10 mån-fre 07:00-18:00
Oslo,   Norge Avgiften är miljödifferentierad. Priserna under gäller lätta fordon (upp till 3,5 ton)

och fordon som faller inom kategori M1. För större fordon gäller andra (högre) priser.

Priset efter snedstrecket gäller i rusningstiden, som i Oslo beräknas klockan

06:30 - 09:00 och 15:00 - 17:00. Mer information och priser finns på Fjellinjen.

Från 1 juni 2019:

  • Inre betalring:
    • Bensin/laddhybrid: 17 NOK / 21 NOK
    • Diesel: 19 NOK / 23 NOK
    • Elbilar: 4 NOK / 8 NOK
  • Osloringen:
    • Bensin/laddhybrid: 21 NOK / 27 NOK
    • Diesel: 25 NOK / 30 NOK
    • Elbilar: 5 NOK / 10 NOK
  • Stadsgräns:
    • Bensin/laddhybrid: 21 NOK / 27 NOK
    • Diesel: 25 NOK / 30 NOK
    • Elbilar: 5 NOK / 10 NOK


Stockholm,   Sverige 10-20 kr mån-fre 06:30-18:29

Andra Europeiska länder med vägtullarRedigera

 
Polen

VinjettvägarRedigera

Betalväg där avgiften erläggs i förskott för en viss tidsperiod och erlagd avgift visas med ett klistermärke kallat vinjett (svensk stavning enligt Trafikverket,[4] av franskans vignette, vinliknande dekoration i tidiga böcker[5]) fäst i vindrutan. Avgiften gäller för obegränsad trafik under perioden på samtliga vinjettvägar i landet.

Eurovinjettdirektivet och extra broavgifterRedigera

EU-länder som har vinjettbaserat vägavgiftssystem får inte lägga till ytterligare vägavgifter på tung trafik enligt Eurovinjettdirektivet. Det finns dock undantag, och det gäller för broar, bergspass och tunnlar, där ytterligare vägavgift kan tas ut. I Sverige har det föreslagits att detta undantag ska utnyttjas för att finansiera tre broar genom broavgift på tung trafik: Sundsvallsbron (klar i december 2014)[6], bron över Motalaviken (klar hösten 2013) samt den planerade nya Skurusundsbron i Nacka.[4] Eurovinjettdirektivet förhindrar "rabatter eller avdrag på avgiften för externa kostnader, eftersom det skulle innebära en betydande risk för diskriminering av vissa användarkategorier".[7][8] Direktivet har av svenska myndigheter tolkats som att likabehandling av trafikslag krävs för att extra bro- och tunnelavgifter ska få införas på tung trafik – utöver vinjettavgiften som utländsk trafik redan har betalat. Detta har använts som argument för att avgift då måste införas även på andra trafikslag, för att dessa inte ska subventioneras av tung trafik.

Länder med vinjettvägar i EuropaRedigera

  • Schweiz, samtliga motorvägar
  • Slovakien, samtliga motorvägar
  • Slovenien, samtliga motorvägar
  • Tjeckien, samtliga motorvägar
  • Ungern, många motorvägar. Inget klistermärke, utan fordonets registreringsnummer sparas i en central databas.
  • Österrike, samtliga motorvägar

KällorRedigera