Borgerliga partier i Sverige

(Omdirigerad från Borgerliga blocket)

Borgerliga partier är i Sverige ett begrepp som används om vissa av riksdagens partier, idag framförallt Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna och Moderata samlingspartiet. Till följd av den blockpolitik som rått i Sverige har dessa fyra tillsammans ofta kallats det borgerliga blocket.

Valaffisch för Allmänna valmansförbundet inför stadsfullmäktigevalet i Stockholms stad 1931.
Valaffisch för Allmänna valmansförbundet inför stadsfullmäktigevalet i Stockholms stad 1931.

Begreppet har ingen exakt definition, men syftar vanligen på de partier som är icke-socialistiska och förordar liberal demokrati och marknadsekonomi, med ursprung i antingen en konservativ eller liberal idégrund.

Termen har framförallt använts i denna bemärkelse under 1900-talet, men exakt vilka partier som åsyftats har varierat något. Begreppet borgerlig kan också i vidare bemärkelse användas om personer och grupperingar som sympatiserar med en politik av detta slag. Exempelvis beskriver Linköpingstidningen Östgöta-Correspondentens ledarsida sig som "oberoende borgerlig".

2004 bildade de fyra borgerliga partierna ett koalitionssamarbete på nationell nivå kallat Allians för Sverige. 2010 bytte samarbetet namn till Alliansen.[1] I januari 2019 angav flera av de berörda partiernas ledare, att Alliansen på riksnivå var upplöst. Det sågs som en följd av konsekvenserna efter turerna kring regeringsbildningen efter valet 2018, bland annat det så kallade januariavtalet.

Skiftande betydelserRedigera

Historiskt sett har termen borgerlig haft många olika betydelser och bland annat syftat på borgarståndet. Den användes i partisammanhang tidigare främst som en nedsättande term från vänsterhåll. Det användes först som partibeteckning för Lantmanna- och borgarpartiet, men då i betydelsen "stadsbo", inte som uttryck för en politisk ideologi.

I mångt och mycket var det Socialdemokraternas starka ställning och sedermera den svenska blockpolitiken som ledde till att begreppet befästs i svensk politik, i egenskap av "ett politiskt användbart begrepp som det var lätt att tillgripa när man kvickt behövde en term som täckte in allt till höger om socialdemokratin."[2]

Begreppet anammades först i positiv bemärkelse inom Allmänna valmansförbundet, Moderaternas föregångare, där det började användas av partiets underavdelningar i betydelsen "icke-socialistiskt parti".[3] Först senare fick begreppet fäste även hos Centerpartiet och Liberalerna. Inom Centerpartiet fanns länge en motvilja mot begreppet "borgerlig".[3] Exempelvis använde Thorbjörn Fälldin, Centerpartiets partiledare 1971–1985, konsekvent istället beteckningen icke-socialistisk om sitt parti och de regeringar han bildade.

Kristdemokraterna hade en tydligare borgerlig identitet från grundandet, men var å andra sidan också ett yngre parti. Sveriges nyaste riksdagsparti, Sverigedemokraterna, brukar normalt inte beskrivas som en del av borgerligheten.

Ett uttryck som också förekommit i den politiska debatten är så kallad borgerlig vänster. I Sverige har främst Liberalerna och tidvis Centerpartiet beskrivits så, på grund av den socialliberala profilen. I Folkpartiets valhandbok från 1934 slår partiet fast att Folkpartiet är en borgerlig vänster för demokratins värn. Begreppet återaktualliserades i modern tid i synnerhet av Centerpartiet under Maud Olofssons första år som partiledare, innan Alliansen-samarbetet.[4][5][6]

Se ävenRedigera

ReferenserRedigera

  1. ^ "Alliansen byter namn". Nyheter24. Läst 12 december 2018.
  2. ^ Harrison, Dick (24 juli 2016). ”Varför talar man om ”borgerligheten”?”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/varfor-talar-man-om-borgerligheten. Läst 5 april 2021. 
  3. ^ [a b] borgerlig i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 12 december 2018.
  4. ^ Bülow, Hans (29 augusti 2017). ”Ledare: Borgerlig vänster lever?”. Sydöstran. http://www.sydostran.se/ledare/borgerlig-vanster-lever/. Läst 12 december 2018. 
  5. ^ Sundberg, Robert (18 augusti 2012). ”Ledare: Borgerliga vänsterns död”. Arbetarbladet. https://www.arbetarbladet.se/artikel/ledare/borgerliga-vansterns-dod. Läst 12 december 2018. 
  6. ^ ”"Vi behöver en borgerlig vänster"”. DN.SE. 15 september 2002. https://www.dn.se/nyheter/politik/vi-behover-en-borgerlig-vanster/. Läst 5 april 2021.