Bradleyeffekten, ibland även kallad Wildereffekten,[1][2] är ett fenomen som innebär att en opinionsundersökning överrapporterar politiskt korrekta svar. Bradleyeffekten är den skillnad som uppstår mellan opinionsmätningar och det faktiska utfallet av ett allmänt val eller en folkomröstning.

Ursprung redigera

Uttrycket härrör från den afroamerikan som ledde opinionsmätningarna till guvernörsvalet i Kalifornien 1982, Tom Bradley, men som likafullt förlorade valet till en vit kandidat.

USA redigera

Bradleyeffekten har observerats i USA där afroamerikanska kandidater i val har högre resultat i opinionsundersökningar än i val. Man menar att amerikaner i opinionsundersökningar säger sig vara mer positiva till afroamerikaner än vad de egentligen är, när de väl kommer till valurnorna så röstar de ändå enligt egen övertygelse. Storleken på denna effekt diskuteras ofta, och det finns skillnader mellan olika amerikanska delstater, det finns anledning att anta att den är större i söder än vad den är i norr, samt att den är mindre i liberalt dominerade stater än vad den är i konservativa stater.

Sverige redigera

I Sverige leder Bradleyeffekten till att Sverigedemokraterna underrapporteras i opinionsundersökningar, dock ej i opinionsundersökningar inför riksdagsvalet i Sverige 2018, eventuellt för att opinionsinstituten då hade försökt kompensera för denna effekt i urvalet av testpersoner.

Referenser redigera

  1. ^ Kevin Drum, "East Coast Bias Watch" Arkiverad 9 november 2008 hämtat från the Wayback Machine., washingtonmonthly.com, 23 juli 2008, citerande ett sökresultat från Google: "3,820 hits for Wilder Effect compared to 44,900 hits for Bradley Effect"
  2. ^ Payne, Gregory (1986). Tom Bradley: The Impossible Dream : A Biography Roundtable Pub. Kapitlet om Bradleyeffekten (kapitel 16 / s. 243 – 288) finns tillgängligt på nätet på ”A Dream for California”. Arkiverad från originalet den 20 januari 2009. https://web.archive.org/web/20090120231055/http://www.gregorypayne.net/bradleybio.pdf. Läst 16 oktober 2008.