Öppna huvudmenyn

Foss socken i Bohuslän ingick i Tunge härad, ingår sedan 1971 i Munkedals kommun och motsvarar från 2016 Foss distrikt.

Foss socken
Socken
Foss kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Härad Tunge härad
Koordinater 58°28′2″N 11°39′39″Ö / 58.46722°N 11.66083°Ö / 58.46722; 11.66083
Kyrkby Foss
Area 94 km²[1]
Folkmängd 5 102 (2000)[2]
Befolkningstäthet 54 invånare/km²
GeoNames 8127633
Sockenkod 1545

Socknens areal är 94 kvadratkilometer, varav land 92,54.[1] År 2000 fanns här 5 102 invånare[2]. Tätorterna Torreby och Munkedal samt kyrkbyn Foss (nu del i tätorten Munkedal) med sockenkyrkan Foss kyrka ligger i socknen.

Innehåll

Administrativ historikRedigera

Foss socken har medeltida ursprung.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Foss församling och för de borgerliga frågorna bildades Foss landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Munkedals landskommun som 1971 ombildades till Munkedals kommun.[2] Församlingen utökades 2006.[3]

1 januari 2016 inrättades distriktet Foss, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.

Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Tunge härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]

Geografi och naturRedigera

Foss socken ligger nordväst om Uddevalla vid innersta Gullmarsfjorden kring Kvistrumsälven och dess tillflöden Munkedalsälven och Örekilsälven. Socknen har odlingsbygd i söder, branta höjder på Tungenäset i sydväst, dalgångbygd utmed älvarna och är bergig skogsbygd i norr som i Slätteberget i nordost når 183 meter över havet.[6][1][7]

I socknen finns fyra naturreservat: Bredmossen (delas med Skredsviks socken i Uddevalla kommun) ingår i EU-nätverket Natura 2000 medan Kviström och Strömmarnas naturreservat (delas med Valbo-Ryrs socken i Munkedals kommun) är kommunala naturreservat. Gullmarn är ett naturvårdsområde som ingår i Natura 2000 och delas med Skaftö, Lyse, Brastads och Bro socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun samt Dragsmarks, Bokenäs, Lysekils och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun.

I socknen fanns hela sju sätesgårdar: Smebergs herrgård,[8] Hensbacka herrgård,[9][10] Brålands säteri,[11][12] Torreby herrgård,[13][14] Bergs herrgård,[15] Munkedals bruk[16][17] och Saltkällans säteri.[18][19]

Gästgiveri fanns vid Kvistrum,[20][21] tingsställe i Tunge härad och från 1732 även i Sotenäs, Stångenäs och Sörbygdens härader. Före 1731 var även kyrkbyn Foss ett av fyra ambulerande tingsställen i Tunge härad.

FornlämningarRedigera

Boplatser från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns gravrösen, skålgropsförekomster och ett tiotal hällristningar. Från järnåldern finns flera gravfält, stensättningar och tre fornborgar.[6][22][23][7]

BefolkningsutvecklingRedigera

1810 uppgick befolkningen till 2080. Därefter ökade den stadigt till 5296 1990.[24]

NamnetRedigera

Namnet skrevs tidigt 1300-tal Fors och har sitt namn efter kyrkbyn som ligger nära några forsar i Kvisterumsälven.[25]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ [a b c] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Foss socken
  2. ^ [a b c] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8 
  3. ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 20 december 2018. 
  4. ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
  5. ^ Adm historik för Foss socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  6. ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941 
  7. ^ [a b] Nationalencyklopedin
  8. ^ Smeberg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ^ Hensbacka i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ^ Hensbacka i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ^ Bråland i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ^ Bråland i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ^ Torreby i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ^ Torreby i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  15. ^ Berg i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  16. ^ Munkedal i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  17. ^ Munkedal i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  18. ^ Saltkällan, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  19. ^ Saltkällan i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  20. ^ Qvistrum i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  21. ^ Qvistrum Arkiverad 16 april 2016 hämtat från the Wayback Machine. i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  22. ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Foss socken
  23. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Foss socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (med "socken") i sökrutan
  24. ^ Folkmängd 1810-1890 Foss i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 1/6 2016)
  25. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 

Vidare läsningRedigera

Externa länkarRedigera