Blåstrupig stentrast

asiatisk fågelart i familjen flugsnappare

Blåstrupig stentrast[2] (Monticola cinclorhyncha) är en asiatisk tätting som numera placeras i familjen flugsnappare.[3]

Blåstrupig stentrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljFlugsnappare
Muscicapidae
SläkteMonticola
ArtBlåstrupig stentrast
M. cinclorhyncha
Vetenskapligt namn
§ Monticola cinclorhyncha
Auktor(Vigors, 1832)
Synonymer
Monticola cinclorhynchus

Kännetecken redigera

Utseende redigera

Blåstrupig stentrast är en rätt liten stentrast med en kroppslängd på 18-19,5 cm. Hanen är lik vitstrupig stentrast med blå hjässa, blåsvart mantel, rödbrunfärgad undersida och övergump samt vit fläck på vingen. Denna art har dock blå strupe, svartaktig tygel samt är mer roströd än kastanjebrun under och på övergumpen. Honan har enfärgad olivbrun ovansida, ej bandad som hona vitstrupig stentrast samt mindre tydligt avgränsat vitt på strupe och bröst.[4]

 
Hona.
 
Hane.

Läte redigera

Sången är en klar strof som i engelsk litteratur återges "rit-prileee-prileer", ibland längre och hårdare. Lätet är vasst, stigande "peri-peri" och varningslätet ett högljutt "goink".[4]

Utbredning och systematik redigera

Blåstrupig stentrast häckar i östra Afghanistan samt i västra och centrala Himalaya österut till Arunachal Pradesh.[5] Vintertid flyttar den till södra Indien, framför allt Västra Ghats, men ses också öster om Madhya Pradesh.[5] Tillfälligt har den påträffats i sydvästra Myanmar.[4] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Familjetillhörighet redigera

Stentrastarna ansågs fram tills nyligen liksom bland andra stenskvättor, rödstjärtar och buskskvättor vara små trastar. DNA-studier visar dock att de är marklevande flugsnappare (Muscicapidae) och förs därför numera till den familjen.[6][7]

Levnadssätt redigera

Blåstrupig stentrast häckar i torr och öppen ek- och tallskog, framför allt med tät undervegetation. Den lever av insekter, små ödlor, sniglar, maskar, grodor, bär och frön. Fågeln häckar mellan april och augusti, huvudsakligen i maj-juni, och lägger troligen två kullar. Arten är en flyttfågel som lämnar häckningsområdet i oktober och återkommer i april.[5]

Blåstrupig stentrast i Molem, Goa i Indien november 1997.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som mycket vanlig i Pakistan och generellt vanlig i hela Himalaya.[8]

Noter redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2016 Monticola cinclorhyncha Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-02-14
  3. ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2018) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2018 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2018-08-11
  4. ^ [a b c] Craig Robson (2007) Birds of South-east Asia, New Holland Publisher, London, sid:386, ISBN 978-1-84330-746-4
  5. ^ [a b c] Collar, N. (2018). Blue-capped Rock-thrush (Monticola cinclorhyncha). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58412 29 november 2018).
  6. ^ Sangster, Alström, Forsmark & Olsson 2010. Multilocus phylogenetic analysis of Old World chats and flycatchers reveals extensive paraphyly at family, subfamily and genus level (Aves: Muscicapidae) Mol. Phylogenet. Evol. 57, 380-392.
  7. ^ Zuccon & Ericson 2010 A multi-gene phylogeny disentangles the chat-flycatcher complex (Aves: Muscicapidae), Zool. Scripta 39, 213-224.
  8. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Christie, D. 2005. Handbook of the Birds of the World, vol. 10: Cuckoo-shrikes to Thrushes. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera