Blå öronfasan[2] (Crossoptilon auritum) är en asiatisk hönsfågel i familjen fasanfåglar .[3] Den förekommer enbart i Kina, men är vanligast av alla öronfasaner.

Blå öronfasan
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHönsfåglar
Galliformes
FamiljFasanfåglar
Phasianidae
SläkteCrossoptilon
ArtBlå öronfasan
C. auritum
Vetenskapligt namn
§ Crossoptilon auritum
Auktor(Pallas, 1811)

Utseende och läten redigera

Blå öronfasan är en mycket stor, upp till 98 cm lång fasan. Fjäderdräkten är karakteristisk med sammetssvart hjässa, röd hudflik i ansiktet, gult öga, förlängda örontäckare som formar långa vita tofsar bakom ögonen (därav namnet öronfasan). Den spektakulärt böjda och lösa stjärten med 24 förlängda blågrå fjädrar är svartspetsad. Könen är lika men hanen är något större. Hanens revirläte består av en serie med fyra till fem hesa och hårda kraxanden.[4]

 

Utbredning redigera

Fågeln förekommer enbart i skogsområden i bergstrakter i norra och centrala Kina,[3] från östra Qinghai österut genom Gansu till Inre Mongoliet (Helan Shang) och söderut till västra Sichuan och nordostligaste Tibet (Danglabergen).[4]

Systematik redigera

Studier visar att blå öronfasan är mycket nära släkt med brun öronfasan.[5][6] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Levnadssätt redigera

Blå öronfasan förekommer i barr- och blandskog i bergstrakter samt bland enbuskar och snår ovan trädgränsen. Födan består huvudsakligen av bär och vegetabiliskt material. Fågeln häckar mellan april och juni.[4]

 
Blå öronfasan i Central Park Zoo i New York, USA.

Status och hot redigera

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling och tros inte vara utsatt för något substantiellt hot.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats men den beskrivs som vanlig.[7]

Referenser redigera

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Crossoptilon auritum Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-09-30
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c] McGowan, P.J.K., Kirwan, G.M. & Boesman, P. (2019). Blue Eared-pheasant (Crossoptilon auritum). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/53501 17 februari 2019).
  5. ^ Huang Zu-hao, Liu Nai-fa, Xiao Yi’an, Cheng Ya-lin, Mei Wen-feng, Wen Long-ying, Zhang Li-xun & Yu Xiao-ping (2009) Phylogenetic relationships of four endemic genera of the Phasianidae in China based on mitochondrial DNA control-region genes. Mol. Phyl. & Evol. 53(2): 378–383.
  6. ^ Li Xiujuan, Zhu Yaohong, Liu Panqi, Zhuge Zengyu, Su Guosheng & Wang Jiufeng (2010) Assessment of genetic diversity in Chinese eared pheasant using fluorescent-AFLP markers. Mol. Phyl. & Evol. 57(1): 429–433.
  7. ^ del Hoyo, J.; Elliott, A.; Sargatal, J. 1994. Handbook of the Birds of the World, vol. 2: New World Vultures to Guineafowl. Lynx Edicions, Barcelona, Spain.

Externa länkar redigera